Hur motiverar jag någon att intressera sig för vår hobby

SM7MCD

Well-Known Member
Jag tog mig friheten att lyfte över -UUMs intressanta inlägg till en ny tråd så får vi fundera på denna, som jag tycker, ganska svåra fråga.

Hej alla.

Liten tanke av vad jag upplever samhället i dag, jag som jobbar och har bott inne i storstaden i hela mitt liv.

Alltså detta handlar om en person som inte tidigare har haft med amatörradio att göra.

Krav på kunskap eller inte, hmm, vad skall jag ha ett amatörraddiocert till i dag?
Vad skall jag med en amatörradio till i dag?
Vad skulle amatörradion som hobby ge mig i dag?
Skrattar åt dem som tycker det är synd att SR lägger ner mellan och kortvåg, menar vem lyssnar på det?

Vill jag någon något ja då ringer, skypar, messar eller meilar jag denna.
Har en I-Phone och har hela världen i min hand.
Lyssna på radio? Det gör man väl bara i bilen eller på jobbet?
I bilen hmm. Nä förresten jag kopplar in min I Phone genom blåtand och lyssnar på det jag vill lyssna på.
Hemma har jag en media spelare som tar in hela världens radioprogram eller spelar musik från datorn, och den är kopplad på bredbandet.
Övriga kontakter har jag via Facebook.

Kunskap om elektronik?
Går styrenheten sönder på min bil så finns det väl ingen som reparerar denna, den byts ut mot en ny.
Går någon komponent sönder på mitt moderkort i datorn så byter jag ut moderkortet, samtidigt så kan jag ju passa på och uppgradera.
Jag kan löda kontakterna till högtalarna i bilen, nä förresten köper jag en ny bil i dag så är ju allt redan färdigt och skräddarsytt för den modellen.


Jag kan utveckla detta långt mycket mera men jag väljer att stanna här.

Så min fråga igen:
Ni pratar om lagar, regler, stadgar och krav på kunskap hmm ??
Jag som bor i storstad, vad skall jag med amatörradio till??
Motivera mig.


Som sagt, hur motiverar jag en stabo eller kan man kalla denna "Bratz" i modernt språk, om amatörradio i dagens samhälle??

Jag möter ofta samma argument som –UUM för fram, jag brukar säga att är man intresserad av ett meddelandes logistik, alltså hur det överförs och med vad så kan amatörradio vara en intressant hobby. Men vill du bara prata med andra så använd den ofta utmärkta logistik som samhället erbjuder.

Men vad säger ni andra?
 
Jag flyttar också över mitt svar till UUM och hans kommentarer på mitt svar till denna nya tråd så vi får ordning på torpet. /Bengt

--------------------------------------------------------------------------------
UUM skrev; "OBS!! Bara en reflektion om hur folk i storstad tänker. OBS!!"

Man får väl vara glad för att bo på landet då, en bit utanför Lund.

Ang motiven för att börja med amatörradio så är det väl en fråga som du själv får försöka fundera på. Om du anser dig behöva en radioapparat för att trådlöst kommunicera med dina kompisar så är amatörradio ett av flera goda alternativ. Fördelen med amatörradio är att du kan nå långt utanför landets gränser. Samtalstaxan är noll och det enda du betalar är en engångsavgift när du köper din radioapparat.

Själv är jag mest intresserad av radiotekniken och då att utveckla och konstruera egna radiosändare, mottagare, antenner m m. För mig innebär amatörradio att jag på ett lagligt sätt kan utprova mina sändare. Som radioamatör har jag tillgång till extremt stora frekvensutrymmen jämt fördelade från långvåg till långt upp i mikrovågsområdet.

Andra kan ha andra intressen som motiverar till att lära sig det som krävs för att ta ett certifikat och bli radioamatör.

Den bild du målar upp av dig själv i ditt inlägg är som en användare av amatörradio på samma sätt som jag använder min bil. Jag är totalt ointresserad av att meka i motorn och överlåter detta med varm hand åt min bilverkstad. Av samma anledning har jag inte bilar som hobby. Sak samma med datorerna. För mig är de arbetsredskap som penna och papper, räknesticka eller miniräknare. Jag har inte heller datorer som hobby och därför byter jag inte ens moderkortet - utan köper en ny dator.

