1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

Kompetenskrav för certifikat - historik och omvärldsanalys

Discussion in 'PTS, SSA, IARU, NRAU' started by RM2D, Aug 4, 2011.

  1. SM0RCL

    SM0RCL Well-Known Member

    Well, eftersom jag har en dokumenterad IQ som tillhör de övre 1,47% av populationen på STANINE skalan så måste det vara något annat som gör att jag inte kan lära mig CW. Det har troligen koppling till min totala tondövhet, som inte mäts i IQ- eller EQ-test heller för den delen.

    Min poäng är att jag har försökt att lära mig, men det går INTE. Jag kan memorera CW tecknen, jag känner igen dem i vattenfallsdiagrammet och kan uttyda dem där. Men inte HÖRA dem. Konstigt va?

    Däremot kan jag förklara de matematiska teorierna bakom PSK-31 och andra digitalmoder. Kan också förklara Shannon m.fl. teorier. Min engelska är flytande på native speaker nivå. Utöver detta så talar jag ett till språk på native nivå och hjälplig tyska.

    Jag har arbetat som applikationsingenjör för Intels telekommunikationskomponenter och vet hur både trådbunden och trådlös tele- och datakommunikation fungerar på komponentnivå.

    På vilket sätt skulle CW göra mig till en så mycket bättre radioamatör att jag med min nuvarande kompetens inte är lämplig för att köra HF?

    I så fall tycker jag att en radioamatör idag skall klara följande som obligatorium.

    Elsäkerhetsverkets krav AB. (Tänk rörslutsteg).
    Microsoft MCSE certifieringar för operativsystem och nätverk.
    Unix/Linux certifieringar.
    60p högskolematematik.

    Eller lägst en kandidatexamen i matematik, fysik, elektronik eller datalogi.

    Varför inte?

    För ingen CW nycklare har väl tack vare kunskaper i CW bidragit med ny teknologi till hobbyn sen Samuel M?

    Min poäng är att det är andra kompetenser än CW som driver fram teknikutvecklingen inom amatörradion idag. Dessa kan kopplas till olika vetenskapsområden som fysik, elektronik, digitalteknik mm. Men observera att de är inte kopplade till en specifik modulationskompetens oavsett om det är CW, JT65 eller för den delen SSB.


    I rest my case, som man säger i Amerikat....

    73 de Kai


     
  2. SM3BDZ

    SM3BDZ Well-Known Member

    Jag har ingen anledning att ifrågasätta ditt påstående om att du inte kan njuta, eller komma i åtnjutande, av vare sig musik eller telegrafi. Det är bara att beklaga.

    Dock betyder det inte att 50% av befolkningen saknar dessa förmågor. Däri består tramset, som någon annan tidigare skrev.

    Och nej, ingen har påstått att man blir en bättre människa för att man kan telegrafi - inte en bättre radioamatör heller, för den delen. Men det ger onekligen fler möjligheter att utvecklas som radioamatör.

    73/Lasse
     
    Last edited: Aug 6, 2011
  3. RM2D

    RM2D Well-Known Member

    Har inte det minsta med "vevande med armarna" att göra...

    Att jag vill ha debatt ser jag inte som konstigt heller. Debatt är inget jag räds heller. Debatt och diskussion är olika ord för samma sak.

    I och med att Sverige redan (med tveksamma kunskapskrav) accepterats i gemenskapen - och Ryssland nu även skrivit under avtalet, är det inte svårare för svenskar än andra CEPT-amatörer.

    Det frågan handlar om är inte hur Sverige lyckats dupera CEPT att kompetenskraven uppfyller CEPT. Det handlar om att Sverige borde frivilligt höja sina egna låga krav så att de kommer i paritet med övriga länder inom CEPT, så vi kan får HAREC-ekvivalens.

    Jag tystas inte så enkelt bara för att ordet "oseriös" basuneras ut. Jag anser att de som tycker det är sin ordning att Sveriges kompetenskrav ligger i C-divisionen är mer oseriösa än de som har en vilja att öka Sveriges anseende till samma nivå som var för ett antal tiotal år sedan.

    Varför har Sverige (PTS och SSA) till skillnad från andra länders amatörradioorganisationer och telemyndigheter resignerat? Det är min fråga.



     
  4. SM7TLH

    SM7TLH Well-Known Member

    >Varför har Sverige (PTS och SSA) till skillnad från andra länders amatörradioorganisationer
    >och telemyndigheter resignerat? Det är min fråga.

