Jorda riggen?!

SM0DTK

Active Member
Under mina 50 år som radioamatör har jag alltid undrat varför man egentligen skall jorda sin rigg. Jag har gjort vissa tafatta försök men eftersom jag inte märkt någon skillnad i effektivitet, varken i mottagning eller sändning, så har jag återgått till ett ojordat tillstånd. Är det bara för att skydda för statisk elektricitet eller är det för att skydda sig för antennströmmar vid taskigt avstämda antenner? Eller är det något skäl som härstammar från tiden när Grimeton var i gång? Alla som kör mobilt på sjön och i luften har ju av naturliga skäl svårt att jorda sina riggar. Glad påsk till envar! / Martin
 
Förutom de statiska laddningarna och de inducerade strömmarna vid åska så
är det väl snarast "rest" strömmar från obalans som man vill jorda "bort".
Dessa strömmar kan spöka till det rejält i en station som bekant.

De som är till sjöss är väl de som har det bäst, i synnerhet de till havs.
Konduktiviteten är hög, problemet är väl om man har en plastbåt men vad jag
förstått finns metoder att få jordning även i en sådan.

Ytan på en sjö är ju även ytan på grundvattnet i trakten, det vet alla barn som
gräver i sanden vid badplatser. Det är väl det vattnet som är den egentliga
ledaren när man jordar och därför är det så svårt att få en anständig jordning
på berg eller i torra sandiga marker?
 
Har funderat in samma banor. Varför jorda riggen?
Jag provade med att koppla loss jordkabeln från riggen = ingen skillnad vare sig i mottagning eller SWR.
Då slog det mig att koaxen är jordad i masten, alltså har jag jord i antennsystemen.
Vid åska kopplar jag bort både styrkablar till rotor och antennväxel, koaxer samt ävenså jordkabeln. Sen vore det väl själva den om åskan skulle leta sig in i chacket.

Elsystem till sjöss saknar nollan. Elsystemet hänger liksom i luften och går det strömmar i jordkabeln (skyddsjord) larmar det av bara den i maskin och elansvarig får rycka ut och leta fel. En stor bov är de nya dator och TV-systemen som är transformatorlösa. Minus till chassit som då blir jordat via antennen. Har varit med om ett dylikt problem som släckte hela lastdatorn. En del färjor har installerat fulltrafos för att undvika problem medan vi nöjde oss med en liten trafo på antennsidan.

Glad Påsk!
 
Last edited:
Diskussionen gäller väl så kallad HF-jord?

Om du kan klara dig utan sådan så har du antagligen inte så stora obalanser
eller strömmar på utsidan av dina koaxer!

Hur kopplar man den på båtar - man brukar ju se "äkta" Windom antenner
på en del båtar, matar man mot skrovet?
 
Last edited:
Hur kopplar man den på båtar - man brukar ju se "äkta" Windom antenner
på en del båtar, matar man mot skrovet?

Sedan "hedenhös" har man använt olika former av trådantenner på större och mindre fartyg.

Så länge det fanns master vid för och akter satte man en toppwire, i bland i form av en toppkapacitans, mellan dem
och lät själva antennen vara en mer eller mindre vertikal wire mellan radiohytten och toppwiren.

Detta gav ganska bra egenskaper på långvåg och gränsvåg. Andra sidan av antennkretsen gick till skrovet och returströmmarna
fick gå tillbaks till sändaren via fartygets utsida och radiohyttens insida.
Hela upplägget var ganska utsatt för EMI mot andra system men så länge dessa vara ganska få och tåliga så gick det bra
.
Med tiden försvann masterna och med dem möjligheterna att sätta upp wireantenner.

Ersättningen blev olika former av vertikalantenner på däck eller på överbyggnaden.
En vanlig typ när långvågstelegrafi fortfarande förekom på större fartyg var Tjöstheim-Comrod AS9.

Denna var en vertikal med toppkapacitans som genererade extremt kraftiga närfält runt sin matningspunkt där spänningar på 10-tals kV kunde uppträda vid sändning på 500 kHz. Sådana fält var en "tuff" test på 70- och 80-talens ombordelektronik.
Senare försvann långvågstelegrafin, men samtidigt blev fartygen mindre, medförande att "närfältsbubblan" runt antennernas matningspunkter kommer närmare potentiellt HF-känsliga delar av andra installationer.

