Höjd till kraftledningen?
- Thread starter SM4FPD
- Start date
Hej
grundregeln i Sverige är väl fortfarande att s.k. "Fri Höjd" skall vara 4.50m. Så detta borde ju samtidigt vara lägsta höjd vid en järnvägsövergång om inte annat anges /skyltas.
Läser man lite på Wikipedia: Kontaktledning (järnväg) - Wikipedia så anger de att höjden oftast är lite högre än så (hela 4,8 - 6,1m). Men om man utgår från 4.5m så är ju allt över det en bonus
Säkerhetsavståndet till antennspetsen?, det får någon annan uttala sig om. Själv vill jag nog ha en rätt rejäl säkerhetsmarginal. Spänningen i kontaktledningarna är ju av en sådan art att man inte gärna tar några risker.
Själv har jag ca 3,5m totalhöjd från mark till spetsen på takantennen och än så länge har jag inte "jordat" någon kontaktledning Fast det vete skråen om jag skulle vilja ha en meter antenn till på taket?!
73 / Johan
grundregeln i Sverige är väl fortfarande att s.k. "Fri Höjd" skall vara 4.50m. Så detta borde ju samtidigt vara lägsta höjd vid en järnvägsövergång om inte annat anges /skyltas.
Läser man lite på Wikipedia: Kontaktledning (järnväg) - Wikipedia så anger de att höjden oftast är lite högre än så (hela 4,8 - 6,1m). Men om man utgår från 4.5m så är ju allt över det en bonus
Säkerhetsavståndet till antennspetsen?, det får någon annan uttala sig om. Själv vill jag nog ha en rätt rejäl säkerhetsmarginal. Spänningen i kontaktledningarna är ju av en sådan art att man inte gärna tar några risker.
Själv har jag ca 3,5m totalhöjd från mark till spetsen på takantennen och än så länge har jag inte "jordat" någon kontaktledning
Fast det vete skråen om jag skulle vilja ha en meter antenn till på taket?!73 / Johan
Last edited:
SM3ZBB
Grumpy ol´man
Järnvägens kontaktledning hänger på ca. 5,1-5,3m normalt. Absolut minimum är 4,2m och då endast under viadukter eller liknande och endast efter särskilt tillstånd från Elsäkerhetsverket.
De nya banor som byggs har ofta lägre ktl-höjd än de äldre. Även vid äldre banor där hög hastighet är möjlig (har inga plankorsningar) har jag noterat lägre hängning. Anledningen är lägre luftmotstånd om man minskar höjden på lokets strömavtagare vilket blir markant vid höga hastigheter.
Interna säkerhetsföreskrifter anger ett närområde om 1,4m från kontaktledningen inom vilket inga föremål (utom ktl-detaljer) får förekomma då ledningen är spänningssatt vilket ju faktiskt underskrids då fri höjd i plankorsningar är 4,5m.
Alla långa föremål som används vid arbete efter järnvägen (stegar, avvägningsstänger etc.) måste vid 2m. höjd vara märkta med varningsskylt för högspänning. Arbetsredskap (lastmaskiner, grävskopor, kranar etc.) måste ha spärrad elevation för att inte överskrida tillåten höjd.
Jag har för mig att runt ca 30cm från strömförande del, som inte bara är kontaktledningen utan även utliggare isolatorer etc. riskerar man en ljusbåge.
Förstår fullkomligt trådskaparens fråga. Hade en kamrat som i början av 70-talet hade en "Swingmaster antenn" på biltaket! Äldre amatörer förstår nog vad jag menar. För övrigt riskerade han att antennen "rabbade" i marken om han tog en tvär kurva i hög hastighet.
De nya banor som byggs har ofta lägre ktl-höjd än de äldre. Även vid äldre banor där hög hastighet är möjlig (har inga plankorsningar) har jag noterat lägre hängning. Anledningen är lägre luftmotstånd om man minskar höjden på lokets strömavtagare vilket blir markant vid höga hastigheter.
Interna säkerhetsföreskrifter anger ett närområde om 1,4m från kontaktledningen inom vilket inga föremål (utom ktl-detaljer) får förekomma då ledningen är spänningssatt vilket ju faktiskt underskrids då fri höjd i plankorsningar är 4,5m.
