Hi-fi på amatörbanden?

SM7TJC

Well-Known Member
Jag läste en artikel om HF-mottagare för några..... många år sedan. Där fördes följande resonemang:
En mottagare för HF-banden har oftast väldigt dåliga prestanda i LF-delen. Enkla förstärkare med mycket distorsion och undermåliga högtalare. För bästa resultat så skall man sträva efter att förvanska signalen så lite som möjligt från antenn till öra.
LF-förstärkare med Hi-fi kvalitet och högtalare av samma kaliber krävs för att få en fullgod mottagare.

Jag har brukar använda en LM386 och en "lagom" stor (d.v.s. en som passar bra i lådan) högtalare till mina byggen. Men man kanske skulle lägga lite möda på bättre grejor?
Eller är det inte så noga?
Naturligtvis kan man använda hörlurar, men problemet är ju detsamma ändå.
Vad säger den samlade expertisen?
 
Stämmer, man vinner ofta mycket på att ha mycket extra effekt i LF-steget. Det finns inget som örat (eller vår tolkning av örat) reagerar lika mycket mot som förvrängning av utsignalen typ klippning eller liknande.

En signal som är förvrängd är väldigt jobbig att lyssna på, även om den är filtrerad.
Jag brukar försöka att få plats med minst 10 watt i LF-delen i mina mottagare. Detta leder till betydligt bättre ljud, samt mindre kritisk AGC etc.

Jag har tillsammans med Johnny -UCZ tagit fram en direktblandad mottagare som är en hifi-förstärkare med blandare, inget mer, ingen AGC etc. Ändå fungerar det väldigt bra att ha som kontrollmottagare eller vad man önskar. Finessen är att det finns väldigt lite som begränsar signalen, SSB-stationer låter väldigt bra.

Nackdelen är att man behöver helst +/- 9 volt eller mer till matningsspänning, men det är tämligen lätt att fixa.

Schema mm. kommer i Resonans och QTC senare.

Leif
 
Jag håller med om de här resonemangen men lägger nog största skulden på högtalaren.
Man kan ha filter med makalsöst fina kurvor, stopåpbandsämpninmg och ripplel i 3 dB nivån.
Ändå kan man använda en högtalare som har mer än 10, ja närmare 20 dB ojämnheter i frekvenskurvan, och i värsta fall sammanfaller dessa med ojämnheterna i filterkurvan.
En dålig högtalare kan totalt förstöra ett bra filters och bra mottagares egenskaper.
Att 10 watt LF skulle krävas låter kanske lite mycket, men låg distorsion på LF förstärkaren är nog ganska vanligt redan sedan 40 år, och då talar vi om distorsion lägre än 10 procent som nog duger rätt bra.
Givetvis är kedjans svagaste länk .....etc
Dock tror jag att disotrsionen i AGC och exvis produktdetektor är så hög att LF steget bara är en bråkdel av systemdistorsionen.
Genom tidernna har man försökt göra LF fitler i samband med LF förstärkaren, det sägs ju att man skall fitlrerera 300 - 3000 Hz, och med diverse kondingar här och där i FL kedjan åstadkommer man detta. Men med en branthet och onogrannhet som kan bli lika dålig som högtalaren. Tillsammans kan det låta pyton.
Jag håller med om att bättre LF, och då inkluderar jag högtalaren, kan göra underverk, men är inte allt.
Sen lyssnar vi ju på signaler från raspiga röster, LF och HF klippare, ALC kompressoerer spaltter etc som i sig kommer till vår mottagare med så hög distorsion att procentskalan inte räcker.
Men återigen med en ba mottgare hör vi ju allt dessa sänder, även disten.

Ibland kan man lyssna på banden och höra hur olika folk kan rapportera hur någon låter, de har olika och dåliga högtlare, samt olika grad av hörselskada. dessutom finns inget bra språk för att tala om hur något låter.
"Burkljud" kan betyda nästan vad som heslt....

Men mycket enkla medel kan man dock göra sin mottagare, eller mottagaranläggning betydligt bättre, dvs med LF steg och högtalare. Saker som de flesta faktiskt kan göra med enkla verktyg.