    _Det_ skulle jag också gärna vilja veta, speciellt hur PTS resonerade. SSAs agerande kan jag till viss del förstå, även om jag tycker att man där gjorde sig en redig björntjänst.
     
  5. SM0-8295

    SM0-8295 Active Member

    Vi har sett några få länders tolkning av det det hela.

    Tyskland och England kanske tillhör extrem högern och Sverige vänstern.

    Jag tror inte att man resignerat utan det handlar mycket om hur man tolkar och tillämpar myndighetens tolkning och i detta fall har myndigheten dvs PTS inte haft speciellt mycket intresse då det gäller amatörradio verksamheten.

    Det är möjligt att utbildnings sidan inom SSA har underskattat kraven från CEPT och ITU men det är PTS som myndighet som har det formella ansvaret.

    Vill nostalgikerna inom ESR hänga någon så måste dom hänga myndigheten.

    Om dom hänger dom tillräckligt högt så kanske Hobby förlaget och andra kommer tillbaka medn en massa trevligt surplus och nostalgi som man verkar uppskatta :)
     
  6. SA5BKE

    SA5BKE Well-Known Member

    Hur kom vänster och höger in i detta?

    Om jag nu ska ha någon åsikt i ämnet så håller jag med om att det är för enkelt att bli radioamatör och vi borde ha samma regler som övriga för att höja nivån på amatörradion.

    Jag hade ett fel när jag skrev för 1,5 år sedan, och det var på en bandgräns. Varför ens ha frågor på grejer som ska nötas in? Huvudsaken som i detta fall att man förstår varför man har bandgränser, hur man tar reda på dem och t.ex. hur långt ifrån en gräns man kan lägga sig med en given modulation för att inte hamna utanför.

    Eric SA5BKE
     
  7. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    Nyss hemkommen från en trevlig dag på Grimeton Radio i Varberg;

    8295 skrev; "Dom förändringar som vissa vill införa lär knappast innebära att man lyckas fånga nya generationernas intresse. Men jobbar man för att döda hobbyn så är det nog en bra taktik."
    -----

    Det är en ganska vanlig reaktion när någon tar upp frågor rörande känsliga ämnen såsom morsetelegrafins vara eller icke vara, behov av högre utbildning, förslag på högre provkrav eller bara en önskan om bättre ordning och reda som på Televerkets tid.

    I tråden har vi diskuterat ganska fritt dels kring själva huvudfrågan som vrider sig kring huruvida provkrav och svårighetsnivån i Sverige bör harmoniseras med övriga CEPT-länder samt hur detta i så fall kan ske och varför det bör ske.

    Vi har också testat olika argument på varandra huruvida morsetelegrafin har en given plats i en framtida amatörradiohobby eller om den skall anses föråldrad trots att c:a hälften av den trafik som förekommer på amatörbanden idag sker just på telegrafi.

    Frågan om morsetelegrafi bör vara obligatoriskt krav eller en helt frivillig möjlighet för den som vill har också berörts.

    Själv tycker jag att det är toppenbra att även hyperkänsliga och obekväma frågor tillåts diskuteras helt förutsättningslöst. Några av deltagarna här har säkert kommit i kontakt med brainstorming. Kanske är en del av debatten just en sådan process. Vettiga fullt realistiska förslag blandas med knasiga orealistiska för att känna av hur vindarna blåser och för att trigga igång tankeprocessen och formulera arbetsbara förslag som kan leda framåt. Någon slänger ut ett köttben som andra hugger vilt på utan att reflektera över att det var ämnat som ett bete - för att känna hur vindarna blåser.

    Gemensamt för de som från tid till annan kontrar med uttalanden som; "Men jobbar man för att döda hobbyn så är det nog en bra taktik." är att de sällan har förmåga att formulera ett användbart recept på hur man håller liv i amatörradiohobbyn på den nivån den befinner sig på idag, och än mindre tips på hur vi kan utveckla hobbyn i en positiv riktning där fokus på inriktningen blir tydlig och begriplig. SSA har försökt i snart 20 år och de enda förslagen hittills har gått ut på att minimera provkraven och göra det lättare att bli radioamatör. Kanske är det bra förslag och i så fall borde nästa steg vara att ta bort kraven helt och släppa in alla.

    Många kritiker till ökade krav flummar ut i någon sorts grå sörja där amatörradion blir diffus eftersom alla intresseinriktningar och alla människor, oberoende om de har anlag eller tid och ork att delta, skall innefattas. Rättvisa och allas rätt till allt utan krav på motprestationer.