Alla långa föremål som används vid arbete efter järnvägen (stegar, avvägningsstänger etc.) måste vid 2m. höjd vara märkta med varningsskylt för högspänning. Arbetsredskap (lastmaskiner, grävskopor, kranar etc.) måste ha spärrad elevation för att inte överskrida tillåten höjd.
Jag har för mig att runt ca 30cm från strömförande del, som inte bara är kontaktledningen utan även utliggare isolatorer etc. riskerar man en ljusbåge.
Förstår fullkomligt trådskaparens fråga. Hade en kamrat som i början av 70-talet hade en "Swingmaster antenn" på biltaket! Äldre amatörer förstår nog vad jag menar. För övrigt riskerade han att antennen "rabbade" i marken om han tog en tvär kurva i hög hastighet.
Och vad har jag gjort för illa för att du skall spy galla över det jag skrev? trevlig stil du har ...
Först så frågas det efter höjden till kontaktledningarna, svaret står i mitt inlägg, sedan har du länken till Wikipedia där mycket mer data finns som borde vara relevanta för frågeställaren; mer om hur högt kontaktledningarna placeras, skyddsavstånd map arbete, vistelse, strålningsnivåer, etc.
Ha en trevlig dag!
/J
Last edited:
SM6OID
ANODFANTAST
Hej!
På vilket vis har jag spytt galla över ditt inlägg????
DU har uppenbarligen helt o hållet missförstått mig.
Hej
Nominell höjd för kontaktledning i Sverige är 5500mm med toleransen +/- 25mm.
I en normal plankorsning är fri höjd 4,5m men portalen sitter 4,7m över vägen. Standarden säger att kontaktledningen ska sitta 0,8m högre vilket ger 5,5m.
Vill du åka på småvägar är högsta fria höjd vid korsning på ägovägar 4m (speciella varningsskyltar ska monteras). Portalen sitter då 4,2m över vägen och kontaktledningen 5m över vägen.
För järnvägar för snabbtåg gäller 5,3m som normalhöjd men då finns det som skrivits ovan inga plankorsningar.
Närområde för kontaktledning upp till 30kV är 1,4 meter, riskområdet är sedan 0,4 meter. När du passerar järnvägen med ett 4,5 meter högt fordon når fordonet innanför närområdet men inte in i riskområdet.
Alla dessa mått är hämtade direkt från källan, Trafikverkets gällande standarder för järnväg.
Slutsatsen av detta är att du för att vara på den helt säkra sidan inte ska ha en antenn som är högre än 4 meter över vägbanan om du vill kunna köra även på småvägar respektive 4,5 meter för stora vägar.
I verkligheten gäller 1,4 meter och 0,4 meter för arbete och är satta med vingelmån, avståndet för elektriskt överslag är mindre.
73 de SM7NTJ Lorentz
Jaså har jag? eller är det inte så kul längre?
Ditt konstaterande att mitt svar inte var svar på frågan, men tillför värdelöst vetande, det tar jag inte direkt som någon komplimang.
Slutklämmen med ditt lilla "roliga" tillägg att "Dieselok Litt T43 är 4.325 m högt" tycker jag inte direkt lyfter det hela. För loket har väl inte direkt med frågan att göra? eller?
Om du tycker din kommentar var så himla rolig och att jag uppenbarligen inte har förstått din subtila humor - då har du helt rätt.
Skulle du kunna övertyga mig om att hela din kommentar bara är ett av mig missförstått skämt? Då skall jag banne ta av mig hatten och be om ursäkt för mitt klavertramp. Det är jag karl nog att göra, be om ursäkt alltså, är du?
/J
Så tolkade åtminstone inte jag OID:s inlägg. Jag tolkade det som att höjden på Dieselok Litt T43 varken är svar på ursprungsfrågan eller tillför så mycket mer än värdelöst vetande.
SA6APZ
Mina herrar nu får ni vara snälla.
Det råder nog ett litet missförstånd mellan er.
Det är svårt att läsa inlägg ibland
Så här stod det.
Om vi lägger in en radbrytning blir det kanske tydligare
Och om vi byter ut ordet detta mot ordet nedanstående blir det kanske ännu tydligare?
Kan jag anta att ni har missförstått varandra?
Kan min tolkning vara riktig att skribenten menade att 4325mm är en säker höjd för att ett T43 lok är så högt?
Eller medlar jag i onödan?
