Helvågslikriktning

SM7CZR

Old Member
I en Drake-nätdel finns denna kombination av elektrolytkondingar. Den aktuella delen inringad med rött, bilden tagen med mobilkamera på en PDF-sida :rolleyes:
Har inte sett denna lösning på något annat ställe och irriterar mej lite på att jag inte någonstans hittar någon förklaring till denna koppling. Jag gissar själv på att kopplingen ersätter det mittuttag som saknas på trafon. Är det rätt tänkt?
Tacksam om någon har en "lugnande" kommentar till detta.

/ Ingvar
 

Attachments

  • DSC00280-1.JPG
    DSC00280-1.JPG
    71,7 KB · Views: 265
Helvågslikriktande med viss modifikation, där varannan puls blir spänningsdubblad och de mellanliggande pulserna blir halvvågslikriktade...

73/Lasse
 
I en Drake-nätdel finns denna kombination av elektrolytkondingar. Den aktuella delen inringad med rött, bilden tagen med mobilkamera på en PDF-sida :rolleyes:
Har inte sett denna lösning på något annat ställe och irriterar mej lite på att jag inte någonstans hittar någon förklaring till denna koppling. Jag gissar själv på att kopplingen ersätter det mittuttag som saknas på trafon. Är det rätt tänkt?
Tacksam om någon har en "lugnande" kommentar till detta.

/ Ingvar

***

Har inte sett denna lösning på något annat ställe

Liknande koppling finner du i nätagget Model HP-23 från HEATHKIT.
Eftersom SB101 har fått beteckningen fattigmanscollins så kanske
orginalet finnes i Collins arkiv.

73 sm0ctk stig
 
Kopplingen förekommer även i en del äldre slutstegsbyggen i bl.a. ARRLs handbok.

de Anders SM4RNA
 
Tack för svaren!
Då var det tydligen inte mittuttaget på trafon som skulle ersättas, utan likspänningen som skulle fördubblas. Märkligt att man väljer en sådan lösning. Då gäller det att elektrolyterna kan leverera maximalt med ström.

/Ingvar
 
Den här typen av spänningsdubblare tillhör de bättre, eftersom rippelfrekvensen är dubbla nätfrekvensen. För att få någorlunda stabil utspänning krävs att lindningsresistansen är låg, diodernas framspänningsfall lågt samt att kondensatorerna är stora relativt helvågslikriktning utan spänningsdubbling.

Med selen- eller högvakuumdioder blir spänningsfallet vid belastning ohanterligt högt, så det var med kiseldiodernas uppdykande på marknaden i början av 60-talet som kopplingen blev praktiskt användbar. Heathkit DX-60 var en av de första amatörradioapparater som innehöll en sådan kretslösning.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Vitsen? Precis som Karl-Arne skriver så blir ripplet 100Hz istället för 50Hz och alltså lättare att glätta.

/Lasse
 
Rippelfrekvensen blir 100 Hz, även vid normal helvågslikriktning med 4st dioder.
Så, vitsen med kopplingen är väl att kunna skapa en högre likspänning, utan att behöva skaffa en transformator med högre sekundärspänning.
 
Det är ju helt riktigt. Jag hade fattat det som att spänningsdubbling var temat, då det förvisso finns kopplingar som ger enbart halvvågslikriktad spänningsdubbling....
 
Rättelse

Helvågslikriktande med viss modifikation, där varannan puls blir spänningsdubblad och de mellanliggande pulserna blir halvvågslikriktade...

Efter ett milt "påhopp" från Bengt, APQ, inser jag att jag förhastat mig i ovanstående påstående. :o

Det är endast den första pulsen som blir lika med Uin^, därefter blir varje puls 2*Uin^, då båda kondensatorerna laddats. Tack för att du gjorde mig uppmärksam på detta Bengt!

73/Lasse
 

Attachments

  • dbl.png
    dbl.png
    4,4 KB · Views: 970
Kopplingen är mycket vanlig till Tv-bildrörs accelerationsspänning som
ju ligger flera kV högt.
För varje konding och diod lyfter man utspänningen ytterligare ett steg.

Fördelen är att varje C och diod "bara" behöver hantera "ett stegs U",
alltså blir det enklare och billigare komponenter.
 
Högspänningstriplare i TV-apparater är ett känt begrepp. De svartvita apparaterna hade en högspänning på 15 kV och färgapparaterna det dubbla. Anledningen till min tråd var att jag inte riktigt kände igen kopplingen och tyckte det var konstigt att man inte använde en trafo med mittuttag, eller en likriktarbrygga i nätdelen till en sändare. Nu i efterhand har jag förstått att det ändå var ett smart sätt att få dubbla likspänningen med bibehållen helvågslikriktning så länge strömuttaget inte överskrides.
Tack för alla inläggen!