Det här med ett språk för att besrkvia hur något låter, hörde på nyhetena att någon fått potatispriset för att han skapat ett spåk för att besrkviva hur den smakar.
Sådant språk finns hos exvis vinprovare.
Men vi saknar ett språk som beskriver hur någon låter, eller hur en mottgare eller högtalare låter .
Jo sådant finns i HiFi Stereo branschen men inte för komradio.
Så det är fritt fram för den som vill beskriva hur "burkljud" låter. friktigt, spår av mull,.....
 
Helt riktigt är högtalaren (och rummet) den svagaste länken, rummets resonanser minskas då vi lyssnar i högtalarens närfält.
Men att välja högtalare med lite omtanke kan medföra ett stort lyft för ljudet. Philips har haft en serie med bra och lättdrivna bredbandshögtalere, ofta är de ovala "bäst". Det finns massor av 70- och 80-tals hifi-högtalare där det sitter bredbandselement i storlek 6" till 8" på kommunernas återvinning. Dessa högtalare i en låda om 2 - 4 liter, drivna av en "bra" förstärkare kan bli ett otroligt lyft för en radio.

Harry F Olson fastslog redan på 50-talet i boken "Acoustical-Engineering" fast att det är viktigare med ett begränsat frekvensomfång men dynamiskt obegränsad återgivning. Det är alltså viktigare att vi har extra effekt än stor bandbredd i vår återgivning.

När man fixar sin högtalare och förstärkare är det praktiskt att be frun/flickvän/barn etc att via mikrofon eller inspelning prata genom högtalaren, man är otroligt kritisk att bedöma röster som man är van att höra, låter inte kända röster bra, låter inte heller okända röster bra.

Även om man kör mest CW är detta test viktigt, det är lätt att få ringningar i återgivningen, som ger svårigheter i mottagningen, varvid tecknen flyter ihop. Detta händer sällan då man lyssnar med lurar, säkert därför många föredrar lurar vid telegrafimottagning.

Smidigt är att via en enkel mixer låta alla mottagare kopplas till samma högtalare så spar man enkelt lite utrymme på radiobänken, och kan fylla utrymmet med en ny, kanske hemmabyggd, sändare. ;)


Amazon.com: Acoustical Engineering: Harry F. Olson: Books
 
Håller med dig SM7MCD om högtalare, och brukar rekommendera bilhögtalare för den som behvöer ett par skaplig och billiga. 100 - 150 mm och gärna ovala. Man kan koppla bort den lilla diskathögtalaren som ofta sitter koaxialt monterat, det ger då en mjuk fin diskanavskärning över 5 kHz.
Men det allra viktigaste är att dämpa sin högtalarlåda. det gör man med ett akustiskt motstånd, gullfiber eller sådan vadd som finns på IKEA att fylla kuddar med. Stuva in en bunt och lyssna på exvis brus så skall du höra på skillnader.
Den som lärt sig vad detta med dämpning innebär, och hur det låter, har kommit ett mycket stort steg på vägen till bättre ljud.
Jag vill nästan säga att dämpning är viktigare än försärkning. För att var lite fyndig....
Nja det finns dock äldre högtalare som klarar sig rätt bra utan dämpning, men sådana är svåra att få tag på idag.
Nja dynamik vet i katten om vi har i en HF mottagare, AGC ser till så att vi har bara några dB skillnad mellan brus och S9plus insignal.
De flesta signaler vi lyssnar på har komprimerat sin dynamik till bara några dB.
Så kan förstäkaren återge 40 dB dynamiskt område räcker det väl till. Dvs vad en kassetbandspelare klarade på sin tid.
En Hi Fi anlägg kan med CD som ljudkälla återge uppemot 80 dB, kanske mer om hörseln räcker.
 
Det finns fler länkar i ljudkedjan som måste ses över för att det skall låta bra. Utan att här och nu exakt definiera vad vi menar med Hi-Fi kvalitet i amatörradiosammanhang så kan vi i alla fall slå fast att filterbandbredden i en mottagare bör vara minst 3 kHz och frekvensgången rak +/- några dB.

Vidare krävs att mottagaren är kapabel att återge hela tonregistret från c:a 20 Hz upp till 3 kHz eller mer, med full högtalarstyrka utan att vågformen kroknar. De flesta mottagare har mycket dålig basåtergivning och det är vanligt att tonfrekvenserna upp till 200...300 Hz har dämpats ner väldigt kraftigt. Dessa låga frekvenser är ett måste för att ljudet skall låta fylligt och bra.