Gud bevare mig väl för att bli storstadsbo och syssla med amatörradio.

/Bengt


UUM:s kommentarer;

"Den bild du målar upp av dig själv"

Som sagt, detta handlar inte om mig utan om folk / personer jag träffar som bor i storstad eller förort till storstad.

Om jag berättar för någon vad amatörradio är eller att jag har amatörradio som hobby så får jag svaren:
Vad är amatörradio?
Håller de på med de ännu??
Det var väl nånting de höll på med för hundra år sedan typ.

Som sagt, hur motiverar jag en stabo eller kan man kalla denna "Bratz" i modernt språk, om amatörradio i dagens samhälle??
 
UUM skrev; "Som sagt, detta handlar inte om mig utan om folk / personer jag träffar som bor i storstad eller förort till storstad."
----

OK, jag läste nog ditt första inlägg lite väl fort och dessutom slarvigt innan jag kommenterade dig men nu är jag med på tåget.

UUM skrev; "Om jag berättar för någon vad amatörradio är eller att jag har amatörradio som hobby så får jag svaren:
Vad är amatörradio?
Håller de på med de ännu??
Det var väl nånting de höll på med för hundra år sedan typ."

Jag har i princip slutat att göra reklam och berätta om amatöradio för folk jag träffar på stan eller kurser och konferenser. Ibland händer det att någon får syn på mina antenner eller något amatörradiorelaterat och frågar om jag är "en sån där radioamatör" med alla vanliga följdfrågor om vad vi pratar om och om vi håller på med morse... för att sedan dra på smilbanden lite nedlåtande.

Jag brukar då svara att jag nuförtiden nästan enbart pysslar med att konstruera egen radioutrustning eftersom jag tycker det är en utmanande och spännande sysselsättning. På så vis slipper jag försvara mina eventuella radiosamtal med någon för mig okänd Japan och motivera varför det är så fantastiskt att medelst morsetelegrafi på 80 meter få kontakt med en så avlägsen station och morsera ut 599 i rapport, att jag heter Bengt och Bor i Lund. Hur mycket jag än hade försökt förklara det magiska i min radioförbindelse så skulle mina förklaringar vara i de närmaste omöjliga att förstå för den oinvigde ungdom som är uppfödd med mobiltelefon och Internet och som kan ringa, chatta eller skicka bilder och filmer världen över genom en enkel knapptryckning.

Min egen hobby skulle i det perspektivet upplevas primitiv, löjlig, onödig och ineffektiv som kommunikationsmedel.

Genom att jag fokuserar så hårt på radiotekniken får jag ett direkt övertag gentemot de flesta som frågar och det händer ganska ofta att någon blir djupt imponerad av det jag sysslar med. Då kan jag känna mig stolt och det känns bra. Inte sällan visar det sig att den frågande själv har liknande drivkrafter inom andra hobbies som träslöjd, motor- och bilrenovering, eller att samla och renovera mekaniska urverk.

Den som har plockat ner en gammal bilmotor i alla sina beståndsdelar eller byggt en helt ny från scratch och fått den att fungera fattar precis vad jag menar, de andra kommer vi inte åt. De sitter ohjälpligt fast i TV-soffan med en Coca Cola, käkar chips och tittar på Idol eller Lets Dance...

/Bengt
 
"Hur motiverar jag någon att intressera sig för vår hobby?"

Vem som helst går givetvis inte att intressera, det är en hobby och antingen har man ett grundintresse eller så har man det inte. Jag nämner heller aldrig för någon att jag är radioamatör om jag inte vet att personen i fråga är tekniskt eller naturvetenskapligt intresserad, eller har varit telegrafist.

Själv har jag varit radiointresserad sen tioårsåldern nån gång och att ta certifikat kom så småningom som en naturlig följd av detta, men att motivera någon annan, nä hur gör man då? Hur övertalar man någon att börja samla frimärken, meka med mopedmotorer, skriva egna datorprogram, gå med i hembygdsföreningen, måla tavlor osv?

