Min tolkning av hur antennen arbetar på 80 resp,160 m är att
om man med "artistens syn" betraktar strömfördelningen på de tre trådarna
på 80 m så går det en framåtgående strömvåg ut från matningspunkten på den översta tråden
medan det går en framåtgående och reflekterad våg på de två andra.
Vektorsumman av fältbidragen från dessa tre vågor blir då fältet från den våg som utbreder sig från matningspunkten, eftersom de två andra vågorna är motriktade och tar ut varandra. Däremot kommer de resonanta längderna att bli påverkade genom bl.a. ändeffekter.
På 160 m kommer inte bidragen från de andra trådarna att ta ut varandra längre, vilket då leder till att strålningsbidraget från den första tråden kommer att motverkas, vilket sänker antennens effektiva längd och därmed strålningsresistansen.
I en förlustfri omgivning stiger även Q hos hela strukturen ganska rejält.
När antennen sitter på realistiska höjder över marken kommer inverkan från markreflexen dels att minska Q eller öka bandbredden, samt dels öka resonansfrekvensen något genom inverkan från den speglade antennen i marken.
73/
Karl-Arne
SM0AOM