De flesta mottagare av äldre slag såsom Drake R4C etc kan lätt modifieras genom att öka värdet på ett antal kopplingskondensatorer i produktdetektorn och LF-förstärkarstegen. Det kan ibland också behövas en bättre produktdetektor som ger mindre distortion. Slutresultatet blir helt enastående vackert när allt är på plats.

I en del moderna mottagare/transceivers finns möjligheten att flytta insättningspunkten för BFO:n och/eller att flytta/bredda passbandet. Roy kan säkert berätta mer om detta och vilka möjligheter som finns t ex på ICOM:s modeller.

AGC:n och tidskonstanterna kan spöka i en mottagare. Ofta tvingas konstruktören till kompromisser och ev designmissar blir mer märkbara vid lägre tonfrekvenser. Jag har själv labbat en hel del med R4C och fick ägna många timmar innan resultatet blev "perfekt" eller tillräckligt bra.

När man lyssnar över amatörbanden med en "Hi-Fi mottagare" försedd med ordentlig LF-förstärkare och stor högtalare så är det som att hamna i en helt ny värld. Det finns massvis med SSB-stationer som producerar underbart fin ljudkvalitet och som faktiskt ryms inom 3 kHz filterbandbredd. Problemet är bara att när man väl vant sig vid möjligheten till ordentligt ljud och vet vad mottagaren kan prestera så märks också de stationer som har dåligt ljud på ett annat sätt. Kontrasterna mellan bra och dåligt ljud ökar med flera tusen procent. :)
 
Hej alla,
jag har oxo labbat lite med HiFi konceptet. Jag har använt mig av en riktig SDR-radio samt en bra klass D LF-förstärkare med hyfsade högtalare. Ljudet blir faktiskt rikigt imponerande. I AM läget så låter det som en gammal fin rör RX med LC filter i MF:en. Även SSB och CW får en ny dimension. Jag tror att SDR-mottagare är mycket väl lämpade för detta pga att man slipper distorsionen i produktdetektor och MF filter.

/ Uffe
 
Jag mekande ganska mycket med någa riggar på 80 talet i avsikt att förbättra, eller skall vi säga förändra ljudkvaliteten på IC-735, 725,726,728,729. Jag har dokument som beskriver detta ifall någon skulle vilja löda lite i sin gamla ICOM rig. Dokumenten passar även andra modeller då de är likartat uppbyggda.
Avsikten hos konstruktören var att göra en LF del som har ett frekvensområde som liknar det vi får ur, eller genom SSB filtret, dvs c:a 300 - 3000 Hz. en sådan LF del blir ganska avancetrad om den skall ha en branthet som liknar SSB filtret. Dessutom behövs en bra högtalare....
I verkligheten blev det LF fitler som var ganska flacka, man ville ju inte slösa dyra komponeter på LF fitler. Exvis IC-725 som ju var en budget station, men en mycekt bra station med få kranar. Avskärningen över 3000 Hz är mer elelr mindre som en diskantkontroll där na dragit ner helt. LF låter därför diffust halvmörkt och dassigt. Man tar bort detta och låter SSB filtret göra hela jobben. Ett antal kondingar som skall tillsammans bilda HP filtret och skära under 300 Hz byter man till större och får ett bredare LF band som då gör att radion, med bra högtalare, låter helt annorlunda. Som en stor radio.

Det där snacket om att äldre SSB stationer med rör skulle låta bättre ger jg inte en krona för. Myter som borde mördas. det kan diock bero på just större högtalare, mindre påkostade LF filter, dvs man sprade komponetnter och fick ett bredare LF band, deta kunde nog göra att rör riggen kunde låta bra. Någon fråga om distorsion är det knappast då LF med rör behöver en trafo som i sig ger ett dist tillskott på 10 procent.
Dålig AGC ger i dessa fall ett bra ljud, dvs dålig AGC som ger dålig reglering och det låter nästan som med utan AGC.
Motsatsen är dålig AGC som ger reglerdistorsion.

Det går att få mina filer till ICOM riggarna om någon vill löda. Mejla mig direkt då.
Bätre högtalare bygger man själv, men glöm inte att dämpa den.

Sen har vi proffsmottagare som exvis Standard Radio CRxx med sina pyttesmå högtalare, låter apa.... men är fortfarande dyra och anses bra. Visst det är ju bara en korollhögtalare.
Som radioamatör som verkligen skall sitta i timmar och njuta av ljudet bör det vara viktigt att förbättra ljudet.
 