Det enda vi kan göra är att tala om att amatörradion finns och vad man kan göra med den. Sedan får man själv avgöra om det är intressant. Dom gamla motiven från förr finns helt enkelt inte längre. Det är inget unikt för radiointresserade att kunna lyssna på eller samtala med hela världen. Så samma sak gäller alltså för rundradio-DX-ingen.
 
Det är väl helt enkelt så att det inte går att motivera någon att intressera sig för vår hobby. Jag tror nog att så gott som alla som är seriöst engagerade i hobbyn har hittat den genom eget sökande. Precis som -EQL nämner så går det inte att förklara magin för den som inte själv upplever den.

Utvecklingen har gjort att det numera är väldigt enkelt och odramatiskt att få kontakt med människor från hela världen. Så den rena kommunikationsbiten inom amatörradion är inte lika magisk längre. Den tekniska biten behåller däremot sin magi (I alla i mina ögon). Naturlagarna har ju inte förändrats något nämnvärt.

När det gäller jämförelsen med tekniken i bilen så är det ju så att det inte bara repareras styrenheter ute i stugorna. Det är till och med ganska många som sitter och knåpar ihop egna styrenheter, både för att utmana sina egna kunskaper och för att försöka slå tillverkarna på fingrarna. Inte utan att man kan se vissa likheter med vår hobby.
 
Några spridda och smått ostrukturerade funderingar i ett intressant diskussionsämne.

Om vi skulle plocka ut hundra slumpvis valda personer direkt från gatan för att berätta om amatörradio som hobby, vad skulle vi då använda för vässade säljargument och hur skulle vi motivera för vederbörande varför han eller hon skulle satsa på just amatörradio - en hobby bland många andra hobbies.

Vi som redan är bitna av radioflugan kan ju lätt slänga ur oss att hobbyn är fantastisk och att dess enorma bredd gör att det finns något att hämta för alla. Hobbyn är mångfacetterad och kan utövas på alla nivåer allt efter behag och den enskildes förutsättningar. Allt detta är typiskt politikerprat dvs tomt prat utan substans och så luddigt formulerat att det passar på allt och alla.

Radionörden som enbart är intresserad av contesting kan säkert tugga länge om känslan av att delta i sådana tillställningar liksom den insnöade radiobyggaren kan tala sig varm om lödkolven som verktyg och om hur man förverkligar sina drömmar - att bygga en egen radio.

Men om vi går ett steg djupare och listar upp de allmänna mer generella säljargumenten avsedda för den helt ovetande allmänheten för att sedan rangordna och värdera argumenten - hur skulle en sådan lista se ut.

Om vi kikar på hur klubbar och föreningar marknadsfört hobbyn sedan urminnes tider, och fortfarande gör, så har ett av de vanligaste säljargumenten varit "Som radioamatör kan du prata med folk från hela världen"

Andra argument som vi hört till leda är att man kan lära sig mer om andra länder och om hur folk lever och har det där. Man kan få möjlighet att praktisera språk och lära sig mer om främmande kulturer.

Sedan har vi fått veta att som radioamatör kan man kommunicera via morse, tal och t o m skicka bilder till varandra. Ganska länge kunde man även skriva till varandra via fjärrskrift - sådana där slamrande teleprintrar ni vet...

Många radioklubbar har gjort stort nummer av att radioamatörerna har egna satelliter och SSA använder just nu radioamatören och astronauten Christer Fuglesang som affischnamn i sin utställningsmonter.

Möjligheterna till att använda egenbyggd utrustning brukar också finnas med i reklamen men då lite längre ner på listan.

Och inte att förglömma rävjakt som fått många djurvänner att reagera så till den milda grad att vi tvingats döpa om sporten till RadioPejlOrientering (RPO).

Allt detta och mer därtill var säkert gångbara argument på 50- och 60-talen ja t o m en bit in på 70-talet före de första manuellt kopplade och telefonistbetjänade mobiltelefonnäten började byggas, långt innan Internet hade sett dagens ljus med alla dess fantastiska möjligheter till interaktiv kommunikation som IT-utvecklingen fört med sig.

Jag undrar i mitt stilla sinne om tåget inte har gått för länge sedan. Kvar står vi yrvakna radioamatörer på perrongen och undrar vad som hänt, varför vill ingen längre bli radioamatör, varför sjunker medlemsantalen i klubbar och i SSA, vad skall vi göra för att locka fler, hur skall vi göra och varför måste vi bli fler. Frågorna blir allt fler och ställs allt oftare.