    För min egen del önskar jag tydligare fokus på det som är allra viktigast i hobbyn - kärnverksamheten - och som sannolikt är det som kan avgöra om myndigheterna på längre sikt kommer att anse att vi radioamatörer är värda att förfoga över de extremt stora frekvenstilldelningarna vi faktiskt förfogar över.

    Vi borde kanske oftare ställa oss frågan vad våra amatörband används till idag och på vilket sätt vi är en resurs i samhället som motiverar de friheter och privilegier vi har.

    Några fler frågor att fundera över:

    1/ Finns det ett värde i att de svenska kompetenskraven och licensklasserna harmoniseras med andra CEPT-länder fullt ut?

    2/ Hur ser receptet ut för att bibehålla amatörradiohobbyn på nuvarande nivå eller om möjligt göra den mer attraktiv för ungdomar?

    3/ Bör en framtida amatörradiohobby marknadsföras som en "vetenskaplig teknisk hobby för teknikintresserade" som IARU skriver i sina dokument eller bör den fokusera hårdare på det sociala umgänget och mötet mellan människor där radiotekniken inte står i centrum utan är ett bihang för vissa teknikintresserade - en liten minoritet av hela kollektivet.

    Hur vill vi egentligen ha det?

    /Bengt
     
    Last edited: Aug 6, 2011
  8. SM0-8295

    SM0-8295 Active Member

    Med höger och vänster tänkte jag mest på hur man angriper ett myndighetsdirektiv utifrån om man är liberal eller paragrafryttare , tyvärr är ju PTS direktiv så flummigt så man har ju svårt att hantera det på rätt sätt.

    Bandgränser är en dynamisk fråga som förändras över tiden. Den information hittat man säkert tex. via internet eller andra publikationer.

    Det du och vi andra SA "amatörer" måste inse enligt dom riktiga "amatörerna" är att vi inte över huvud taget kan kallas för radioamatörer.

    Inte ens dom gamla T-amatörerna från tidigt 70-tal går fria ty dom har fått svara på enkla flervalsfrågor när dom gjorde sitt prov.
     
  9. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    >>>Det du och vi andra SA "amatörer" måste inse enligt dom riktiga "amatörerna" är att vi inte över huvud taget kan kallas för radioamatörer.
    ----

    En kommentar till detta. "SA-amatörerna" har erhållit sina certifikat och anropssignaler utan stöd i lagen vilket ju PTS bekräftat genom att tillskriva Näringsdepartementet och begära lagändring när det gäller just denna teknikalitet.

    Denna lagändring är nu på plats sedan den 1/7 2011 och de föreskrifter som PTS just nu arbetar med kommer att reglera denna sak på ett korrekt sätt som har stöd i lagen.

    Å andra sidan har PTS också sagt att dom anser att dom gjort det bästa av saken och alternativet till att SSA inte skulle ha gjort jobbet hade ju varit att du och andra "SA-amatörer" fått vänta tills nu i höst att göra era prov och bli radioamatörer. Man får anta att PTS i efterhand reglerar "SA-amatörernas" status så att de får full rättsstatus - altså med stöd i lagen.

    Utbildningen och provet som "SA-amatörerna" genomfört under årens lopp är ungefär likvärdigt med kraven för CEPT:s Novis-klass vilken som tidigare nämnts bara är en delmängd av CEPT T/R 61-02.

    Om detta är fel önskar jag ett förtydligande om saken.

    /Bengt
     
    Last edited: Aug 6, 2011
  10. SA5A

    SA5A Well-Known Member

    1/ Finns det ett värde i att de svenska kompetenskraven och licensklasserna harmoniseras med andra CEPT-länder fullt ut?