Hej alla !

Jag hade inte tänkt skriva nåt inlägg - bara läsa diskussionen.
Men när någon pratar om tillåten distorsion upptill 10 procent
då kan jag inte låta bli att komma med en fundering.

När man talar om så höga distorsionsnivåer måste man
genast fråga sig vad det är för sorts distorion som man tillåter.

Det finns många sorters distorsion.

Ett vanligt mått på distorsionen är den harmoniska distorsionen
eller "THD". Den kan faktiskt vara väldigt hög (hela procent)
utan att det vållar problem. Harmonisk distorsion är ju nya
tillkomna övertoner som inte finns i det ursprungliga rena
tonspektrumet.
Och dessa övertoner är heltalsmultiplar av grundfrekvenserna.

Om dessutom den harmoniska distorsionen bara består av "jämna"
övertoner - ja, då kan distorsionen vara långt över 10 procent
innan det alls vållar problem. (Jämna övertoner: 2f, 4f, 8f o.s.v.)
Ljudet uppfattas bara som "ljusare".
Det är de udda övertonerna som är allvarliga - och det är de udda
övertonerna som ökar dramatiskt när en förstärkare närmar sig
klippgränsen.

Jag vet inte om det stämmer - men det var någon som en gång sa
att primitiva transistorförstärkare alstrade mer udda övertoner än
rörförstärkare. Och att detta skulle vara orsaken till det
s.k. "transistorljudet"... Å andra sidan har rörförstärkare allra
oftast utgångstransformatorer och dessa transformatorer alstrar
själva mycket udda övertoner.

Men den allvarligaste distorsionen är nog intermodulationen eller "IMD".
Intermodulationsdistorsionen är när signalerna oönskat blandar sig
med varann och ger nya toner som fullständigt skär sig med de
ursprungliga grundtonerna. Ljudet "grötar ihop sig".
Det mänskliga örat är mycket känsligt för IMD och detta bör ha så
lågt värde som möjligt. För amatörradion helst alltid under 1 %.
(antar och tycker jag)

Sen när det gäller högtalare bör nog dessa ha en bra transientåtergivning.
Det betyder att de "följer" snabbt de inkommande signalernas kortaste
förlopp. Ett högtalarmembram bör t.ex inte "eftersvänga" efter en
störningsknäpp. Det gör tyvärr alla högtalare, mer eller mindre.

Sen detta med tonkurva.
Om man inte använder hörlurar utan bara högtalare så ska man veta
att rummets bristande akustiska egenskaper slår sönder en högtalares
tonkurva - hur jämn och fin den än ser ut under en mätning i ett "ekofritt"
mätrum. Sitter man inne i en betonglägenhet med relativt liten dämpning
i rummet (som det ofta är) så inverkar rumsakustiken oerhört destruktivt
på den s.k. "jämna tonkurvan". Tonkurvan i verkligheten ser mer ut som
en brusbild på ett oscilloscop. Totalt söndertrasad.

Jag tror också att man bör vinna väldigt mycket på att ha ett LF-slutsteg
på minst 5 watts (helst 10 watts) uteffekt före "klippning". De allra flesta
distorsionsvärden ökar "strängt växande" med uteffekten - och ökar
dessutom katastrofalt nära gränsen för klippningen.

Jag kan naturligtvis ha fel i allt jag nu skrivit, när det gäller amatörradion,
men ovanstånde har jag försökt "konvertera" och "anpassa" till
amatörradions behov
- från de resonemang som är vanliga i audiofila (HiFi) kretsar.

73 de Örjan
 
BPA skrev: Om man inte använder hörlurar utan bara högtalare så ska man veta
att rummets bristande akustiska egenskaper slår sönder en högtalares
tonkurva - hur jämn och fin den än ser ut under en mätning i ett "ekofritt"
mätrum.

Så är det säkert. Men i de flesta fall har vi nog högtalaren placerad så att avståndet mellan högtalare och öra är ganska kort, 50...60 cm? Det innebär att rummets akustik inte ställer till lika stora problem som när vi lyssnar på vår vanliga musikanläggning med en helt annorlunda högtalaruppställning och där avståndet lätt kan vara både 3 och 5 meter.

