Hej
Enligt min mening så är den primära orsaken till att många inte lyckas stämma av sina antenner att man inte har grundläggande kunskaper inom området transmissionsledningar. Det går inte att kompensera detta genom att köpa prylar, det kan leda till att man köper fel prylar eller inte förstår vad det är man köper. Eller så går man på tillverkarens reklam och inser inte att deras prylar inte kommer att göra den nytta som man förväntat sig. Nedan listar jag mycket kortfattat en del basfakta och jag rekommenderar de intresserade att inhämta mer kunskaper inom området, t.ex. från ARRL handbok. Att kunna använda Smith-diagrammet är inte heller fel . Hoppas detta är en bra start till självhjälp. (Not: jag tycker inte om begreppet ”tuner” det ger lätt felaktiga associationer. Det är bättre att använda begreppet antennanpassningsenhet eller matchbox – men jag har fortsatt att använda begreppet ”tuner” nedan eftersom tråden redan använt detta begrepp”)
1 Impedansen man får vid anslutningspunkten till sin tranceiver eller ”automat-tuner” är beroende av 3st faktorer: impedansen vid antennens matningspunkt, karakteristiska impedansen hos transmissionsledningen (koax eller stege) samt OBS! även transmissionslednings elektriska längd. Om antennen inte har samma impedans som den karakteristiska impedansen hos transmissionsledningen så får man en transformering varvid impedansen varierar utefter transmissionsledningen . Det går alltså inte att diskutera antennpassning utan att betrakta dessa 3 faktorer samtidigt. Vidare så måste man känna till ett par specialfall med mera vilket jag beskriver nedan.
2 Specialfall 1: Om transmissionsledningens karakteristiska impedans är samma som impedansen vid antennens matningspunkt – så får man samma impedans vid anslutningspunkten till sin tranceiver (eller tuner) oavsett hur lång transmissionsledningen är. I detta fall så har man ingen transformering av impedansen (det blir inte heller någon stående våg).
3 Specialfall 2: Om transmissionskabelns längd är en multipel av en halv elektrisk våglängd så får man samma impedans vid anslutningspunkten till sin tranceiver (eller tuner) som impedansens vid antennens matningspunkt. OBS detta oavsett vilken karakteristisk impedans transmissionskabeln har.
4 Om transmissionskabelns karakteristiska impedans är större än impedansen hos antennen får alltid en upptransformering av impedansen eller en upprepning av impedansen enligt specialfall 2.
5 Om transmissionskabelns karakteristiska impedans är mindre än impedansen hos antennen får alltid en nedtransformering av impedansen eller en upprepning av impedansen enligt specialfall 2.
6 Störst transformering av impedansen får man när transmissionsledningen har en längd som är en udda multipel av en kvarts våglängd. Ju större skillnaden är mellan transmissionsledningens karakteristiska impedans och antennens impedans (vid antennens matningspunkt) desto större grad av transformering får man. (Vid specialfall 1 och specialfall 2 erhålls ingen transformering av impedansen).
Några exempel: Om du har en antenn som har en impedans på 10 ohm och matar den med en stege med karakteristiska impedansen 450 ohm och stegens längd råkar vara en udda multipel av en kvart elektriskt våglängd så blir impedansen vid anslutningspunkten till din tranceiver (eller tuner) hela 20250 ohm! Om du har en antenn som håller 50 ohm så blir impedansen 4050 ohm under samma förutsättningar. Om du matar en antenn som har en impedans på ca 4000 ohm (t.ex. en helvågsdipol) med en 50 ohm koax, vars längd är en udda multipel av en kvart elektrisk våglängd, så blir impedansen vid anslutningspunkten till din tranceiver (eller tuner) bara 0,63 ohm!
Det finns ingen, vad jag vet, kommersiellt tillverkad automat-tuner (åtminstone inte för amatörradiobruk) som klarar av sådana dynamikområden som jag angett i mina exempel. Även om en del har ett hyfsat dynamikområde så är det oftast inte symetriskt kring 50 ohm vilket t.ex. kan leda till att tunern klarar antenner med relativt hög impedans men inte antenner med låg impedans . Oftast klarar de bara ner till ca 10 ohm. Tillverkarna brukar inte ens specificera vilka impedansområden deras tuner klarar genom att ange impedansområdet i komplex form. Ändå mindre specificerar man verkningsgraden är som funktion av transformeringsgrad! Bygg en egen manuell tuner istället! Det är bättre att ha en manuell tuner som klarar att stämma av antennen än en automatisk som inte klarar av att stämma av antennen. Men givetvis inser du samtidigt att om du ändrar längden på din transmissionsledning så kan du säkert hitta en längd där du kan stämma av din antenn men det kan i sin tur innebära att du nu inte kan stämma av din antenn på en frekvens där det förut gick att stämma av den.
Till sist glöm inte att även om du lyckas få ner SWR med hjälp av en tuner vid riggen så är stående våg på transmissionsledning fortfarande lika hög. Ståendevåg ökar förlusterna i transmissionsledningen, hur mycket beror på en mängd faktorer som du kan läsa dig till ARRL handbook. Vidare så får du förluster i din tuner, hur mycket beror både på grad av transformering och på hur välgjord tunern är. Så att använda tuner innebär alltid mer eller mindre kompromiss. Man kommer aldrig förbi fysiken lagar. Så bli inte förvånad om du inte hörs så bra på banden trots att din stående våg mätare visar bra värden. Som alltid, om man inser vad en kompromiss innebär och vet vad man är ute efter så kan den vara godtagbar.
73 / SM6ENG