    Jo, det gör det väl. Men, inom många områden inom europasamarbetet anses harmonisering vara för svårt att uppnå. Det förkommer olika tolkningar och olika förutsättningar i de olika länderna. Man får helt enkelt acceptera skillnader och fortsätta samarbeta ändå. Istället väljs ibland att jobba för transparens - synliggörande, accepterande och erkännande av olikheter. Ibland tar man fram översättningsverktyg t.ex. för universitetsutbildning eller yrkesutbildning. Ofta är det ganska grovkorniga klassificeringar, som gör att man inte är helt överens. Är t.ex. en treårig svensk yrkesinriktad gymnasieutbildning likvärdig med en tvåårig dito i ett annat land? Yrkeshögskolemyndigheten har haft Regeringens uppdrag att delta i europasamarbetet när det gäller EQF, och att klassificera svenska utbildningar inom detta system. EQFinfo - Myndigheten för yrkeshögskolan och Högskoleverket - eqfinfo.se Jag vet inte om det är möjligt, men det kunde vara intressant att så att säga pröva och klassificera kvalifikationskraven för amatörradilicens i ett par eller några länder i förhållande till detta ramverk.
    Sedan kvarstår, för min del, frågan om vilka problem vi egentligen har med utgångspunkt från nuvarande svenska system. Det finns många åsikter om vad som behöver göras, men inte en gemensam problembeskrivning som vi kan utgå ifrån (när åtgärder ska vidtas). Det är många frågeställningar i luften. Handlar det om anseende, om rekrytering, om telegrafikunskaper eller vadsomhelst? "Det är nog bra som det är" eller är vi oundviklingen på väg mot amatörradions död! ;-)
     
  11. SM0-8295

    SM0-8295 Active Member

    Kan bara tillägga att det inte finns något som reglerar äldre amatörers status heller, det handlar bara om godtycke och gamla nostalgiska minnen hur bra det var förr .

    Finns inget som kan bevisa att era prov var bättre, dessutom har vi den tid då det fanns både SSA prov och PTS provförrättare där PTS provförrättarna konstruerade sina egna prov.

    Var hittar man dokumentation på vilka prov som 10000 amatörer har genomgått ?

    Det enda raka är i så fall att alla svenska amatörer får börja om på ruta noll och vad tror ni det kostar ?
     
  12. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    Mycket intressant info SA5A.

    Det jag vet genom några bekanta som undervisar på LTH här i Lund är att nykomlingarna nu för tiden har extremt dåliga förutsättningar att ta sig vidare på högskolenivå och att man får lägga mycket tid på att repetera matematik m m från gymnasiet.

    Vi vet också att skolan är en katastrof och att kunskapsnivån i teknikämnena sjunkit till bottenrekord, något t o m vissa inom riksdag och regering börjat inse.

    Om man väger in sådana saker i kraven för amatörradiocertifikat så talar det ju för att Sverige bör anpassa sig till en betydligt lägre nivå än övriga länder.

    Vad säger experterna i dessa frågor?

    /Bengt
     
  13. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    >>>Finns inget som kan bevisa att era prov var bättre, dessutom har vi den tid då det fanns både SSA prov och PTS provförrättare där PTS provförrättarna konstruerade sina egna prov.
    ----

    Det man kan vara tämligen säker på är att de flesta av oss "nostalgiker" som gick en amatörradioutbildning "förr i tiden" fick offra c:a en termin på att studera t ex SSA:s lärobok Grundläggande amatörradioteknik.

    Som jag skrev tidigare så utmynnade en sådan utbildning i en kunskapsnivå som medgav att en C-amatör helt utan förkunskaper själv kunde bygga sin egna sändare, mottagare och antenner.

    Nuvarande veckoslutskurs är däremot konstruerad för helt andra ändamål än att utbilda i tillämpad radioteknik, nämligen att på kortast möjliga tid instruera eleverna hur de skall bevara provfrågorna korrekt. Ingen kursdeltagare utan förkunskaper och som genomgått en veckoslutskurs har en minsta möjlighet att tillägna sig de kunskaper som krävs för att bygga en enkel sändare eller mottagare.

    Att sedan tiderna förändrats och att ingen är intresserad av att bygga längre utan nöjer sig med fabrikstillverkad utrustning är så klart en annan historia.

    Jag vill bara peka på att den gamla utbildningen hade ett syfte och den nya utbildningen har ett annat syfte.

    Ta detta som fakta snarare än en värdering av vem som är riktig amatör resp oriktig dito.

    /Bengt
     
    Last edited: Aug 6, 2011
  14. SA5A

    SA5A Well-Known Member

    Den svenska skolan är ingen katastrof, tvärtom mycket bra inom många områden. Dock finns det problem inom naturvetenskap- och teknikområdena. En del av problemet är ett minskat intresse för naturvetenskapsliga och tekniska utbildningar. Det är inte alltid toppeleverna från gymnasiet som rekryteras till civilingenjörsutbildningarna. Här kan det finnas ett samband med rekryteringsproblematiken ndg amatörradio. De tekniska högskolorna har under en tid ökat floran av olika studieinriktningar och varit tvungna att anpassa sig till nykomlingarnas brister i t.ex. matematik. Kan vi lära något av detta?