Ang FPD och rörmyt... När det gäller "rör- kontra transistorljud" så tvingas jag konstatera att i stort sett alla mina gamla radiomottagare försedda med radiorör låter betydligt mjukare/behagligare i ljudet än moderna transistoriserade som ofta har ett vasst högfrekvent lite krispigt eller distat ljud i det högre tonregistret. Är jag ensam om att tycka så?

I min Drake R4C använder jag en TDA2003 som LF-steg och högtalaren är en typisk 80-tals låda som följde med de enklare stereoanläggningarna på den tiden. En diskanthögtalare och en lite större för mellanregister och bas. Ljudet är enastående behagligt.

Samma högtalare på Standard Radio CR91 låter också mycket bra men R4C ger bättre stöt i det låga registret.

Om jag lyssnar på FT1000MP MKV blir ljudet platt och LF-förstärkaren klipper väldigt lätt när volymen dras upp.

/Bengt
 
BPA skrev: Om man inte använder hörlurar utan bara högtalare så ska man veta
att rummets bristande akustiska egenskaper slår sönder en högtalares
tonkurva - hur jämn och fin den än ser ut under en mätning i ett "ekofritt"
mätrum.

Så är det säkert. Men i de flesta fall har vi nog högtalaren placerad så att avståndet mellan högtalare och öra är ganska kort, 50...60 cm? Det innebär att rummets akustik inte ställer till lika stora problem som när vi lyssnar på vår vanliga musikanläggning med en helt annorlunda högtalaruppställning och där avståndet lätt kan vara både 3 och 5 meter.

Det är möjligt att Du har rätt, Bengt, men likafullt "känns" det betydligt bättre att lyssna med hörlurar än med högtalare när man sitter i t.ex. en betonglägenhet med dålig rumsakustik. Tänk dig att i stället sitta ute i friska luften (i t.ex. skogen) utan omgivande väggar?

I QRM-fyllda situationer när jag har svårt att läsa motstationen tar jag alltid på mig hörlurarna. Jag har helt enkelt lättare att läsa motstationen då.

Nu har naturligtvis hörlurar också lägre distorsionsnivå än högtalare - rent allmänt. I högtalare och hörlurar pågår en energiomvandling, och i alla energiomvandlande länkar i en ljudkedja sker stora distorsionstillskott. Ju lägre energier som är i omvandling i dessa energiomvandlingar - desto lägre blir också distorsionstillskotten (för det mesta).

73 de Örjan
 
Håller helt med Örjan, hörlurar är bäst samt att man stör mindre i den omedelbara närmiljön. Det är bara knäpparna från handpumpen som irriterar.
Nu skall jag packa resväskan och flyga ned till Sines i Portugal och mönstra. Sen skall den lasten ned till Mexico.
Kanske, om jag ber snällt, kan jag prova vår fartygsradio och då blir det förmodligen på SSB.
Vi får se?
 
Hörlurar ger upplevelsemässigt bättre och mer direkt ljud då rumsakustiken inte kan påverka. Då det gäller lyssning på svaga svårt störda stationer på telegrafi så ger kombinationen hörlurar och AGC:n helt bortkopplad bäst resultat. Gärna med smala filter för att undertrycka störande näraliggande stationer. HF-gain används som volymkontroll. Dock är det inte alla moderna mottagare där AGC off läget fungerar tillfredställande. En gammal mottagare som står i en egen klass är Drake 2B. Helt outstanding på den punkten.

När det gäller vanligt vardagsprat på telefoni (FM, AM, SSB) och signalerna är starka och störningsfria föredrar jag för min egen del att lyssna på högtalare. Det är i detta användarfallet jag får mest nöje av en väldimensionerad LF-förstärkare med låg distortion, hög uteffekt, god frekvensgång och en ordentlig högtalare med stöt i.

FKI nämnde tidigare SDR mottagare och det fina ljud den tekniken kan erbjuda. Jag labbade med en hembyggd sådan för ett tag sedan och håller med FKI att SSB och CW får en ny dimension, liksom rundradiostationerna på MV låter fullständigt rena och klara. Med ett bra ljudkort, stort LF-steg och en ordentlig högtalare så är detta nog den i särklass bästa mottagaren långt överlägsen såväl de gamla rörmottagarna med L/C-filter i MF-stegen som moderna analoga mottagare som bygger på gamla principer men har smalare MF-filter och beskuren frekvensgång, särskilt i det låga tonregistret.