73 de SM7NTJ Lorentz
edit Hoppsan jag och Fredrik skrev visst nästan samtidigt och verkar tolka det ganska lika
Det råder nog ett litet missförstånd mellan er.
Det är svårt att läsa inlägg ibland
Så här stod det.
Om vi lägger in en radbrytning blir det kanske tydligare
Och om vi byter ut ordet detta mot ordet nedanstående blir det kanske ännu tydligare?
Kan jag anta att ni har missförstått varandra?
Kan min tolkning vara riktig att skribenten menade att 4325mm är en säker höjd för att ett T43 lok är så högt?
Eller medlar jag i onödan?
73 de SM7NTJ Lorentz
edit Hoppsan jag och Fredrik skrev visst nästan samtidigt och verkar tolka det ganska lika
Last edited:
Jag bockar o bugar inför -NTJ's ansträngning att läsa inlägget på ett positivt sätt. Mycket god diplomati, vilken inte lämnar mig oberörd.
Ironi och skämtsamheter i forum och e-post, kan ofta missförstås. Det är ju ett känt faktum
Har jag missförstått det hela och inte har någon anledning att ilskna till, ja då ber jag gärna om ursäkt. Har absolut inga problem med det.
Som sagt, för att inte röra upp mer "skit" i frågan så avstår jag alltså från vidare kommentarer.
Har jag missförstått syftet med -OID's kommentar ber jag denne om ursäkt! så var det avklarat.
Tack Lorentz! för din ansträngning att medla och föra detta till ett lyckligt slut
73 de Johan
Ironi och skämtsamheter i forum och e-post, kan ofta missförstås. Det är ju ett känt faktum
Har jag missförstått det hela och inte har någon anledning att ilskna till, ja då ber jag gärna om ursäkt. Har absolut inga problem med det.
Som sagt, för att inte röra upp mer "skit" i frågan så avstår jag alltså från vidare kommentarer.
Har jag missförstått syftet med -OID's kommentar ber jag denne om ursäkt! så var det avklarat.
Tack Lorentz! för din ansträngning att medla och föra detta till ett lyckligt slut
73 de Johan
Last edited:
SM3ZBB
Grumpy ol´man
Såg senare att det var -FPD som var trådskapare. Han är ju jämt på gott humör och behöver varken tröstas eller alltid tas på allvar ... Hade jag haft någon bild från -FPD:s Kil hade jag givetvis publicerat den för den stationen har jag ju besökt ett antal gånger och givetvis mätt upp. Stationen är trivsam och extra bra eftersom där sitter en tågklarerare i en barack mellan spåren som brukar göra som man vill när man avlagt artighetsvisit i baracken.
Jo en sak till, höjden till ktl kan uttryckas från mark eller från rök (rälsöverkant) vilket blir skillnad på vanligtvis 1-2 dm.
Hade jag haft någon bild från -FPD:s Kil hade jag givetvis publicerat den för den stationen har jag ju besökt ett antal gånger och givetvis mätt upp. Stationen är trivsam och extra bra eftersom där sitter en tågklarerare i en barack mellan spåren som brukar göra som man vill när man avlagt artighetsvisit i baracken.Jo en sak till, höjden till ktl kan uttryckas från mark eller från rök (rälsöverkant) vilket blir skillnad på vanligtvis 1-2 dm.
SM4FPD
Well-Known Member
Tack för alla svar, nu vet jag.
Husbilen bör inte köras med kortvågsantenn, hi hi.
Dessutom finns för låga järnvägsundergångar utanför Kil, vid Hynboholm.
Jag bor i Karlstad kommun men med Kil som postadress, 1 km från gränsen...
Jo Kil:s jvstn är trevlig, men jag vet inte var ångloket tagit vägen som fanns där.
För många år sedan hände en olycka med båt, utanför Arvika där man tangerade en kraftledning med båtens mast. Det blev totalskrot och, tror jag dödsfall.
Själv kör jag Nedre Frykens kustradiostation på gränsvåg ....
Ang SM6OID inlägg, så fick jag läsa en extra gång innan det klarnade vad han menar. Så det är klart att det kan missuppfattas.
Hur högt 4punkt325 m är förklarade SM7NTJ till 4325 mm eller 4,325 m.
I SI systemet, International Standard, som vi i SM använder skall decimal skrivas med komma. Det är bara amerikanarna som kör punkt som decimal. medan många i SM sätter punkter i tal exvis 1.245 kronor. Vilket då skulle betyda 1245 kr. men som kan tolkas som 1 krona.
