1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

Kompetenskrav för certifikat - historik och omvärldsanalys

Discussion in 'PTS, SSA, IARU, NRAU' started by RM2D, Aug 4, 2011.

  1. RM2D

    RM2D Well-Known Member

    Tråden "Ska jag välja D-star eller kortvågen?" blev mer intressant och
    omfattande än vad ursprungsfrågan kanske först antydde. Under resans gång
    förändrades fokus och diskussionen kom bitvis att handla mer om den
    historiska resa vi gjort sedan 70-talet med avseende på minskade
    kompetenskrav för att erhålla certifikat.

    Jag tycker det kunde vara intressant om vi i en separat tråd diskuterar denna viktiga fråga.

    Dels ur ett kravperspektiv för att få cert, dels sett ur användarens synvinkel för att kunna förstå vad han eller hon sysslar med.

    Hur ser den svenska modellen ut jämfört med ett närliggande land som exempelvis Tyskland?

    Synpunkter eller kommentarer?
     
    Last edited by a moderator: Aug 4, 2011
  2. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Eftersom Tyskland kommit upp så tar jag det som exempel.

    Där finns två licensklasser; E "Einstieger" och A "Avancierte".

    "A" klassen innehåller hela CEPT T/R 61-02 rekommendationen för HAREC, och dess material följer listan ner på rubriknivå. "E" klassen är en delmängd av CEPT-rekommendationen, och ansluter nära till den föreslagna "novislicensen" inom CEPT.

    Studiematerialet för klass "A" är i princip samma som det som finns i KonCEPT-boken från SSA, fast något moderniserat. DSP mm finns numera i studieplanen.

    Examinationen för "A" består av 85 svåra frågor (51 tekniska och 34 operationellt samt reglementen). Man ska ha 73% rätt för att godkännas. I synnerhet reglementsfrågorna
    är intrikat utformade.

    Examinationen för "E" består av 34 relativt svåra frågor. Man ska även här ha 73% rätt för att godkännas.

    Sett ur helhetsperspektiv så står den tyska amatörradion på en mycket solid grund.
    Det finns rättsligt stöd, "Amateurfunkgesetz", och genomarbetade samt konsekventa tillämpningsföreskrifter från BundesNetzAgentur. Dessutom står DARC på mycket god fot med myndigheterna.

    Svårighetsgraden hos proven ligger i nivå med de brittiska, och definitivt över de amerikanska.

    Jag brukar för övnings skull då och då göra on-line proven för Extra Class i USA, "Advanced" i England och "A" i Tyskland AfuP - Amateurfunkprüfungstraining online für das Amateurfunkzeugnis der Klasse A.

    De tyska proven är betydligt svårare att skriva godkänt på än de båda andra.
    Prova gärna själv.

    Den nuvarande svenska nivån är på en lägre nivå än den för "E"-examinationen.

    73/

    Karl-Arne
    SM0AOM
     
    Last edited: Aug 4, 2011
  3. SM7TLH

    SM7TLH Well-Known Member

    Intressant. Det tyska testet är verkligen på en avsevärt högre nivå en det för Amateur Extra i USA som jag tog för ca 10 år sedan.
     
  4. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    Några ord om de svenska förhållandena då och nu;

    I samband med införandet av T-certifikat i början av 70-talet införde Televerket flervals- och kortsvarsfrågor i ämnesområdena Elektricitetslära och Radioteknik. Frågorna hade fyra svarsalternativ. Ett prov omfattade 20 poängsatta frågor av olika svårighetsgrad och kunde ge max 40 poäng. För A- och T-certifikat krävdes minst 30 poäng och för B-certifikat 25 poäng.

    För C-certifikat omfattade provet 6 frågor varav 4 skulle vara rätt besvarade. Av dessa fanns enstaka frågor av flervalstyp med fyra svartsalternativ. Övriga var av den gamla typen som vi känner igen från småskolan...