Speciellt märks detta på örlogsfartyg som i dag är extremt små jämfört med de som fanns för en generation sedan. Fartygen är dessutom
fyllda till brädden med olika former av elektronik som både stör och blir störd.

Erfarenheterna är olika lite beroende på hur fartygen är disponerade, och av vilka material de är byggda.
Är de byggda i metalliska material förbättras situationen p.g.a. de självskärmande egenskaperna hos metallskrov,
medan plast- eller kompositmaterial fortfarande kan medföra problem genom okontrollerbara vägar för returströmmarna genom installationerna.

De första riktigt påtagliga erfarenheterna av radioinstallationer på "plastbåtar" kom när de två ursprungligen som minröjningsfartyg beställda
KBV171 och 172 byggdes på Karlskronavarvet i slutet av 70-talet.

När MARITEX-installationen testkördes vid kaj så blev det "frispel" i maskintelegrafen och manövern till KaMeWa-propellrarna
medförande att båten höll på att köra upp på kajen. Under lätt tumultartade och improviserade former fick KaMeWa skaffa sig ett EMC-lab för att
kunna testa sina hittills oskärmade och med germaniumtransistorer byggda konstruktioner.
Labbet kom att bestå av ett plåtskjul i vilket en antenn + 500 W HF-sändare levererad av SRS i Karlstad sattes upp.

Så kan det gå.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
Det där med jordning är knepigt rent praktiskt. Många HAMS har inte möjlighet att eftersträva en god HF-jord.

Jag har turen att bo i en envåningsvilla. När jag byggde den 1979 så visade det sig att elverket tog ner de gamla luftledningarna, grova kopparwirar. Lite snack med elfolket och jag fick 200 meter. Då jag parallellt med denna operation grävde 3m djupa diken runt kåken vilka i närapå stjärnformation utgick åt alla håll innehållandes vatten och avlopp plus telefonledn. (numera historik). Dessa sammanband jag med ett lika djupt dike runt om hela kåken (s.k. busslina).

Elbolaget höll mig med jordspätt som jag anslöt till kopparwiren och "bankade" ner på c:a 2m i botten på dikena. Jorden togs in i schaket och anslöts vid gemensam punkt till racken.

Har en fjärreläbox vid en trämast (av tre) plus ett versatower. Skiftar därmed mellan sex olika antenner. När jag "pulled the big plug" så jordas hela härligheten. Har tyvärr inte kommit mej för att mäta hur god denna jord är, men har haft stora rhombicks och longwires under värsta åskoväder i mer än 25 år. Hade ett blixtnerslag i en hög (och blöt) asp vid ett tillfälle, den stod ung. 15m från allsköns trådar av antenner - inga problem.
Alltså det är 160 m kopparwire + 2m jordspett på 3m djup, med spetten blir det 5m. Här är dålig jordpotential då det är mestadels berggrund.
När åskan närmar sig då slår jag av riggarna (racken) och är bevisligen safe. Detta kan man göra när man är skogsbonde i ödemarken, jag ser inte fram mot stundande avyttring och flytt, men eftersom jag är tjurig jämte försöker jag tänja på flytten så långt som möjligt. Kanske blir jag själv "jordgubbe" innan det aktualiseras :)

God forts på påsken till alla!
Uffe / CIQ
 
CIQ, har du kollat upp effektiviteten hos dina antenner med eller utan HF-jord ansluten till riggen? Är det någon märkbar skillnad? / Martin
 
För länge länge sedan hände det som Karl Arne nämner.
KameWas elektronik var i princip kopior av appar som fanns i Elfa katalogen vid OP som 741:eek:r etc.
I början vägrade man acceptera att det var elektroniken som lät sig störas.
Jag visade på schemat för en IC-720 som innehöll liknande kopplingar med OP:ar. de lät sig inte störas trots att de satt inuti en HF-sändare.
det hela slutade med ett besök, där jag kopplade upp en HF-station med PA, i deras utvecklingslabb. Några råd och rön om EMC, (EMC var inte uppfunnet då, för länge sedan). De köpte HF-stationen som verktyg till vidare utveckling.
Och verkar ha lärt sig mycket då fartygen senare inte rände otstyrbara in i kajen när HF-stationen sände.
Nå frågan gällde jord och varför man skall jorda en radiostation.
Här är några synpunkter:

1. Om radiostationen eller datorn, diskmaskinen eller TV:en har en jordad stickpropp, ja då skall den stickas in i et jordat vägguttag. Den är då konstruerad att uppfylla elsäkerhetskraven genom att nyttja gulgrön.