/Ingvar
 
Last edited:
Rippelfrekvensen blir 100 Hz, även vid normal helvågslikriktning med 4st dioder.
Så, vitsen med kopplingen är väl att kunna skapa en högre likspänning, utan att behöva skaffa en transformator med högre sekundärspänning.

Ok Hans, om man bara gör en vanlig spänningsfördubbling så blir inte ripplet 100Hz, spänningen blir bara den dubbla?
 
FBJ de APQ.
Hej. Vad menar du med VANLIG SPÄNNINGSDUBBLING?

Jag har tagit mig friheten att rita ett schema på de spänningsdubblingar som var alena rådande hos Heath, Collins, Drake etc - både i TX exiter och PA.
Jag har strävat efter att göra schemat så pedagogiskt som möjligt det är ritat med tanke på att man ser hur kond. A laddas när spänningen är positiv i övre ändan på L genom diod "a" som nu leder. Nästa halvperod när spänningen överst blir negativ laddas på samma sätt kond. B. L representerar sekundären i en fulltransformator. Primären är ej utritad.

Antag sekundären L ger 1000 v RMS. Den högsta spänningen som kan erhållas utan bleedermotstånd, eller med mycket höga värden på dessa, är 2 x 1.414 x 1000 v = 2828 volt. Beroende på sekundärlindningens inre motstånd - jag har antagit 9-ohm och värden på de två kondingarna är omkring 60 uF och en belastning på 500 mA får jag spänningen till omkring 2400 volt.
Detta med en sekundär på "endast" 1000 volt!
Ripplefrekvensen (brum) blir givetvis 2 x 50Hz = 100Hz.
Normalt jordas punkt 2 och i punkt 1 erhålles 2828/2400 volt. Obs att jag för enkelhetens skull ej har utritat bleedermotstånden.

Jag kan se en definitiv fördel med spänningsdubbling - en sådan transformator fordrar ej så hög isolation för sekundärlindningen.
Jämför med en graetzbrygga (helvvågsbrygga med 4 dioder) som fordrar en sekundärlindning på 2000 volt för att erhålla samma DC-spänning ut!
Obs att transformatorns VA-tal måste bli densamma i båda fallen, eller enkelt uttryckt - det går åt samma "kopparmängd" för sekundären. Med graetzbrygga dubbla varvantalet men klenare tråd.

Jag är nyfiken på varför man bara stöter på spänningsdubbling i amatörutrustning med undantag av TV-apparater, oscilloscop etc som nämnts tidigare i denna tråd? Jag tänker igen på Collins, Heathkit, Drake m m.
Jag har aldrig sett någon spänningsdubbling i en enfas marin eller militär sändare - bara graetzbrygga, t ex CT-450.

Finns det någon som har en förklaring till detta?

73
Bengt SM6APQ
 

Attachments

  • Voltage Doubl.jpg
    Voltage Doubl.jpg
    82,2 KB · Views: 229
Last edited:
Jag har aldrig sett någon spänningsdubbling i en enfas marin eller militär sändare - bara graetzbrygga, t ex CT-450.
Finns det någon som har en förklaring till detta?
73
Bengt SM6APQ

Hej Bengt!

Kanske kan man inte jämföra detta, men i Arméns Ra 200 finns (eller fanns) det switchad powersupply för att slutrören skulle få vad de behövde i form av anodspänning.
Det är synd att man inte minns allt vad man varit med om, men kanske är det tur också, om man nu ska se på det positiva. Du verkar ha rätt bra koll på "di gråe" verkar det som.

/Ingvar
 
"Helvågsspänningsdubblaren" skiljer sig från andra spänningsdubblare (Marx, Greinacher, Cockcroft–Walton [nedan]) genom att den har en rippelfrekvens på dubbla infrekvensen.

Detta gör att den behöver proportionellt mindre kondensatorer och ger bättre spänningsreglering.

"Halvvågsspänningsdubblarna" har betydligt sämre spänningsreglering och större rippelkomponenter.

Att spänningsdubbling förekommer i amatörradioappater beror nog mest på att man vill ha ganska höga toppeffekter ur billiga transformatorer. Genom användning av spänningsdubbling och ett rejält kondensatorbatteri går det att ta ut höga toppeffekter ur en ganska liten transformator. Drake L-4B är ett bra exempel på detta.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 

Attachments

  • Cockcroft_Walton_Voltage_multiplier.png
    Cockcroft_Walton_Voltage_multiplier.png
    10,2 KB · Views: 278
Back
Top