    För att få ett grepp om svårighetsgraden i ett sådant prov för C-certifikat (den lägsta klassen som endast tillät 10 W morsetelegrafi kristallstyrt på vissa kortvågsband samt telefoni på 2 m) ger jag här ett exempel på ett antal sådana frågor i ämnesområdena Elektricitetslära och Radioteknik.

    1/ För att få tillslag hos ett visst relä krävs en ström på 12 mA genom reläets lindning, vars resistans är 2000 ohm. Vilken spänning behöver reläet?

    2/ Hur stor effekt förbrukar glödtråden hos ett rör om den drar en ström på 0,4 A vid en spänning av 6,3V?

    3/ Slutsteget i en sändare drar 23 mA vid matningsspänningen 400 V. Hur stor effekt lämnar sändaren om slutstegets verkningsgrad är 70%?

    5/ En dipolantenn skall vara ungefär en halv våglängd lång. För vilken frekvens är en sådan antenn avsedd om den har en längd av 2 m?

    6/ Vilken uppgift har styrgallret i en triod?

    7/ Rita schemasymbolen för en NPN-transistor och ange de olika elektrodernas namn.

    8/ a. Ange den gängse benämningen på en anordning som arbetar med självsvängning.

    b. Vilka är de största fördelarna med att i en sådan använda sig av kristallstyrning?

    9/ En superhetrodynmottagare med mellanfrekvensen 450 kHz skall användas för mottagning av 7100 kHz. Vilken ytterligare frekvens måste då förekomma vid blandarsteget?

    10/ Figuren visar det vanligen förekommande blockschemat för en superhetrodynmottagare. Ange beteckningarna för; Blandare, Detektor, Högfrekvensförstärkare, Mellanfrekvensförstärkare. (Blockshema)

    11/ En bristfällig hopkoppling mellan sändare, matarledning och antenn kan avsevärt försämra sändaranläggningens effektivitet och elektriska säkerhet. Den kan också medföra en mycket stor olägenhet av helt annat slag, vilket användaren själv kanske inte lägger märke till. Vad är detta för olägenhet?
    ----

    För att sätta in ovanstående exempelfrågor i sitt rätta sammanhang så är det viktigt att förstå att före systembytet 1971/72 så var provfrågornas omfattning helt okända för provtagaren såväl som läromedelsförfattare.

    De läromedel som var normgivande var SSA:s bok Grundläggande amatörradioteknik, t ex utgåva 1970, som behandlade i stort sett allt som behövdes för att en nybliven radioamatör själv skulle kunna bygga ihop sin egen mottagare, sändare och antennanläggning. Innehållet i boken är på komponentnivå och innehåller ett stort antal kopplingschemor på fullt fungerande funktionsblock såsom oscillatorer, blandare, förstärkare, filter, anpassningskretsar men även kompletta kopplingsscheman över såväl mottagare som sändare samt praktiska byggbeskrivningar på antenner för kortvåg och VHF. I förordet sägs att detta är det minsta som en nybörjare av de lägsta klasserna bör kunna.

    Då frågorna var okända utanför Televerket och Teleskolan så utbildades dåtidens radioamatörer inom hela bredden, d v s alla bokens sidor lästes igenom och studerades. Det innebar att eleven i princip skulle kunna allt som boken omfattade.

    Hoppar vi fram till nutid år 2011 så ser verkligheten helt annorlunda ut. Nuvarande lärobok Bli Sändaramatör utgör endast en ytterst liten delmängd av 1970-års lärobok. Ungefär som an ryckt ut några sidor här och där och gjort en ny bok. Inte någonstans i den nuvarande boken går man ner på detaljnivå utan nöjer sig med populärt hållna förklaringsmodeller som är direkt sammanlänkade till de typfrågor som finns längst bak i boken och som är de samma som sedan förekommer i de skarpa proven, dock med varierande siffervärden m m.