Måste hobbyn överleva och finnas kvar om nu ingen är intresserad. Kommer hobbyn att förändras till något helt annat än vad den är idag och i så fall vad är det för fel med det?

Vad är det för okända mål och syften som måste uppfyllas?

Kan inte vi som redan ÄR radioamatörer bara helt enkelt fokusera på VÅR hobby och bygga VÅRA radioapparater, köra VÅRA radioförbindelser eller hålla på med det som intresseras OSS?

Själv har jag så många radioprojekt på gång att jag nog måste bli minst 150 år gammal för att bara hinna med ens hälften av dom.

/Bengt
 
Jag brukar förklara att amatörradio kan vara intressant om man är intresserad av att förstå och skapa ett system i alla delar. Med detta menar jag att jag behöver inte använda en provider för att kommunicera med USA på 20- och 15 mb, jag kan själv konstruera, löda ihop, koppla antenner osv. Jag kan i alla detaljer räkna ut eller mäta var effekten tar vägen som jag driver min radio ifrån osv. Med denna totala möjlighet att ha kontroll på alla steg i ett kommunikationssystem ger mig en möjlighet som inte finns i samhällets system, som t.ex mobiltelefon, Internet osv.

Genom att vara lagom kunnig radioamatör har jag möjlighet att göra jag mig fri från samhällets logistik och system men ändå upprätthåla en möjlighet till kommunikation bortom horisonten.

Andra gillar att kopiera samhällets logistik och system och tex placera sin radio på ett annat ställe än där man själv sitter, kul… visst, men knappast revolutionerande att internet kan föra fram lite rätt adresserade paket med digitala bitar och dessutom är man helt beroende av andra.

Ett system som echolink är för mig helt ointressant, det är bara så mycket bättre att använda skype (eller motsvarande) hela vägen. Likaså blev packet radio ointressant då man körde delar via Internet och förlitade sig på samhällets logistik och system.

Jag kan förstå om man kopierar samhällets logistik och system för att göra den bättre, men i t.ex. fallet echolink så blir kommunikationen väsentligen sämre än att använda Internet hela vägen vilket verkligen gör förklaringen till det systemet tämligen krystad.

I dessa funderingar blir telegraferande ett sätt att kommunicera med helt otroligt enkla medel, därmed är det en naturlig ingång till tekniken, SSB är där en tämligen komplicerad teknik för röstöverföring, dessutom funkar det inte för musik, AM och FM är enkla att generera och funkar ypperligt för musik. Frekvensutrymme finns i överflöd och jag har testat olika tekniker för stereoöverföring och duplex för både röst och musik.

Att t.ex. överföra en röst i stereo ger en helt ny dimension till närvaro och hörbarhet i ett vanligt radiosamtal och samhället erbjuder inte oss den logistiken och system. Jag har provat att köra full duplex i stereo och med en kanalbredd på 400 kHz kan man konkurrera med CD-skivor i dynamik mm, och den usla kvalitet man har på mp3-formatet framstår närmast som löjeväckande i jämförelse.

Så istället för att göra en sämre kopia av samhällets logistik lockar jag med att man har möjlighet att skapa något bättre, där endast ditt intresse för den egna kunskapen kan vara en begränsning
 
När folk frågar mig varför jag håller på med detta brukar jag nämna två saker:

1. Jag är fascinerad över att man med enkla medel (CW) och med effekten av ungefär en glödlampa kan utväxla meddelanden trådlöst till andra sidan jordklotet. Utan routrar och annat.

2. Det är lite som flugfiske. Om man jagar en DX station så är det lite som när man ser en öring ta insekter på vattenytan. Då gäller det att förstå hur öringen vill att flugan skall se ut och bete sig för att locka den att hugga just min hemmagjorda fluga bland alla insekter. (och precis som med DX:ing så är det ingen bra idé att klampa på med min grova rovfiskeutrustning och strunta i alla andra sportfiskare som försiktigt försöker få samma fisk...)

