HF-dipoler i närhet - när tar radion skada?

S

Skalmannen

Well-Known Member
Bekant har fått fiber draget till sommarstugan, och planen är att upprätta varsin remote-radio i friggeboden intill. Idag finns där en station kapabel att trycka ut 300 W till någon form av bredbandsdipol. Den andra stationen kommer att vara en 100 W-radio utan steg till en enkel dipol via extern tuner. Antennerna kommer att hamna i ca 70 graders vinkel till varandra, och närmsta avstånd kanske blir 20 m mellan änden på den ena antennen och änden på den andra.

Eftersom det handlar om två separata stationer måste det vara uppsatt på ett sådant sätt att inget går sönder om båda skulle börja köra samtdigt.

Vad säger ni som har erfarenhet av flera antenner på begränsat utrymme, t ex field days?
 
Det jag tänker på är att i ändarna av dipoler, aj antenner över hvudtaget kan det bli mycket höga spänningar. Vilket kan förstöra den andra radion.
Ett förr, när folk körde HF och i synnerhet 3775 kHz mobilt, var att bilen stod under HF-dipolen, sände man med bilen förstördes HF-stationen innne i huset.
Höjdskillnanden var då 10 - 20 m.
20 m mellan ändrna låter för mig lite, ja till och med mycket litet avstånd.
Att köra båda stationer går i alla fall inte då de stör varandra.
50 -100 m menar jag skulle kunna räcka.
Jag minns även fall där man hade en liten VHF GP sittanade några meter från HF dipolens en ände. VHF stationen gick ofta sönder.

Samtidigt finns det fall där tätt sitande antenn inte skadar någonting......
Så det är lite av ett lotteri...

Vid en kommersiell HF anläggning utnför Karlstad, fanns två kortvågsstationer fjärrtyrda.
Den ena med slutsteg.
Frågan va då om någon skada kunde ske.
Jag mätte med en effektmätare effekten till den ena radiostationen, från antenne till dess mottagare.
15 W gick rakt in i mottagaren. Radion höll..... och funkade i alla sin dar.

Jag frågade en gång ICOM hur mycket effekt en IC-756PROIII tålde in i mottagaren, svaret var 15 W.
Låter mycket, kanske de menar korttid, men det enda som hänt är fallen med mobilstationen under dipolen som jag nämner ovan.

Allt detta blir i verkligheten väldigt olika på olika frekvenser, både inom banden och mellan banden.

SM4FPD
 
Tack för svar, förstår att det inte finns några absoluta svar på en komplex fråga. Vi får undersöka möjligheterna att separera antennerna så mycket det bara går.
 
rimligtvis bör väl dipolerna placeras vinkelrätt mot varandra för att minska kopplingen mellan dem, lite som en kryssdipol. Höjdskillnad är jag mer osäker på.
 
Vinkelrätt ja, men inte med ändarna nära och vinkelrätt.
Att en antenns ände hamnar vinkelrätt ot den andras ungefärliga mitt punkt är då bättre.

Men som jag nämnde hela saker är mycket beroende av viken frekvens man kör på.
Systemet kan funka i månader eller år, för att sen en dag blåst ena mottagaren.
Ingen fattar varför det gick ju förut, anledningen kan då vara att den ena har sänt på en frekvens där han aldrig sänt förut.

De flesta moderna riggar tål mycket mer än äldre.
Förr kanske för 40 - 50 år sen kunde en mottagar blåsas av mycket små signaler, men det var ju på tiden för vanliga transistorer.
dessutom va många krtslösningar kopior av rörlösningar där man bara ersatt röret med en transistor.
Idag är de felsta riggar ganskal lågohmiga in i RX och därmed en god last, elelr närmast en kortslutning för höga spänningar från andra sänadare eller TOR, (hem med hammaren som slår gnistor om sig).

Jag minns han som lämnade in en blåst IC-7800, (inte från Sverige, jag hade service från flera länder en tid) Ganska stora skador på mottagaren och antennavstämmaren.
Efter rep och återsändning var det samma sak igen. Det var flera dagars arbete att laga.
Till slutkröp det fram, han hade två HF antenner, trådipoler, i vardera antennjacken på IC-7800:an. På ena antennen hade han ett slutsteg. Minst 1 kW.
Antennerna hade blåst ner och låg på varandra på marken, under snön. Ja det blir snö europeriska länder ibland..
Så 1 kW rätt in i den andra mottagaren. Där hjälpte inte relän ens för att skydda riggen. I verkligheten var det nog två separata riggar med varsin antenn. Man får ju inte veta hela sanningen. Det kall ju döljas så man int eskämmr ut sig.

Så även om det som döljs i snö kommer fram till våren så kand det orsaka skador....


SM4FPD
 
Det är ju ett ganska brett spektrum av variabler i den ekvationen. Jag har många gånger kört ut 100 w i en horisontell loop med en annan mottagare kopplad till longwire som går igenom loopen på tvären. Det har alltid gått bra men det har nog mest berott på en mängd lyckliga omständigheter. Om ni skall köra en permanent lösning bör nu ju säkra upp er även för olyckliga omständigheter. Om man bortser från risken att en viss kombinationer av radio och frekvenser kan ha en olycklig punkt där det går åt skogen, hur användbart blir det att köra samtidigt utan väldigt kraftga störningar eller dyra filter? Om ni kör på olika band utan filter kommer det normalt bli en del blockeringar, risken finns ju att ni dessutom kör på samma band.
Har ni testat med de tänkta radioapparaterna med begränsade eller full effekt på 300 w och den andra mottagaren ett par hundra meter bort till en dipol från bilen? Fungerar inte det smidigt utan mottagarblockering, då får ni kanske tänka er en ”tx inhibit” som blockerar den ena stationen från sänd/mottagning.
Skall ni aldrig köra på samma band och använder någon form av externa bandpassfilter, då är det nog inga problem. Med lite expriment får ni nog igång det bra, även om det kan bli vissa begränsningar (köra månadstest samtidigt, t ex)

/Lennart
 
Hej och tack för synpunkter. Att det inte går att köra samtidigt finns med som en sorts förutsättning. Frågan gäller egentligen bara hur man undviker skada på radiostationerna, och om den risken kan anses försumbar. Har hittat flera beskrivningar på field-days och liknande där man kört med antennerna väldigt nära varandra utan problem, så kanske är denna oro obefogad.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top