Inlärning av telegrafi

Har man musikaliska anlag så lär det vara lättare att lära och höra tecknen som bokstav och vidare som ord&mening. - W.A Mozart borde ha fixat det här med morse lekandes lätt - Hi..

/Sven.
 
Ja, man kan ju undra... Det beror kanske på person, men om man tänker att ljudet måste hursom gå genom nån form av analys i hjärnan, för att rätt bokstav ska komma på pränt - det kanske inte spelar så stor roll hur man skriver? Sen vet jag ju inte hur folk i allmänhet gör när de expedierar CW-QSO, skriver man allt eller kanske bara motstationens call eller nåt däremellan? När det gäller trafik som ska vidarebefordras på nåt sätt så måste det såklart skrivas. Jag upplever att jag "lider" av att jag alltid tvingats skriva; jag har en lagom buffert innan det kommit på papper, men har aldrig tränat i att lägga in hela fraser/meningar i hjärnan. Varked de gröna eller handelsflottan uppmuntrade papperslös mottagning.
Hade man ens föreslagit "papperslös mottagning" i "lumpen" hade man nog fått straffexercis...
Man var oerhört observant på tendenser som kunde tolkas som "slarv".

För några år sedan ledde jag en RFI-sanering på ett örlogsfartyg, och kontrollerade resultatet
genom att "ratta runt" i nedre HF-området och lyssna. 7 MHz passerades, och en amatörstation med
en mycket bra telegrafistil hördes med trafik på svenska. "- Det är nog Rune SM5COP" sade jag och några
sekunder senare kom hans anropssignal. "- Kan du verkligen höra vem det är och ta emot utan att skriva ner?" sade den medelålders signalofficer som var i mitt sällskap och gjorde stora ögon...
 
Last edited:
Hur mäter man vilken WPM man kan ta emot i, handskrivet på papper som någon annan kan läsa, nedskrivit på skrivmaskin som någon annan kan läsa eller mottaget i huvudet för att sedan återberätta för någon då rimligtvis inte alla ord kan kommas ihåg?

Det med fog skillnad på hobbytelegrafister och yrkestelegrafister.
 
Den mest rättvisa "mätningen" är nog att undersöka vid vilken takt som det börjar bli fel vid mottagning
av 5-ställiga kryptogrupper, oavsett på vilka sätt de skrivs ner. Normal klartext medger "gissningar" av textens innehåll och ger därför inte någon objektiv bild av när det börjar "gå för fort".

Det är inte av någon tillfällighet att man inte ska bli intresserad av vad man skriver ner vid telegrafimottagning.
 
I min "yrkeskarriär" som Vpl-Ratg var det klartext vid provtagningen som gjordes en gång i månaden med en blandning på ett sådan sätt att gissa sig till innehållet var uteslutet och skulle visa sig direkt om man ens försökte. Proven klarades utan fel varje gång till "medarbetarnas" stora förtret ombord delvis pga att det var jag som hade hand om lönen och fick en bonus i ekonomisk ersättning varje månad.
 
LCWO.net har jag använt ganska mycket, men jag blir lite osäker ibland på hur inlärningen påverkas av att man skriver på tangentbordet istället för på papper. Det är mycket lättare att rätta förstås, men öra-muskel-minnet kanske är svårare att lära?
Jag lärde mig med programmet "Just Learn Morse Code" som jag tycker är riktigt bra. Men jag lider av att jag behöver skriva på tangentbordet för att ta emot, det är svårt att skriva på papper och jag kan inte ta emot alls i huvudet. Osäker på om det är bara för att jag nötte in tangentbordsskrivandet, jag slarvade med eftersläpningen också och tror det är ett större problem.
 
Att skriva ner mottagen text med penna är en träningssak.
Så småningom upptäcker man att det blir för mycket papper på bordet.
Med tiden samlar man det mottagna i huvudet vid vanlig amatörtrafik. ;)
 
I min "yrkeskarriär" som Vpl-Ratg var det klartext vid provtagningen som gjordes en gång i månaden med en blandning på ett sådan sätt att gissa sig till innehållet var uteslutet och skulle visa sig direkt om man ens försökte. Proven klarades utan fel varje gång till "medarbetarnas" stora förtret ombord delvis pga att det var jag som hade hand om lönen och fick en bonus i ekonomisk ersättning varje månad.
"Parisertext" som det kallades är text som är konstruerad för att leda "gissare" på villospår.
Det är synnerligen effektivt och man vänjs snabbt av med att vilja läsa och intressera sig för texten.

Trevligt med extra ersättning, minns att jag fick 3 dagars "extra permis" och 300 kr för 125-takten.
Jämförda med prisskjutningspremierna, 50 kr har jag för mig var premien för silvermärket för karbin, var telegrafipremierna ganska bra.
 
När jag började med telegrafi (före internet) så fick jag låna en telegrafikurs på kassettband.
Den var i normal 40-takt och jag vill minnas att det var 60st 30-minuters övningar på totalt 30 kassetter.
Hade jag börjat med telegrafi idag hade jag absolut använt Koch-metoden.

Vad du än gör, börja aldrig räkna tecken. Det är mycket svårt att vänja sig av med när takten ökar.

Personligen har jag inga problem med att skriva på papper, det brukar flyta på ganska bra.
Tyvärr är jag inte så bra på maskinskrivning, så ofta blir det så att jag missar på tangentbordet och slår in fel tecken.
Det brukar störa mig så mycket att jag tappar stora stycken i mottagningen innan jag kommer i fas igen.
Det är väl som med allt annat att det går att öva upp.