    Så för att kunna förstå hur den verkliga svårighetsnivån har förändrats så måste man ta i beaktande hela kedjan, från de formella kraven, de använda läromedlen, vetskapen om vilka sorters frågor som ställs, hur väl dessa frågor ansluter till läromedlets bredd och djup samt hur frågorna är konstruerade i detalj, antingen som de gamla typens essä-frågor eller de mer moderna flervals- och kortsvarsfrågorna.

    Dessutom måste man känna till att en del av de moderna flervalsfrågorna innehöll ett eller flera svarsalternativ som det med hjälp av vanligt sunt förnuft och en portion slutledningsförmåga gick att utesluta vilket då medförde att en ren gissning gav en mycket stor chans att pricka in krysset i rätt ruta.

    /Bengt
     
  5. SM0-8295

    SM0-8295 Active Member

    Kan verkligen hålla med om att det svenska provet är alldeles för enkelt.
    Jag gjorde detta för ungefär en månad sedan med 0 fel och det lär inte vara helt ovanligt.

    Men fyra andra som gått en 5 dagars intensiv kurs hade en hel del problem med frågorna och en av dessa klarade inte målet över huvud taget medans dom andra tre nog låg nära gränsen att få godkänt.

    Vem bär då ansvaret till att frågorna är tillräckligt svåra och går i linje med Harec ?

    Är det utbildningssektionen själva som lagt ribban för lågt eller är det något som styrelsen skall stå till svars för ?

    Kan även bidra med en länk till dom finska exempel frågorna: Radioamatööritutkintoharjoittelua

    Mvh Lars (Ännu utan signal pga Kansliets semester)
     
  6. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Intressant med de finska provfrågorna. De verkar inspirerade av de brittiska.
    Dock skulle jag nog gärna omarbeta några av dem, eftersom de verkar innehålla "slamkrypare" och ett par direkta fel.

    T.ex. anges ett pi-sektion (C-L-C) som att bara vara ett lågpassfilter när det, beroende på impedansnivåerna, även kan vara ett bandpassfilter.

    73/

    Karl-Arne
    SM0AOM
     
    Last edited: Aug 4, 2011
  7. SM7WDG

    SM7WDG Well-Known Member

    Ett mycket bra initiativ att att starta denna tråden.

    Personligen tycker jag inte att det var något större fel på frågorna från 80 talet med 4 olika alternativ , vad jag inte tyckte om dem var att de kändes lite dåligt genomtänkta. Jag vill minnas (har inte plockat fram o kollat) att det oftast var så att av de 4 alt så var minnst 2 av dem uppåt väggarna och ett tredje var "nästan" rätt ..och det fjärde då rätt. Detta gav oftast möjligheten att klara provet 50/50 med mycket dålig förberedelse. Hade varit bättre att man hade tittat ordenligt på frågan och kollat var det fanns möjligheter att missuppfatta och sedan använda dessa svaren som alt.

    Vidare tyckte jag att frågorna där man skulle identifiera komponenter eller delar av ett blockschema kunde varit utan alternativ helt.

    Sist men inte minst tycker jag att det är tråkigt att de olika stegen (A-B-C-T-N) försvann. Tror att det var ett bra sätt att få folk att utveckla sin hobby. Få tillträde och känna på för att sedan avancera.

    // Freddy
     
  8. SM7WDG

    SM7WDG Well-Known Member

    Lite skrämmande är det när man kan gå intensivkurs på 5 dagar och läsa in något som borde ta 5 månader. Intensivinlärning ger ju oftast ett resultat av att skallen är väldigt tom på informationen efter ett mycket kort tag, om man nu inte hade kunskaperna sedan innan.

    Snart kan man väl annonsera ut certen på DX-radio eller blocket .. kompetenskravet är att du skall reda ut att starta datorn och läsa och sedan lyckas svara på annonsen via E-post..