2. Du måste nog själv veta varför du skall jorda, eller inte jorda din radio. Vad du vill ha ut av jordningen. Exvis bygger du en GP, (Ground Plane antenna) Så skall radion jordas i jordplanet av HF-skäl.
Vill du förbättra elsäkerheten, ja då gäller jod i gulgrön så att felströmmen om något händer går den vägen och blåser säkringen i den gruppen du använder.

3. Någon nämnde att man kan "jorda bort" den HF man inte vill ha, eller som uppträder på fel ställe. Jord är ingen soptunna för icke önskvärd HF som man tror att skall gå den vägen. HF har den egenskapen att själv välja väg helt utan kontroll av dina sinnen.
Att jord bort HF har aldrig gått och kommer nog aldrig att gå.
Att jorda bort HF är detsamma som att låta en viss del av den dyra effekten gå till spillo, bättre att dra ner RF-power.

4. Man kan jorda sin radio därför att den har en jordskruv bakpå radion. Jordskrufven har funnits i alla tiden det sålts radio, varför vet ingen, kanske elsäkerhetsskäl?
Jordskrufven är något vi alltid kommer att se oavsett om den behövs eller inte, ingen tillverkare vågar bygga en radio utan jordskruv.

5. En balanserad antenn som en dipol, 2 x 20 meter (nå 2 x 19,5 m då) behöver ingen jord.

6. Att koppla sig till sjövattnet och tro att det skulle bli jord kräver en åtskilliga kvadatmeter stor plåt, ingen man släpa med i en liten båt. det finns zintrade plattor som motsvarar 5 m2, och den kan göra vis nytt genom att när antennen, blir en kvarting få havet att bli ett jordplan, men förlusten är stor.

7. Jag har alltid frågat mig samma sak som trådstartaren, men aldrig fått ett bra svar.
Jag har flera ggr berättat om mn första FD4, och då hjälpte inte jord mot brända fingrar på metallrattarna vid avstämning. Soptunnan var räddningen. Det visade sig att jord inte var en bra soptunna till HF, och det hade varit roligare om antennen hade strålat ut den effekten som man tyckte skulle ner i backen. Och en dipol blev bättre.

de
SM4FPD
 
.
4. Man kan jorda sin radio därför att den har en jordskruv bakpå radion. Jordskrufven har funnits i alla tiden det sålts radio, varför vet ingen, kanske elsäkerhetsskäl?
Jordskrufven är något vi alltid kommer att se oavsett om den behövs eller inte, ingen tillverkare vågar bygga en radio utan jordskruv.

Jordskruven finns där för försäljning i tredje världen, dvs USA-marknaden, där jordade vägguttag fortfarande är ovanliga.
Man anser sig tvungen att erbjuda en möjlighet att ordna en egen elsäkerhetsjord.

73/
Karl-Arne
 
SM4FPD:

5:an Det krävs också att dipolen hänger symmetriskt med hänsyn
till mark med byggnader med mera så att dipolen i sig är symmetrisk
är ingen granti för att det ska vara balans.

Grundvattnet är väl det som gör marken ledande? Och det har ju
precis lika dålig konduktivitet som sjövatten har, enligt geolger är
en sjö just ytan på grundvattnet, så den plåtstorlek som krävs bör
väl vara rätt lika för sjövatten som rejält fuktig mark.
 
Jo nog är det så.... dvs dipoler...

Jag minns en artikel i en Amerikanskt radiotidning, en radioamatör borrade för vatten, och fick ett 50 - 100 meter djupt hål fodrat med stålrör.
Värdens bästa jord för radio tänkte han.
Ja det tänker nog de flesta radioamatörer instinktivt.
Så han resten en GP över hålet med foderröret. Stålröret i borrhålet blev jordtag till jordplansantennen och sprötet en kvarting vertikalt.
GP:en gick inge vidare alls.