Vid vanligt kallprat på svenska så lär man sig efter ett tag att känna igen hur ett hela ord låter, vilket ger hjärnan lite andrum.
 
"Parisertext" som det kallades är text som är konstruerad för att leda "gissare" på villospår.
Det är synnerligen effektivt och man vänjs snabbt av med att vilja läsa och intressera sig för texten.

Trevligt med extra ersättning, minns att jag fick 3 dagars "extra permis" och 300 kr för 125-takten.
Jämförda med prisskjutningspremierna, 50 kr har jag för mig var premien för silvermärket för karbin, var telegrafipremierna ganska bra.
Ja parisertext var ju det som den lokala klubben NSRA använde då man satt på Berga kasern och tränade på torsdagskvällarna. Som Ratg gick det bara i 90-takt på provet varje månad och ersättningen var 1976 på 90kr/rätt prov.

In om hobbyn så läser man ju såklart texten lättare i huvudet även om jag personligen alltid har en blyertspenna och papper till hands som "stöd". Är trevligt att ibland lyssna på högre takter (30WPM) och är det en sändning utan fel och med riktiga avstånd så fungerar det bra som träning.
 
Det kan löna sig att kunna telegrafi.
När XYL och jag var och besökte Hemsö fästning för några år sedan så kom det telegrafi ur en högtalare som passerades under rundvandringen. Det var ett meddelande som gick ut på att om man kunde tolka det, så skulle man bli bjuden på lunch efter rundvandringen. När vi efteråt kom till restaurangen och jag berättade vad meddelandet var blev XYL och jag bjudna på en mycket god lunch med kaffe och kaka. XYL har aldrig förstått mitt intresse för radio, som innebär en oerhörd massa trådar och kablar och fackverkstorn på tomten och oväsen. Nu blev det i alla fall ett plus på kontot.
 
lär man sig efter ett tag att känna igen hur ett hela ord låter, vilket ger hjärnan lite andrum.

Även den mest telegrafiointresserade torde känna igen ljuden av "CQ" och "TEST" i alla fall. :)
"73" låter ganska karakteristiskt också, för att inte tala om "SOS" (ett ljud i alla fall jag inte behövt uppleva).
 
Även den mest telegrafiointresserade torde känna igen ljuden av "CQ"
Ja konstigt nog har även det fastnat i mitt huvud + diverse andra ljud men hur det gick till har jag ingen aning om.
Gick åtskilliga telegrafilektioner en gång i tiden och har även plöjt igenom många meter av kasettbandkurser men fick aldrig upp farten och nu har jag glömt allt. Jättetråkigt men jag både skriver och läser ganska långsamt så det kan vara en medfödd egenskap.
 
Jag har börjat träna lite på lcwo, jag kör på Bokstavshastighet = 20 WPM, Effektivt tempo = 10 WPM
det funkar jag lär mig efterhand.
Men är det lämpligt att köra halva tempot?
Jag provade att öka till Effektivt tempo = 18 WPM
Då fick jag problem, fick backa tillbaka nästan från början för att hinna med.
Ska man börja med lite paus eller ska man köra fullt direkt?
 
Jag tror att det viktiga är att impregnera in ljuden av resp tecken i en takt som förhindrar att man hinner börja stycka upp och räkna delar. Tecknen bör då troligen komma i 60 - 80 -takt. I början spärrat. När man kan tecknen kan det kanske vara idé att börja krympa teckenmellanrummen och sänka takten så man hamnar i 25-40 -takt eller så, med rätt rytm, dvs korrekta mellanrum. WPM är lite diffust som mått, tycker jag, men var och en gör som man vill. Både i lumpen (1973) och senare på sjöbefälsskolan talade man endast om "takt", inte WPM eller baud eller nåt.
 
Jag tycker det känns bra att höra tecknen i 20wpm enskilt men när det kommer ett nytt direkt efter så blir det svårare.
Ska prova att köra med 15wpm mellanrum och se hur det känns efter ett tag.
 
En sak som är ganska intressant (tycker jag) är att många av oss som kör svagsignalstrafik, till exempel CW via måntstuds (EME) är att vi kör med relativt låg CW pitch.
Jag själv kör oftast med typ 400Hz men även det känns lite väl högt. Då jag har en liten hörselskada på ena örat, vid 6kHz och lite tinnitus har jag gjort en del hörseltester. De visar i övriga spektrat på +/- 0 hörbarhet, utom runt 400Hz där jag har +10 (allt enligt hörseldoktorns instrument och skalor).
Så jag har alltså suttit å lyssnat så mycket på CW signaler med runt 400Hz pitch så jag har tränat hörseln på så sätt och fått bättre hörbarhet där. När jag berättade det för SM5FRH för många år sen (han e en riktig mångubbe) så hade han precis samma erfarenhet som jag. Så träning, träning, träning

Jag vet, för de flesta är detta värdelös information, men jag tycker det är lite intressant.
 
Jag tror att det viktiga är att impregnera in ljuden av resp tecken i en takt som förhindrar att man hinner börja stycka upp och räkna delar. Tecknen bör då troligen komma i 60 - 80 -takt. I början spärrat. När man kan tecknen kan det kanske vara idé att börja krympa teckenmellanrummen och sänka takten så man hamnar i 25-40 -takt eller så, med rätt rytm, dvs korrekta mellanrum. WPM är lite diffust som mått, tycker jag, men var och en gör som man vill. Både i lumpen (1973) och senare på sjöbefälsskolan talade man endast om "takt", inte WPM eller baud eller nåt.
Applicerar man PARIS eller CODEX på WPM så borde man väl multiplicera med 5 för att få tecken per minut (takt) ?

 
Back
Top