    I övrigt var inte min tanke att börja diskutera skolan, utan att peka på att harmonisering "fullt ut" inte alltid är nödvändigt eller möjligt. En andra poäng var att lyfta fram att det finns ett europeiskt system för kvalifikationsbeskrivningar och klassificering av utbildningar, som kanske kan vara användbart även ndg amatörradio. Det är ju skillnad på att bara göra en slags innehållsförteckning som visar vad man ska ha kunskap om och att beskriva kunskapskvaliteterna inom dessa olika områden.
     
  15. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    >>>>De tekniska högskolorna har under en tid ökat floran av olika studieinriktningar och varit tvungna att anpassa sig till nykomlingarnas brister i t.ex. matematik. Kan vi lära något av detta?
    ----

    OK Sture, det stämmer väl överens med de förstahandsuppgifter jag fått via mina mina bekanta på LTH, varav en snart går en pension efter ett helt yrkesliv i samma fack. Problemet är brister i bl a matematik som gör att högskoleutbildningen måste börja på en mer grundläggande nivå än tidigare.

    Jag funderar på vem som lättast attraheras av amatörradio idag, är det de som har ett mer utpräglat intresse och nyfikenhet för radio och elektronik eller är det folk ur alla grupper där det tekniska intresset är underordnat i betydelse rekryteringsmässigt?

    Kikar vi tillbaks i tiden så står det klart att en stor del av de som kom i kontakt med amatörradion gjorde det som väldigt unga i 12-15 årsåldern. Ingångarna var att pilla sönder gamla radioapparater, börja DX-lyssna på rundradio, kanske lite oskyldig piratsändning, bygga och mixtra, lära sig telegrafi och den teknik som krävdes för att bli radioamatör och sedan förkovra sig inom sina respektive intresseområden.

    Hur ser det ut idag? Jag har själv ingen klar bild av vilka ingångarna till hobbyn är förutom att jag känner till att den största andelen radioamatörer som tillkommit de senare säg 20 åren har privatradiobakgrund och därmed haft ett intresse för den typen av radiokommunikation som förekom och fortfarande förekommer på det bandet.

    Jag vet att du arbetar med just utbildningsfrågor på Skolverket och kanske kan förklara den förskjutning i intresse som skett över lång tid - från att ha varit en teknisk hobby till att bli en hobby med ett större inslag av social karaktär och där tekniken inte har samma klang längre.

    /Bengt
     
    Last edited: Aug 14, 2011
  16. SM0RVV

    SM0RVV Well-Known Member

    Här tror jag du börjar närma dig nyrekryteringens kärna. Jag känner igen mig själv och personer runt om mig i din beskrivning.

    Varför valde vi att pilla sönder farsans transistorradio då? Med stor sannorlikhet ett tekniskt intresse och en nyfikenhet att lista ut och förstå funktionen.

    Varför just transistorradion då? Enkelt, det fanns inget annat i mitt hem med den tekniska komplexiteten (förutom TV'n, men den vågade jag inte röra :) ). Jag hade vid det laget redan avverkat väckarklockan och motorgräsklipparen.

    Blicken från backspegeln och tillbaka på vägen. Vad skulle jag pillat med om jag var tonåring idag? Inte självklart transistorradion i köket. Jag hade haft ett mycket större utbud av saker att plocka sönder.

    Många teknikintresserade väljer datorer idag. Där kan man plocka sönder både hårdvara och mjukvara. Öppen källkodsmjukvara är som gjord för att dissikera och försöka förstå.

    Jag tror att många av dessa dator-tekniker faktiskt mycket väl skulle kunna bli intresserade av radio, bara de får chansen att se vad det är för något. Men då pratar vi inte en-rörs sändare. Då är det SDR som är den naturliga ingången.

    Många av oss här vet hur man sätter ihop ett HP eller LP filter med diskreta komponenter. Men hur många vet hur man gör samma sak i C++ eller Java?

    Den programmerande dataintresserade ungdomen kanske skulle tycka det var jättekul att bygga mottagare i mjukvara? Men problemet är att de inte får reda på att möjligheten finns så länge vi kollektivt enkelsidagt pratar om analog-radio.