Han hade ju grävt ned halva antennen.

Att man i "tredje världen", skulle elsäkerhetsjorda i radions jordskruv, nääää det tror jag inte, då måste man ju ha kunskap om elsäkerhet.
Dessutom tål väl en riktig radioamatör 117 VAC, särskilt som det då handlar om 60 Hz.

Sen hade ju redan de gamla träradioapparaterna jordtag, dock inte en skruv men väl ett hål för banankontakt.
Även de som byggdes i Europa och Sverige.
Ja faktiskt även en kristallmottagare från 20 talet har jorduttag.
För länge länge sedan byggde jag en kristallmottagare, med jorduttag och allt.
Men inte ens då, vid 12 - 13 års ålder fick jag någon verkan av jordning.
Men i alla böcker stod det att man skall jorda radion..

Nu inser jag att HF jord vid 1 MHz och kristallmottagare hur man än gör blir ett enda stort motstånd.

Om vi nu talar om HF jord, och drar en 6 meter lång FK från jordskruven till ett jordspett utanför fönstret, så lär den sladden bli ett rätt stort motstånd på många HF-frekvenser, för att inte tala om själva matjorden. Bättre då att jorda i en blomkruka som man ställer bakom radion, med kort kabel.


de
FPD
 
Jag tänker lite på ett annat jordfenomen, kan vi kalla det.
Under 80 och 90 talet såldes rätt många modem, med RTTY, Baudot, Amtor Pactor Morse etc och dessa skulle ju dels kopplas in på riggen dels strömförsörjas.
En kabel till riggens ACC uttag med signal till sändarens modulator, en sladd med LF från mottagarens detektor samt en PTT ledning.
Strömförsörjningen kopplas till samma nätaggregat som riggen drivs av. Allt frid....
Men det blev många telefonsamtal om att SSB lät pyton i nya fina riggar på den tiden.
Jag misstänkte att man hade gjort som jag beskrev här ovan. Och när sladden kopplades bort från modemet lät SSB bra igen.
Nå vad var då problemet?
Vid SSB drar sändaren omkring 20 A i topparna, den största delen av denna ström går i DC-sladden, och tillbaka i dess svarta ledare. En mindre del av återströmmen fördelas till skärmen på kablarna till ACC uttagets jord. Kanske 1 - 5 A. Vad sker då på den lilla innerledaren? Som är kopplad till mikrofonsförstärkaren? Jo det blir förstås en ful signal på den som modulerar sändaren.
Nå hur löser man detta då?
Jo jordning säger många en tjock sladd mellan alla chassin. Och det kan hjälpa, en betydligt mindre el av returströmmen går genom de skärmade ledningarna.
Ett bättre sätt är att använda ett eget nätagg till modemet. Då försvinner hela problemet.
Ännu smartare är att strömförsörja modemet från radion. I de felsta ACC uttag finns 13,8 V och man lägger in en tråd ytterliagare till modemet.
Det har genom tiderna gjort att många tror att man MÅSTE jorda ihop alla saker med en kopparplåt som riggarna står på. medan andra löser problemet med en 0,5 mm2 tråd.
Jo nog har lösningar jagats med ferriter på en massa sladdar. Det hjälper sällan i de här fallen.
Men många är helt övertygade om att jordning är det som löste problemet.

Sen har vi de som har råkat ut för att minusledningen lossnat på nätagget, dvs återledningen för 13,8 V 20 A,
Stationen går, men med ger låg effekt.
Som "tur är" har han jordat det mesta i sin radioanläggning.
Och 13,8 V 20 A återleds till nätagget genom skärmen på koaxen, till masten, som är jordad, och kopplad till elcentralens gulgröna, som går vidare till eluttaget i radiorummet och till slut når nätaggets chassi, som är minusjordat.
Den långa vägen ger förstås ett spänningsfall... men här räddade jordningen driften.
Dock var det nära att han skickade in radion för repration då den bara gav 50 W.