"Jaha, hmmm, hmmm..." kanske jag får som svar då :)

// Åke
 
Jag kanske lägger lite lök på laxen ??!!??

Det kan kanske vara intressant att se och höra vad en icke radioamatör tänker. Jag tänker låna lite meningar från tidigare inlägg.

"Som radioamatör kan du prata med folk från hela världen" ?
Det kan jag ju redan via skype, webcams och youtube, den sistnämda är också en kanal som antennbyggare har för att visa upp sina alster. Varför skall göra det över amatörradio?

Man lär sig mer om andra kulturer och seder samt språk med mera?
Se svaret ovan

Att man skicka bilder till varandra över radiovågorna via fjärrskrift(teleprintrar).
Var skicka bilder över radiovågorna när det finns epost. Teleprinter vad är det, jaha en gammal högljudd skrivare (precis som till datorn menar

du?)

Echolink? (Dessutom ser det ut att vara samma teknik som VOIP!)
Varför skall jag använda en dator för att prata trådbunden amatörradio? jag trodde att amatörradio VAR trådlös.

Anledning för att jag jobbar på att ta amatörcert är att jag vill ha kunskap hur man bygger antenner och dyligt men jag har inget intresse

att bygga stora schabrak(gammalmodiga) radios, (har begränsat med plats hemma). Det kan naturligtvis ändras i framtiden, vem vet? Att jag

även får kunskaper som jag kan använda i mina andra intressen som jag har. (Kanske inte ens får sätta upp antenn på taket där jag bor).

Jag gjorde en sökning på nätet(internet) på radioföreningar i SM6(GBG) området och fann att det INTE fanns någon större aktivitet i göteborg,

förening 1 hade inte uppdaterat sin webbsida(certkurs 9 mars 2010, det är väl 2011?). Förening 2 har bara möten som jag kunde se det.

Resterande klubbar "kändes lite fel av någon anledning". Många söker idag information över internet och är inte informatione aktuell så anses den organisationen/klubben efterbliven och mossig.

Främjar det amatörradio som hobby i det stora hela, tror inte det.

Hur kan man öka intresset för amatörradio? Jag inga entydiga svar men kanske man skall gå tillbaka till grunderna igen? Tror att grunderna är CW (kanske inte så långt)

1: 2m /70cm (max 100w), samt teknik. enbart teknik samt bara foni "Skulle nog passa många med lägenhet(vanlig boendeform i sverige)"
2: CW 500-1000 W valfri takt?

Detta är lite tankar från en certläsande inföding från göteborg.
 
1: 2m /70cm (max 100w), samt teknik. enbart teknik samt bara foni "Skulle nog passa många med lägenhet(vanlig boendeform i sverige)"
2: CW 500-1000 W valfri takt?

Jag tycker det är lite svårt att hänga med i ditt resonemang, men din slutsats är dessa två punkter? Vad innebär de? Är det två klasser av certifikat eller är det förslag på vad man ska ägna sig åt (eller krav?!?) ? Den som vill köra QRP med digital mode på HF t.ex.?
Jag förstår inte alls var du vill komma, så gärna ett förtydligande.

Eric SA5BKE
 
Hej!

Amatörradio, med allt den innebär, har ett inslag av spänning som är svårslaget... :) På många sätt o vis.
Denna aspekt försöker jag förklara för de undrande.
Kombinationen av teknik, spänning och att "träffa" folk är väl inte så tokigt?

Att de inte alltid förstår är jag van vid, hur ofta möts man inte av helt oförstående personer när man försöker förklara varför man har en torpedbåtsmotor, två stridsvagnsmotorer, två Rolls Royce raka 8:or osv i sin ägo...
 
Det kan vara så att "vi inte pratar samma språk"

Min tanke var att inte lägga "krutet" på gamla argument som kanske var aktuella för cirka 5-10-15 år sedan när internet inte "fanns". Kom på argument som håller i våran snabba och hetsiga värld. Den stora frågan(som jag ser det) är efter att ha följt denna debatt: hur kan amatörradion utvecklas ?

"Som radioamatör kan du prata med folk från hela världen" Varför skall hålla på med amatörradio bara prata med människor? Det kan man göra via skype, webcams och så vidare.