/Bengt
 
...vanligt vardagsprat på telefoni (FM, AM, SSB) och signalerna är starka och störningsfria föredrar jag för min egen del att lyssna på högtalare. Det är i detta användarfallet jag får mest nöje av en väldimensionerad LF-förstärkare med låg distortion, hög uteffekt, god frekvensgång och en ordentlig högtalare med stöt i...

...Det är också väldigt lätt att själv tillverka en bra högtalare för RX:en. I det här fallet ska man INTE tjorva med delningsfilter och olika sorters högtalarelement (diskant, bas, mellanregister) - utan man använder bara ett enda högtalarelement, ett riktigt bredbands-högtalarelement. Högtalarelementet ska ha kraftig magnet och konen (5-8 tum) ska ha lång slaglängd och fabrikatet ska vara känt som kvalitetsmärke. Elementet ska naturligtvis vara effekttåligt, min 10 w.

Högtalare med delningsfilter och många olika sorters högtalarelement har nästan alltid en speciell sorts distorsion - fasvridningsdistorsion. Även om den distorsionen är liten. Spolarna och kondensatorerna i delningsfiltret tillsammans med förstärkaren och högtalarelementen ger den distorsionen.

Vinsten med flera olika högtalarelement, t.ex. mindre intermodulation och minskad dopplereffekts-distorsion på de riktigt höga frekvenserna - uteblir ju helt i amatörradio-lyssnandet eftersom inga LF-signaler över 4-5 kHz hörs genom högtalaren. Det finns alltså ingen som helst anledning att ha olika högtalarelement i högtalaren.

Sedan bygger man en stor sluten högtalarlåda, minst 10 liters innervolym. Limma gärna, och se till att lådan blir tät. Väggarna i lådan ska vara tjocka, tunga och stabila - t.ex. 22 mm spånplatta (billigt). Det är inte höljet som ska låta. Det enda ljud som tillåts komma från högtalaren är från högtalarkonen.

Man fyller också hela högtalarlådan med glasull eller rockwool - INTE hårt packat. Detta dämpar oönskade stående vågor mellan väggarna och ger också högtalaren en bättre transientåtergivning.

En sådan BRA högtalare för amatörradiotrafik följer aldrig med den köpta mottagaren från fabriken - men den högtalaren är ju väldigt enkel att tillverka själv. Kasta alla vanvettiga plåt- och plasthögtalare :mad: där höljet skallrar, skriker och låter lika mycket som själva högtalarkonen! Om en högtalare känns lätt, d.v.s. har låg vikt - kasta även den :mad:. Högtalarväggarna ska vara tunga, tröga och opåverkbara till vibration!

/ Örjan :)
 
Last edited:
Jag gjorde en lite operation för att få min SP-23 bättre. När man lyssnade kom chassiet på högtalaren i resonans så det lät som en humla kommit i kläm och fastnat bakom gallret. Jag tror det blev nåt Audax element i från ELFA. Visserligen med plastchassie, men fäst med genomgånde skruv, mutter och rejäla brickor samt med lite epoxy på väl valda ställen blev resultatet skapligt.

Riktigt svaga signaler lyssnas med hörlurar. På den tiden jag körde EME använde jag Peltors hörselskydd p.g.a. oväsendet ifrån kylningen. Nu används mera bekväma fullstora dämpade Heil (pro set ) med möjlighet till fasvändning.
 
Jag gjorde en lite operation för att få min SP-23 bättre. När man lyssnade kom chassiet på högtalaren i resonans så det lät som en humla kommit i kläm och fastnat bakom gallret...

Hej Anders!
(för det är väl Anders Du heter?)

SP-23 det är väl Kenwoods högtalare
som återfinns på websidan:

Kenwood SP-23 Speaker SP23

...Ja, det är ju ett märkligt skrälle till högtalare. Det enda konstruktörerna verkar bry sig om är att den "matchar" utseendemässigt med riggarna TS-450S, TS-570S/D and TS-690. Är det enda en högtalare ska göra? - att matcha andra apparater i färg och design :confused: ?

Högtalaren är som många andra "matchande" designhögtalare för amatörradion - totalt värdelös. Förutom det miserabla höljet är ju dessutom elementet dåligt.

Högtalarkonen har bara en diameter av ynka 3 tum vilket faktiskt måste ge en massa dopplereffekts-distorsion på ljudet. Konen får jobba med extra lång slaglängd för att skapa det önskade ljudtrycket.