    // Freddy
     
  9. SM0-8295

    SM0-8295 Active Member

    Mina förutsättningar var väl något annorlunda än för dom andra deltagarna, jag började min amatörradio bana i början av 70-talet men det blev aldrig något cert då eftersom jag hade några år kvar till den magiska åldern 14 år samt att jag aldrig kom igenom någon cw kurs.
    Senare gled jag mera in på FRO verksamhet eftersom dom hade mera spännande apparater och mera friluftsaktiviteter än vad dom gamla rökande och kaffedrickande gubbarna på lokala klubben hade.

    T-cert kändes inte heller speciellt intressant eftersom jag ville köra kortvåg men jag tror jag gick minst en T-cert kurs men något prov blev det aldrig och sedan kom
    karriären inom svenska telekom branschen emellan.

    Tack och lov är ju i alla fall vi 25-öres amatörer väl synliga pga av våra SA signaler :)
     
  10. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    Jag saxar några faktastycken ur mitt PTS-arkiv under fliken 1999:

    Citat; Den 1 april 1999 utfärdade PTS nya föreskrifter om innehav och användning av amatörradioanläggningar m.m. (PTSFS 1999:1). Dessa föreskrifter samt ett allmänt informationsblad från PTS med titeln "Amatörradio" anger examineringskraven.

    Av dokumentet framgår bl. a. att Sverige antagit och tillämpar en CEPT-rekommendation (CEPT T/R 61-02) om krav på radioamatörers kompetens. I CEPT T/R 61-02 beskrivs den kunskapsbredd och det kunskapsdjup som krävs inom ett antal ämnesområden. Kunskapsdjupet specificeras därvid till viss del med hjälp av matematiska formler, vilket i sig förutsätter ett visst mått av kunskap för att kunna förstå och använda.

    Dessa tre dokument utgör tillsammans basen för all provförrättning för amatörradiocertifikat i Sverige, utförda av såväl enskilda provförrättare som organisationer. Varje provförrättare har därmed att ta hänsyn till ovanstående dokument och med hjälp av dessa konstruera och/eller tillämpa amatörradioprov med ett bestämt omfång och djup. Slut citat.
    ----

    Tre kontrollfrågor;

    A/ Kan nuvarande provfrågor (som finns att studera på SSA.SE) anses möta bredd och djup enligt vad CEPT-rekommendationen indikerar?

    B/ Om svaret är JA, hur kan det då komma sig att utbildningen som krävs kan klaras av i form av t ex veckoslutskurser när det bevisligen åtgår mer studietid i andra länder som tillämpar samma CEPT-rekommendation som styrdokument för sin utbildning och provförrättning?

    C/ Om svaret är Nej, d v s de svenska kraven anses inte uppfyll CEPT-rekommendationen, vilka konsekvenser har detta hittills fått, och i vilken riktning bör kraven förändras? (T ex Sänkas, behållas som nu eller ökas)

    /Bengt
     
    Last edited: Aug 4, 2011
  11. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Att något behöver göras är ganska uppenbart.

    Just nu befinner sig Sverige långt ner på skalan över kompetensfordringar.

    Betänk att för en mansålder sedan hade Sverige ett mycket gott anseende inom amatörradion internationellt.
    Svenska radioamatörer var bl.a. ordförande i IARU Region 1.

    Även våra "DX-motstationer" kom med uppskattande kommentarer.

    Läs nedan vad SM6CKU, som vid denna tid seglade jorden runt som telegrafist och som träffade många radioamatörer under uppehållen i hamnarna, skrev i QTC 12/1964:

    "I detta sammanhang kan ju tilläggas, att
    vi svenska amatörer har ett mycket gott rykte i USA som operatörer.

    Jag har vid ett flertal tillfällen fått svara på frågan:

    'Hur kommer det sig att SM-stationerna har en sådan utmärkt operationsteknik ?'.

    Vad skall man svara?
    Först och främst tacka och sedan säga att på t.ex. 20-metersbandet får endast operatörer med högsta certifikatklass köra, och att fordringarna för att erhålla amatörcertifikat är ganska höga.