Det är mycket roligt med all kringkunskap som kommer ut av en sådan här, i grunden, enkel fråga. Fantastiskt med alla experter.
Fortsätt med det!!!!
Så blir vi alla fullärda snart, ja om 200 år förstås.
De
FotPeDahl
Husbilen bör inte köras med kortvågsantenn, hi hi.
Dessutom finns för låga järnvägsundergångar utanför Kil, vid Hynboholm.
Jag bor i Karlstad kommun men med Kil som postadress, 1 km från gränsen...
Jo Kil:s jvstn är trevlig, men jag vet inte var ångloket tagit vägen som fanns där.
För många år sedan hände en olycka med båt, utanför Arvika där man tangerade en kraftledning med båtens mast. Det blev totalskrot och, tror jag dödsfall.
Själv kör jag Nedre Frykens kustradiostation på gränsvåg ....
Ang SM6OID inlägg, så fick jag läsa en extra gång innan det klarnade vad han menar. Så det är klart att det kan missuppfattas.
Hur högt 4punkt325 m är förklarade SM7NTJ till 4325 mm eller 4,325 m.
I SI systemet, International Standard, som vi i SM använder skall decimal skrivas med komma. Det är bara amerikanarna som kör punkt som decimal. medan många i SM sätter punkter i tal exvis 1.245 kronor. Vilket då skulle betyda 1245 kr. men som kan tolkas som 1 krona.
Det är mycket roligt med all kringkunskap som kommer ut av en sådan här, i grunden, enkel fråga. Fantastiskt med alla experter.
Fortsätt med det!!!!
Så blir vi alla fullärda snart, ja om 200 år förstås.
De
FotPeDahl
SM3ZBB
Grumpy ol´man
Eftersom jag inte är någon linjemontör kan jag inte svara på din fråga om ktl. area, material etc.
Däremot vet jag att kontaktledningshaveriernas grundorsak egentligen handlar om pengar. Det sitter enormt mycket ledning uppe runt landet som är sliten och borde bytas. Det är dock inte hela förklaringen, även nya ledningar, t.ex. Botniabanans, går av eller trillar ner. Varför? Materialfel, dålig montering kan vara orsaker men den största boven hittar man nog på loken.
Strömmen överförs via lokets strömavtagare som har en kolslitskena som ligger an mot kontaktledningen och det är rejäla effekter som överförs. Slitskenans kolbana är av mjukare material än kontaktledningen och är den detalj som ska ta upp den mekaniska förslitningen. Kontaktledningen hänger längs banan i zick-zack för att kolbanan ska slitas jämnt. Om kolbanan blir ojämnt sliten kan den hugga i kontaktledningen med skador som följd. Ojämnt slitage får man t.ex när tåget stannat och står en längre stund med kontakt mot kontaktledningen mot samma punkt på kolbanan. Vid uppehåll ska strömavtagaren sänkas, vilket slarvas med.
Numer är de flesta lok utrustade med en skyddsanordning där ett rör inuti kolbanan är satt under lufttryck. Skadas slitbanan sjunker trycket i röret som påverkar en krets som sänker strömavtagaren. Det finns också ett antal kameror längs järnvägen som bevakar lokens strömavtagare. Lokförarna håller koll på varandra när de möts och strömavtagarna ska inspekteras ofta av förarna.
Ledningarnas hängning kan också orsaka skador på kolslitbanan. Vintertid kan isbildning på ledningarna göra att strömavtagaren studsar, varvid kraftiga ljusbågar uppstår som kan skada ledningar och strömavtagarens kolbana. Kontaktledningen hänger dubbel, övertråd och undertråd förenade med tunna sk. litslinor. Brustna litslinor kan orsaka studs. Jag har också sett ledningar där litslinorna måste klippts till på en höft och ledningen kraftigt flexar i höjd.
Utöver detta hänger ledningen "flytande" där linspänningen upprätthålls sektionsvis av vikter som löper i linblock. Där finns också skyddssektioner mellan de vanliga sektionerna. Jag har noterat att linspänningen nog varierar rejält pga. dåligt smorda linblock bl.a. Samma ktl. kan ha olika höjd beroende på utetemperatur, om det blåser och vikterna svingar osv. Ofta sker linbrott vid sektionsövergångar. Stolpar, kontaktledning, isolatorer, utliggare, "kälkar" mm. fogas samman där varje enskild del är av betydelse. Det är egentligen ofattbart att det är relativt få kontaktledningsbrott med tanke på mängden tåg, deras hastighet och inte minst, besparingar i underhållet, där som vanligt i vårt moderna ekonomiska system, jobbet går på anbud där billigaste entrepenörerna förutsätts erbjuda högsta kvalitét.