De mer högfrekventa tonerna rider då fram och åter på konen med en enorm hastighet vilket får dessa toner att svaja hypersnabbt i takt med de lägre tonernas frekvens.

Sen tål inte heller elementet någon högre effekt - max 1 watt. Då ska man veta att all distorsion börjar öka katastrofalt redan vid hälften av märkeffekten - d.v.s. här 0,5 watt. Så fungerar alla högtalarelement. Den någorlunda linjära delen av högtalarkonens slaglängd är väldigt liten, motsvarande < ca 10 % av märkeffekten.

Medeleffekten på det man normalt lyssnar är visserligen mycket lägre än 0,5 watt (egentligen ~50 mW), men de distorderade topparna på ca 10 dB högre ljudnivå kommer dock att störa - och förstöra - ljudupplevelsens helhet. - Detta även om själva högtalarhöljet inte skorrade och skrek "som en humla som kommit i kläm".

Nä, köp tjock spånplatta eller annat virke
och snickra ihop en stabil låda med ett rejält
högtalarelement för bredband.
Låt gärna både lådan och högtalarelementet
vara överdimensionerat (elementet upptill 10 tum).
Och njut som SM7EQL/Bengt :)

/ Örjan
 
Jo jag heter Anders. Men det var en ICOM SP-23.

Jag inser att matchande högtalare inte är speciellt bra, men det är en kompromiss med utrymme och i viss mån utseende. Man ska trivas i schacket också. :) Sen använder jag som sagt hörlurar när det blir allvar på riktigt. Hihi.
 
Jösses! - Har Icom och Kenwood samma modellbeteckningar?
Det var ju lustigt :D

Jo jag förstår Dig Anders. Trivseln och utseendet har också betydelse. Men Du gjorde ju helt rätt i att modifiera högtalaren och trolla bort "humlan som kommit i kläm".
Min avsikt var inte att kritisera Dig :)

/ Örjan
 
Last edited:
Min avsikt var inte att kritisera Dig :)

/ Örjan

Jag kände mig inte kritiserad och tog inte heller illa vid mig på något sätt.

Jag håller helt med om att när man köper matchande högtalare betalar man dyrt för lite prestanda. Högtalaren jag rev ur bedömmer jag vara lämplig i en leksak för ett barn under 6 år, på sin höjd.

Men det är inte bara när det gäller högtalare man undrar vad man betalar för. Tittar man t.ex. på ICOMs CI-V interface så kostar det 1100kr nu har jag för mig. Det innhåller en MAX232-krets, några drosslar och någon konding. Det är komponenter för under 100kr om jag som privat handlar en uppsättning hos ELFA. Schema på nivåomandlaren finns att hämta hos MAX på nätet, så det är ju noll och ingenting i utvecklingskostnad. Lådan är visserligen i aluminuim vilket börjar bli omordernt och tjockleken är också något bättre än man är van. Jag har svårt att tro att ICOM betalar mer än motsvarande 25kr för komponenterna. Var resten av de 1075kr tar vägen kan man ju undra?

Så att man inte ska alltför stora förhoppningar på en matchande högtalare för 1500kr har jag helt klart för mig.

MVH Anders
 
...Men det är inte bara när det gäller högtalare man undrar vad man betalar för. Tittar man t.ex. på ICOMs CI-V interface så kostar det 1100kr nu har jag för mig. Det innhåller en MAX232-krets, några drosslar och någon konding. Det är komponenter för under 100kr om jag som privat handlar en uppsättning hos ELFA. Schema på nivåomandlaren finns att hämta hos MAX på nätet, så det är ju noll och ingenting i utvecklingskostnad. Lådan är visserligen i aluminuim vilket börjar bli omordernt och tjockleken är också något bättre än man är van. Jag har svårt att tro att ICOM betalar mer än motsvarande 25kr för komponenterna. Var resten av de 1075kr tar vägen kan man ju undra?...

Jösses jösses jösses jösses ... :mad:

Allt det Du skriver borde motivera alla nybörjare att börja utbilda sig i ESRs (experimenterande svenska radioamatörers) Radioskola - för kunna börja bygga själv. Det är ju många gånger rena lurendrejeriet att köpa enkla prylar som man kan fixa själv.

För Er som inte vet, kolla länken:
http://www.radioskolan.se/

Jag rekommenderar detta varmt,
och det gör säkert Du också, Anders :)

/ Örjan
 
Back
Top