Ikeas lysrörslampor

SM7CZR

SM7CZR

Old Member
Var ute i förrådet och letade efter en sak, då hittade jag ett par energibesparande lampor som legat länge, dels för att de lyste taskigt och dels för att de inte fick plats i någon kupa.
Lampan som var på effekten 11 Watt skulle motsvara en 60Watt glödlampa i ljusstyrka, vilket jag inte kan hålla med på.
Men då jag tittar på sockeln läser jag 220-240 Volt 0,1A.
Det får jag till c:a 23 Watt! Varför stämmer inte min uträkning? :confused:

/ Ingvar

GLAD PÅSK!
 
Last edited:
Effektfaktorn.

P = S * cos(fi) = U * I * cos(fi)

För de spänningsomvandlare som finns i en lågenergilampa ligger cos(fi) i häraden 0,5, vanligen kapacitivt.
Detta kommer att så småningom bli ett problem för eldistributörerna som tidigare skonats från starkt reaktiva laster ute hos abonnenterna.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
kWh mätaren skall vara medlevärdesvisande. Dvs den borde räkna de 11 Watt.
Men säker blir du inte förrän du mätt upp saken själv.
En vridspole mätare för växelström rekommendras.
Eller en seriös RMS mätanade digital Ampmeter.

Ack dessa underbara ljuskällor med glödtråd.....

De
SM4FPD Roy
 
sm7czr said:
Tack Karl-Arne!
Får jag betala för 11 Watt eller 23?

/ IP
Click to expand...

Normalt betalar man bara för aktiv effekt, dvs P.

Om det blir vanligt med starkt reaktiva laster hos småabonnenter
finns risken att elleverantörerna gör så att man börjar få betala en straffavgift för
den reaktiva eller skenbara effekten. Detta sker redan för stora elförbrukare.

Apropå reaktiva laster så sade min fysiklärare på gymnasiet följande tänkvärda ord:

"Reaktiv effekt är som skummet på ölet. Det tar plats i glaset och känns i magen, men gör ingen nytta"

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Ber att få protestera lite här, när det gäller öl drickandets ädla konst är skummet av största vikt, den har uppgiften att förhindrar att smakämnen och kolsyra läcker ut i tomma intet.
Dvs utan skum smakar det lite "fattigare" och blir avslaget fortare, citerar från öl akedemins grundskola :
Ett serverat öl ska vara kristallklart, med en tydlig rikedom av liv - i form av kolsyrebubblor som stiger mot den vita, krämiga och fasta skumkronan. När man talar om skumkronans tjocklek brukar man säga att två fingrars tjocklek är lagom.

För att åstadkomma en riktigt perfekt skumkrona krävs såväl kunskap, som precision och en liten bit övning och rutin. Samt faktiskt lite tid, en riktig servering kan ta upp till tio minuter, men är väl värt besväret. Ställ ölglaset på bordet, höj flaskan eller burken cirka tio centimeter över glaset och häll rakt ner i mitten - vilket skapar ett livligt skum. Avbryt upphällningen och låt skummet sjunka något. Gör likadant ett antal gånger, tills dess att glaset är uppfyllt till ungefär tre fjärdedelar. Fyll nu på en sista gång och försök få, det nu förhoppningsvis relativt gräddiga och fasta, skummet att stiga en bit över glasets kant.

Vill uppmana alla till att alltid ha skum i ölen.
 
SM7MCD said:
Men om nu cos(fi) = närliggande katet / hypotenusan... hur påverkar det då skumkronan... :confused:
Click to expand...

För jämn och fin gång, tillse att glasen alltid är väl fyllda.
Det är inte bara kolsyra det är nitrogen också i glasen.
 
Ber att på påpeka att uttalandet när det gjordes riktades till gymnasieelever som vid denna tid var rätt ointresserade av öldrickningens mer subtila detaljer. Det var berusningseffekten som gällde.

Ett mer civiliserat förhållningssätt till skummet ovanpå ölet
kom sedermera med åren, och fick sin kulmen när Kathrein i Rosenheim besöktes ett antal gånger i början på 90-talet. Den svåra konsten att hälla upp en öl med rätt höjd och konsistens på skummet behärskas till fullo i Bayern.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag har ett krönt ölglas mig förärat av Wandel und Goltermann, det får mig alltid att tänka positiva och skumma tankar vid närmare studium av dem mättekniska processen. :cool:
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top