Däremot vet jag att kontaktledningshaveriernas grundorsak egentligen handlar om pengar. Det sitter enormt mycket ledning uppe runt landet som är sliten och borde bytas. Det är dock inte hela förklaringen, även nya ledningar, t.ex. Botniabanans, går av eller trillar ner. Varför? Materialfel, dålig montering kan vara orsaker men den största boven hittar man nog på loken.
Strömmen överförs via lokets strömavtagare som har en kolslitskena som ligger an mot kontaktledningen och det är rejäla effekter som överförs. Slitskenans kolbana är av mjukare material än kontaktledningen och är den detalj som ska ta upp den mekaniska förslitningen. Kontaktledningen hänger längs banan i zick-zack för att kolbanan ska slitas jämnt. Om kolbanan blir ojämnt sliten kan den hugga i kontaktledningen med skador som följd. Ojämnt slitage får man t.ex när tåget stannat och står en längre stund med kontakt mot kontaktledningen mot samma punkt på kolbanan. Vid uppehåll ska strömavtagaren sänkas, vilket slarvas med.
Numer är de flesta lok utrustade med en skyddsanordning där ett rör inuti kolbanan är satt under lufttryck. Skadas slitbanan sjunker trycket i röret som påverkar en krets som sänker strömavtagaren. Det finns också ett antal kameror längs järnvägen som bevakar lokens strömavtagare. Lokförarna håller koll på varandra när de möts och strömavtagarna ska inspekteras ofta av förarna.
Ledningarnas hängning kan också orsaka skador på kolslitbanan. Vintertid kan isbildning på ledningarna göra att strömavtagaren studsar, varvid kraftiga ljusbågar uppstår som kan skada ledningar och strömavtagarens kolbana. Kontaktledningen hänger dubbel, övertråd och undertråd förenade med tunna sk. litslinor. Brustna litslinor kan orsaka studs. Jag har också sett ledningar där litslinorna måste klippts till på en höft och ledningen kraftigt flexar i höjd.
Utöver detta hänger ledningen "flytande" där linspänningen upprätthålls sektionsvis av vikter som löper i linblock. Där finns också skyddssektioner mellan de vanliga sektionerna. Jag har noterat att linspänningen nog varierar rejält pga. dåligt smorda linblock bl.a. Samma ktl. kan ha olika höjd beroende på utetemperatur, om det blåser och vikterna svingar osv. Ofta sker linbrott vid sektionsövergångar. Stolpar, kontaktledning, isolatorer, utliggare, "kälkar" mm. fogas samman där varje enskild del är av betydelse. Det är egentligen ofattbart att det är relativt få kontaktledningsbrott med tanke på mängden tåg, deras hastighet och inte minst, besparingar i underhållet, där som vanligt i vårt moderna ekonomiska system, jobbet går på anbud där billigaste entrepenörerna förutsätts erbjuda högsta kvalitét.
SM3ZBB
Grumpy ol´man
Blev intresserad och surfade på ämnet. Hittade ett par youtube-filmer från nån utrikes järnväg som visar vad som händer då strömavtagarna havererar.
Med äldre typ av strömavtagare:
Pantograph Damage - YouTube
Med modern ADD (autodrop-funktion av strömavtageren):
Pantograph Damage Carbon Strip w/air pipe - YouTube
Med äldre typ av strömavtagare:
Pantograph Damage - YouTube
Med modern ADD (autodrop-funktion av strömavtageren):
Pantograph Damage Carbon Strip w/air pipe - YouTube
SM5KRI
Oldtimer
Hittade lite info på wikipedia, formen är en 8 och linan hänger i den övre "ringen" i 8:an, area ca 120 mm2..
Har lite järnvägsintresse, därav frågan men det beror mest på att jag en period har gjort jobb på dåvarande Banverket Telenät som entreprenör, så obligatorisk utbildning som att vistas vid spår har jag bl a men det är några år sedan och historia numera.