    Många i USA anser att det numera är alldeles för lätt att få licens."


    Mycket arbete kommer att krävas innan detta kan återställas.

    73/

    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  12. SM0-8295

    SM0-8295 Active Member

    Här är vad som krävs enligt T/R 61-02 http://www.erodocdb.dk/Docs/doc98/official/pdf/TR6102.PDF

    Det är nog otvetydigt att inte SSA krav på kunskaper kommer upp i den nivån.

    Jag är tveksam till att den ellära som krävs i T/R 61-02 ens förekommer i dagens svenska gymnasieundervisning.

    På min tid när man kunde välja 4-årig teknisk linje på gymnasiet så tror jag att man kom upp i den nivån.

    Detta skulle då skulle även ställa mycket högre krav på dom som utbildar blivande amatörer, man måste behärska ämnet minst lika som en gymnasie eller högskolelärare inom fysik/elektroteknik.
    Alternativt att den blivande amatören läst teknisk fysik/elektoteknik.
     
  13. SM7WDG

    SM7WDG Well-Known Member

    Jo men även om de högre kraven ställs så är det ju ingen som följer upp dem. Någon form av kontroll skulle ju vara nödvändigt i mina ögon. Jag fick ju beskedet av PTS när jag frågade dem vilka krav på frågorna som ställdes.. "nej men det sköter du själv, det är inget vi lägger oss i". Då kändes det som att hon sa "vi skiter i vilket.. gör som du vill".

    SM0-8295.

    Jag menade på inget sätt säga att du inte hade din kunskaper kvar. Jag är fullt medveten att om att det finns en hel del nyblivna amatörer som är mycket duktiga. Men de är tyvärr lätt att räkna. Jag anser bara att plugga in ett cert på 5 dagar då kan det nästan kvitta att plugga alls. Skulle vara mycket roligt att ge en grupp som tagit sitt cert ett likvrdigt prov efter 3 månader för att se vad som fastnat.

    // Freddy
     
  14. RM2D

    RM2D Well-Known Member

    SSA:s provfrågor skulle kanske räcka till CEPT Novice, men definitivt inte till den ordinarie CEPT-klassen.

    Man förstår att man från SSA:s sida inte hade speciellt bra förklaringar till HAREC då PTS ryska motsvarighet efterfrågade ett dokument som visade att min svenska licens uppfyllde CEPT T/R 61-02.

    Det här är en pinsam situation för både SSA och PTS. Precis som Karl-Arne AOM poängterade, hade svenska amatörer en hög status runt om i världen, sannolikt tack vara den trestegsraket som det tidigare licenssystemet var baserat på.

    Att få tillgång till hela paketet direkt har ingen positiv effekt på kompetensutvecklingen och höjning av kunskap och erfarenhet.

    Man kan undra hur SSA egentligen har stått upp och försvarat medlemmarnas intresse, då de aktivt medverkat i att successivt sänka kraven? Att sänkningen i olika etapper givit ett uppsving i antalet medlemmar är otvetydigt - men frågan är om det gangnat hobbyn som sådan?

    Att titta tillbaka är förvisso intessant. Genom historien förstår vi orsaken till problemet, men det viktigaste är: Hur går vi vidare för att korrigera den situation som vi idag har?

    Eftersom debatten på SSA:s eget forum i princip avstannat, är diskussionen på HAM.SE än viktigare. Det är glädjande att min fråga på så kort tid genererat så många svar och faktiskt mycket information som jag personligen tidigare inte kände till. Undrar hur lång tid det hade tagit på SSA:s forum för att erhålla samma resultat!

    Ser fram emot att ta del av fortsatt debatt och diskussion - samt hoppas att det inte enbart är de redan övertygade som hejar på varandra, utan att vi också ska få ta del av kritiska röster som tycker att vi "gamla rävar" är felaktigt ute...