Ta till exempel echolink: Varför skall jag använda en dator och internet för att prata med andra sidan jorden (via amatöraradio) när jag kan göra via skype, "prata" med dem via Facebook och så vidare. Skype och echolink = lika ?

Hur många av dagens ungdom vet vad en "teleprinter" är ? det är knappt att jag vet det och jag 42 år gammal!

För att prata lite marknadsförings"språk" Hur skapar man ett mervärde för att vara radioamatör? Vad kan jag vinna mer utav att vara radioamatör?

I min sökning över amatörradioklubbar i göteborg så var det ingen som hade certkurser för nybörjare på sina webbsidor, utom dem hade en kurs den 9 mars 2010. Så det blir väl att läsa på egen hand hemma på kammaren.

Det kanske är så att man skall införa olika nivåer på certen. ett foni(och teknik) cert och ett CWcert(vidareutveckling). Min tanke är då att man får in teknikkunnandet och troligtvis även en teknik"törst" för vidare kunskaper. Har man väl börjat på en lägre nivå så kanske intresset kan växa. Detta är bara en tanke hur man till exempel skulle kunna göra, finns säkert fler sätt.

Jag har inte alla svaren utan skriver bara ner mina tankar.
 
@N_Hbgel:
Välkommen till en väldigt kul hobby!
Jag var i samma sits som du för knappt ett år sedan.
Jag har en systerson som gick med i någon av Göteborgsklubbarna och tog cert.
Själv har jag haft det som en idé sen jag var i 14-årsåldern men det blev inte av förrän förra året (triggad av systersonen).
Jag var inte heller så sugen på att gå någon kurs så jag beställde utbildnings-kit från SSA och läste hemma och tog certet i somras. Samtidigt började jag träna CW med hjälp av ett PC-program (Just Learn Morse Code).
I semptember köpte jag en radio i USA och började köra SSB + digitalt.
Men efter ett tag vågade jag på mig ett första CW-QSO och det var en riktigt kick!!
Fantastiskt kul! Faktum är att jag lagt in miken i ett skåp och kör enbart CW nu.
Fråga mig inte vad det är som gör CW så kul - men kul är det!
1: 2m /70cm (max 100w), samt teknik. enbart teknik samt bara foni "Skulle nog passa många med lägenhet(vanlig boendeform i sverige)"
2: CW 500-1000 W valfri takt?
Glöm 500-1000 W! Jag kör 100 W med en hemmabyggd dipol och jag har kört hela världen, alltifrån USA, Sydamerika, Australien, Öst-asien och Afrika. Med CW klarar du dig lätt på 100 W, vissa anser t o m det onödigt mycket effekt...

Än en gång - testa PC-programmet om du har CW-funderingar! Du kommer att upptäcka att det är lättare att lära sig än du tror med den inlärningstekniken programmet är byggt på (Koch's metod).

Lycka till!

// Åke
 
Last edited:
Hur kan en dåligt, inte alls utbildad person (idiot) vara nyttig??

Enligt min uppfattning så handlar inte amatörradio om att "snacka" med så många som möjligt!!

Amatörradio är en teknisk hobby, där man genom experiment försöker att utröna hur och varför det fungerar eller inte fungerar.

När man tror sig veta så vill man kanske ventilera sina åsikter med andra experimenterande "amatörer" och kanske få lite tips om varför och hur.

Det handlar inte om CW eller SSB, då detta bara är olika sätt att kommunisera via radio, utan det handlar om att få kontakt med likasinnade på något sätt.

Jag tror inte att tillverkare av radioapparater är särskilt intresserade av radioamatörer då detta är en fösvinnande liten marknad.

I vissa länder, som Kina, Nordkorea Ryssland m.m. så försöker man med alla medel att begränsa folkets möjligheter till att skaffa sig information om "världen utanför" då detta kan sätta "griller" i folket och skapa oro och kritik mot ledarna.

Beträffande våra frekvensband så är det ju ganska naturligt att om vi inte använder dom så kommer våra myndigheter att "sälja ut" dom till andra som betalar bra, Mammoniterna vill ju tjäna så mycket pengar som möjligt, när Riksbanken sänker räntan så höjer banken sin utlåningränta, "making money is god".

Vettig kommentar?
 