Det finns många historier om jord, jordning, jordmyter, jordföreställningar och jordens rena magi.


de
FPD
 
SM0DTK

Nej det har jag aldrig gjort. Då denna jordning huvudsakligen gjordes med tanke på åsknedslagsrisken i div. vertikala element master o.s.v.
Som sådant skydd har det uppenbarligen funkat..Å andra sidan kan man ju koppla ur antenner och dra ur kontakterna ur vägguttagen istället.

Uffe /-CIQ
 
Last edited:
Allt sedan jag fick min Drake-line på bordet på 70-talet, har jag haft mina grejor jordade om jag haft möjlighet.
Varför?
Jo, det killade lite i fingrarna och det brummade svagt då jag strök med handen över de svarta lådorna.
Tittade på schemat över nätdelen och upptäckte att två kondensatorer var kopplade från respektive ledare på nätingången till chassi.
Jag hade alltså halva nätspänningen (=115 Volt) från Drakarnas höljen till jord, visserligen via kondingarna men dock irriterande i högsta grad. För en amerikanare känns det säkert inte mycket med 55-60 volt 60Hz så jag kan förstå att de gjort på detta viset.
Hur vanligt är det idag med sådana avkopplingskondingar till schassi?
 
Allt sedan jag fick min Drake-line på bordet på 70-talet, har jag haft mina grejor jordade om jag haft möjlighet.
Varför?
Jo, det killade lite i fingrarna och det brummade svagt då jag strök med handen över de svarta lådorna.
Tittade på schemat över nätdelen och upptäckte att två kondensatorer var kopplade från respektive ledare på nätingången till chassi.
Jag hade alltså halva nätspänningen (=115 Volt) från Drakarnas höljen till jord, visserligen via kondingarna men dock irriterande i högsta grad. För en amerikanare känns det säkert inte mycket med 55-60 volt 60Hz så jag kan förstå att de gjort på detta viset.
Hur vanligt är det idag med sådana avkopplingskondingar till schassi?

Så fort det finns någon form av nätfilter i apparaten sitter det kondensatorer mellan fas och skyddsjord.
Om apparaten inte ansluts till ett skyddsjordat uttag blir nätfiltret ganska verkningslöst, och kan även motverka sitt syfte.
Dessutom får man en potential mellan hölje och omgivning, som väl inte är livsfarlig men kan vara obehaglig.

Många har förstört ljudkort på datorer genom att ha dem kopplade
till ojordade uttag och sedan anslutit något som varit jordat till ljudkortets in- eller utgångar.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
... Många har förstört ljudkort på datorer genom att ha dem kopplade
till ojordade uttag och sedan anslutit något som varit jordat till ljudkortets in- eller utgångar.
Det är också problem med moderna tv-apparater i hus och lägenheter med ojordade eluttag, och tyvärr inte så billigt att åtgärda.

/ Göstha
 
@ DXU
Det spelar väl ingen roll om uttaget är jordat eller ej när de flesta moderna TV-apparater m fl är utrustade med 2-polig "europakontakt"
SM0APK
 
Det är vare sig min Samsung eller min sons Grundig, och naturligtvis ingen av våra stationära datorer.

/ Göstha
 
Är det jordad plug på en apprat är den avsedd att anslutas till jordat vägguttag.
Det kan vara så av olika skäl.
Ett är att man då kan komma undan med enklare isolation, och förlita sig på att jord kortsluter om det blir strömförande.
Ett annat skäl är EMC, då förlitar man sig på att jord är en soptunna för störningar.
det funkar ibland, och exempelvis på testlabbet där då jord faktiskt kan likna en soptunna för störningar.
I verkliga livet kan jordledaren, dvs gulgrön vara en lång ledning som mer blir en antenn för störningar.
I det andra fallet finns de omtalade avkoppllingskondingarna som kan ge en spänning i höljet om appraten inte är ansluten till jordat uttag.
dessa finns även i färdiggjorda nätfilter, som mest finns på proffsapparater där priset inte är avgörande.

Att koppla in sin dator, eller TV som har en jordad propp i ett ojordat vägguttag är förmodligen inte tillåtet.
Dessvärre görs detta.

Jag är intresserad av HF-jordens verkningar nu???? Dvs där tråden startade, någon?
Vi ser ibland kopplingscheman där ett jordtecken är utritat vid antennen, skall m,an då hänga en blomkruka med jord där uppe?

De
SM4FPD

de
FPD
 
Back
Top