     
  15. SM7SEK

    SM7SEK Administrator Staff Member

    Att sänkningen av kraven gjordes för att underlätta rekrytering till hobbyn tycker jag står utom all tvivel. Men har man uppnått avsedd effekt?
     
  16. RM2D

    RM2D Well-Known Member

    I det dokument som Du hänvisar till bekräftas bara att Sverige godkänt CEPT T/R 61-02.

    I den lista som finns, hänvisas vi vidare till själva dokumentet T/R 61-02 och dess tillägg Appendix 2 (sidan 5). Du hittar hela T/R 61-02 i form av en PDF-filt överst på sidan.

    I det tillägget (sidan 5) kan man tydligt läsa att svenska licenser/certifikat INTE är ekvivalenta med HAREC.

    Det behövs inga jurister för att konstatera att svenska krav är TYDLIGT lägre än vad som krävs för HAREC...

    Jag hade önskar kommentarer från PTS och SSA gällande detta faktum, men det får man nog leta efter i stjärnorna.

    Detta är en skandal och något som måste korrigeras. Sverige har accepterat CEPT, men utan att uppfylla minimikraven på kompetens?

    Rätta mig om jag har fel?

    Det verkar tydligt så att Sverige hamnar i ett europeiskt B-lag tillsammans med länder som antingen har låga kompetenskrav - eller har dålig förhandlingsvana med europeiska myndigheter och inte lyckats skapa gehör för att deras kompetenskrav överensstämmer med HAREC...


    73 de LRR


     
    Last edited: Aug 4, 2011
  17. SM7TLH

    SM7TLH Well-Known Member

    >I det tillägget (sidan 5) kan man tydligt läsa att svenska licenser/certifikat INTE är ekvivalenta med HAREC.

    Gäller detta _alla_ svenska licenser eller bara de av nyare snitt? Vad med oss som var med på den något mindre dåliga tiden?
     
  18. RM2D

    RM2D Well-Known Member

    Det är en intressant fråga... De mer erfarna rävarna får svara på detta...
     
  19. SM5KRI

    SM5KRI Oldtimer

    När jag tog C-cert slutet på 70-talet gick jag ingen teorikurs, endast telegrafikursen. Anledningen var att jag då studerade el och tele på gymnasiet och man tyckte att jag inte behövde gå teorikursen utan det räckte att göra teoriprovet direkt i samband med telegrafiprovet och det blev ju fullt godkänt...

    Dagens gymnasiestudenter får nog inte samma utbildning som när jag gick.
     
  20. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    LRR skrev; "Detta är en skandal och något som måste korrigeras. Sverige har accepterat CEPT, men utan att uppfylla minimikraven på kompetens?"
    -------

    Detta gällde 1994 och gäller till stora delar än idag;

    Saxat från mitt PTS-arkiv flik 1994;

    PTS delegerar genom godkännande numera all förrättning av prov för amatörradiocertifikat till enskilda fysiska personer (radioamatörer) och juridiska personer (organisationer) med amatörradioverksamhet. Sådan provförrättare benämnes av PTS som; "av Post- och telestyrelsen godkänd provförrättare". I PTS föreskrifter PTSFS 1994:3 om godkännande av provförrättare finns mer om detta.

    "Av Post- och telestyrelsen godkänd provförrättare" är hittills c:a 100 enskilda radioamatörer. samt bl. a. Föreningen Sveriges Sändareamatörer (SSA) i egenskap av organisation (juridisk person). Med PTS godkännande får SSA auktorisera lokala s.k. "av SSA auktoriserade provförrättare".

    Dessa har genom skriftligt avtal med SSA förbundit sig att följa SSA:s anvisningar för provförrättning och därmed SSA:s tolkning av vilka kompetenskrav som då skall gälla. SSA tillämpar ett eget regelsystem för provförrättning. För sådan provförrättning i SSA:s regi skall den s k speciella provfrågebanken användas.