Last edited:
Jag har hållit på med amatörradio sedan 1973, och känner fortfarande en fascination över att experimentera med antenner och att "utforska" vågutbredning och konditioner. Jag tycker det är kul och spännande, och tycker jag egentligen har för lite tid för sånt. (Jag kör mest CW och aldrig mer än 100W.)

En del tycker att snabba QSO där man bara utväxlar 599-rapporter är meningslösa. Om jag byggt en ny trådantenn för något band så kan det vara mycket intressant att avverka ett stort antal QSO snabbt för att få en uppfattning om hur antennen funkar och/eller hur konditionerna är.

När jag suttit en sen kväll i fjällstugan, vevat VFO och länge lyssnat på ett dött 40-metersbands brus och plötsligt hör ett svagt men i signalstyrka växande CQ från en KH6. Jag svarar och får QSO, och 559-rapport .... det är häftigt!

Jag har också en tid haft en 5 el yagi på 10mb. Sena kvällar och med antennen mot nordväst har det då och då hänt att stationer i västra USA och Canada kommer in med svaga till medelbra signalstyrkor. Ibland ligger de och pratar med stationer i JA eller eller VK och blir förvånade över att Europa kommer igenom. Har flera gånger fått höra att "du är den enda stationen från Europa" som hörs. Ibland hörs och körs även KL7 och KH6, samt någon gång då och då VK och ZL denna väg. Urhäftigt!

Att berätta om något man själv tycker är fascinerande kan givetvis inspirera och motivera andra.
 
"Hur motiverar jag någon att intressera sig för vår hobby"

Att locka eller påtvinga någon person en ny hobby tror jag inte alls på.
Ingen skulle t.ex. kunna locka mig att spela fotboll eller golf.
Det måste finnas ett eget intresse hos personen för att allt skall funka.

Mitt intresse för radio blev tidigt väckt.
Jag var i 14-15 års-åldern när min kompis o jag köpte defekta radioapparater av byns cykelreparatör och av komponenterna från dessa byggde vi både sändare o mottagare.
Var fick vi kopplingsschema ifrån? Jo, från en gammal amerikanska ARRL-handbok som min kompis lånat från en bekant.
Denna bekant var inte radioamatör.

Så småningom fick jag reda på att någon person i stan skulle ha en kurs i elektronik som var arrangerad av stadens yrkesskola. Där fick man lära sig lite, men då man frågade läraren om amatörradio avrådde han från detta, då han tyckte att det var alltför svårt. Följden blev att vi lekte vidare med våra hembyggda grejor och med tiden gick vi lite för långt, då vi upprättade kontakt mellan våra hem som låg c:a 3 km från varandra. Detta slutade naturligtvis med ett besök från Polisen och Televerket.

Så småningom kom militärtjänsten och där fick man möjlighet att lära sig telegrafi som var ett av villkoren för ett certifikat. När man sedan muckade hade man en B-licens och efter ett år kunde man byta till A-licens efter ett godkänt 80-takts prov.

Varför skriver jag nu allt detta? Jo, för att bevisa att det behövs ett stort intresse för att lyckas med att klara motgångarna. Ingen radioamatör hade lockat kompisen eller mig att ta certifikat. Vårt stora intresse var helt avgörande.

Det är nu drygt 50 år sedan det efterlängtade tillståndet från Kungl. Telestyrelsen kom i brevlådan och intresset för hobbyn finns kvar, men livet består ju av mer än radio, så naturligtvis har det funnits vissa år av inaktivitet, det skall erkännas. Med tiden har etern fyllts på med lokalt brus från div. hemelektronik och i kombination med minimala antennmöjligheter har aktiviteten minskat betydligt.
 
Last edited:
Om man befinner sig mitt i Sverige och lite västerut mot norska gränsen, dvs i Härjedalsfjällen, så kan det vara tyst på 40 mb. Är osäker på om det beror på Aurora eller solfläckmini-Muf eller annat. Men min uppfattning är att konditionerna är mer selektiva därifrån än hemifrån Uppsala.

(Jag har heller ingen superanläggning, utan kör med IC-706 och en kvartsvågsvertikal fastspänd mot en fjällbjörk därifrån.)

SA3A
 
Back
Top