    I systemet med delegerad provförrättning lägger Post- och telestyrelsen över ansvaret på den enskilde provförrättaren eller organisationen att tolka och tillämpa de regler och lagar som gäller för provförrättningar. Detta innebär att de enskilda provförrättarna har fått stor frihet i sin verksamhet, men har givetvis också påtagit sig ett tungt ansvar gentemot myndigheten och sina uppdragsgivare.

    SSA har till skillnad mot de enskilda provförrättarna dessutom fått tillstånd av PTS att på underlag från "av SSA auktoriserad provförrättare" utfärda amatörradiocertifikat. SSA erbjuder denna tjänst till en lägre avgift än vad PTS tar ut för motsvarande tjänst.

    Utfärdandet av tillståndsbeviset görs dock fortfarande alltid av PTS eftersom detta innebär myndighetsutövning, vilken med nuvarande lagstiftning inte kan delegeras.

    Den nu pågående EU-anpassningen - den nya telelagen m. m. - kommer sannolikt att tvinga fram en omorganisation inom PTS. Detta kan i framtiden innebära förändrade handläggningsrutiner för amatörradiocertifikat och amatörradiotillstånd i Sverige. Slut citat.

    Därefter har mycket hänt som skulle bli till en ganska lång roman. Dock kan kortfattat sägas att PTS konstaterade att;

    PTS utfärdar inte amatörradiocertifikat och tilldelar inte anropssignaler till enskilda, eftersom det inte ingår i PTS uppdrag. Detta meddelades vid olika tillfällen bl a i brev till oss PTS provförrättare den 12/3 2009.

    PTS har gjort en skrivelse till Näringsdepartementet om bla nämnda problem och i det lagförslag som låg till grund för ändringarna i ekomlagen vilken trädde i kraft den 1/7 2011 så har man ny gett PTS lagrum att sköta sitt uppdrag. Just nu arbetar PTS med att ta fram förslag till nya föreskrifter och tillämpningsregler för hur provförrättning, utfärdande av amatörradiocertifikat samt tilldelning av anropssignaler skall ske.

    Den nya lagen pekar också på kopplingen till Internationell reglering och bla a till CEPT T/R 61-02.

    På PTS webbplats finns även det s k förklaringsbrevet som informerar utländska telemyndigheter om hur de gamla certifikatsklasserna förhåller sig till undantagsföreskriften.

    För klasserna A, B, C, CEPT1 samt Klass 1 anges vilka hastigheter i morsetelegrafering som de gäller för.

    Dokumentet saknar tyvärr datum men är utgivet av PTS på svenska och engelska. Kanske det finns nyare dok nu. Har inte kollat.

    Kruxet är att en del utländska telemyndigheter inte godtagit certifikat utfärdade av SSA och inte heller accepterat förklaringsbrevet som ett undertecknat myndighetsdokument. Det var det du råkade ut för i samband med ansökan om tillstånd i Ryssland. Men det löste sig ju till slut efter en del interna funderingar på hur man skulle skriva.

    Vidare finns det väldigt många sorters amatörtillstånd utskrivna av PTS. De har använt olika mallar vid olika tider och texten är inte enhetlig. På några av de allra sista SM-signalerna som tilldelades under april månad 2009 refererar man till CEPT T/R 61-02 Vilnius 2004 och PTS FS 2008:4 kap 9 § 1.

    På ett av PTS utfärdat cert februari 2000 saknas alla referenser till PTS bestämmelser och även CEPT. Detta var ett klass 1 cert.

    SSA anger på sina certifikat en hänvisning till CEPT i likhet med PTS senaste kända formulering.

    Man kan nog sammanfatta allt detta med att det mesta hängt lite i luften och att PTS nu är ganska glada för att ha fått lagstöd för att reglera det som tidigare inte kunde göras. Återstår att se vad denna reglering innebär konkret i praktiken.

    Detta var en kort resumé av en väldigt komplicerad sak omfattande några tusen dokument. :)

    /Bengt
     
    Last edited: Aug 4, 2011

Share This Page