    En riktad informationskampanj som beskriver modern amatörradio i form av SDR och datamoder? Målgruppen är de dataföreningar och communities som finns. Visa upp oss på LAN-partyn? Utan ett enda rör eller tgf-nyckel. Bara en USB-sticka och resten källkod.

    Vidare kanske det vore ett rimligt kunskapskrav är att kunna skriva skriva algoritmer för filter i något programspråk. Något som i SDR är minst lika relevant som att koppla diskreta komponenter.

    För den nyfikne och den som tror att allt är så himla enkelt i datorernas värld :) :
    How to Construct a Lowpass Filter

    73 SM0RVV
     
  17. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    RVV skrev; "Den programmerande dataintresserade ungdomen kanske skulle tycka det var jättekul att bygga mottagare i mjukvara? Men problemet är att de inte får reda på att möjligheten finns så länge vi kollektivt enkelsidagt pratar om analog-radio."
    -----

    Det kan absolut vara vara en både intressant och lärorik ingång för en del. Säger inte emot dig här.

    Beträffande att "vi" kollektivt pratar om analog radio så torde det bero på att vi som pratar i 9 av 10 fall är av äldre årsmodell och som har just analog radio som vårt huvudintresse. Det är vi gamla analoga som sitter på nästan alla poster i klubbar och föreningar och som håller amatörradion vid liv. :)

    Själv pratar jag ju gärna om radioapparater baserade på radiorör även om jag sysslat med transistorer, SDR-radio och ännu mer moderna ting. Därmed inte sagt att det är förbjudet för någon annan att prata om digital- och mjukvarubaserad amatörradio. Sätt igång.

    Vem börjar prata och vem erbjuder sina tjänster att hålla föredrag i klubbarna, vem besöker skolorna och berättar för eleverna om den nya moderna amatörradion, vem skriver inspirerande artiklar i QTC och andra tidningar om mjukvarubaserade ting, vem bloggar och kläcker fram nya idéer här på Ham.se och vem anordnar biblioteksutställningar och liknande tillställningar i syfte att fånga upp ungdomar och intressera dessa för den nya moderna amatörradion.

    Ställer man sådana raka frågor på ett klubbmöte får de inga svar och utan svar så blir det ingen förnyelse heller.

    Under tiden folk funderar på om de vill vara med att hjälpa till så fortsätter jag att skriva artiklar om rörteknik och annat kul som uppskattas av otroligt många och som faktiskt drar till sig en och annan oförstörd ungdom som tröttnat på utbudet Kjell & Company katalog och vill provar på riktig amatörradio. :)

    Kavla upp ärmarna och sätt full fart!

    /Bengt
     
    Last edited: Aug 14, 2011
  18. SM6ZCU

    SM6ZCU Well-Known Member

    Hur är det med oss som fick en av de sista SM-signalerna? Är våra signaler givna med stöd i lagen? Hur skall vi klassas i kunskapsnivå? Högre eller lika med SA-signalerna?

    Oavsett svaren ovan så håller jag med om att det är angeläget att arbeta för att få kompentenskraven i Sverige att ligga i nivå med HAREC. Jag ser också gärna två licenssteg, och personligen skulle jag inte gråta över att få en novis-klassning. Det skulle ju bara kräva lite extra jobb för mig att klassa upp mig, och att skaffa sig kunskap om något man tycker är roligt är ju ett lätt jobb.
     
  19. SM0RVV

    SM0RVV Well-Known Member

    Du kunde inte hålla dig va, Bengt? ;)

    Jodå jag såg leende gubben, och det här är skrivet i samma anda. :)

    73 SM0RVV
     
  20. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    Bra fråga Stefan. Man kan läsa ut i några av PTS dokument i samband med skrivelsen till Näringsdepartementet ang komplettering av ekomlagen att man ansett sig ha gjort det bästa av saken (kommer inte ihåg ordvalet) men att man i avvaktan på Näringsdepartementes svar bestämt sig för att upphöra med utfärdandet av certifikat och tilldelning av anropssignaler.

    Beträffande kravnivåerna är det kanske enklast att utgå ifrån vilket utbildningsmateriel som använts i kombination med provfrågorna. Om man använt SSA:s bok Bli Sändaramatör och utnyttjat en SSA:s provförrättare har denne genom avtal med SSA förbundit sig att använda den s k speciella provfrågebanken som SSA underhåller och är direkt kopplad till den mindre delmängden som Bli Sändaramatör utgör av den totala som specificeras av CEPT-rekommendationen.

    Sedan är det ju precis så som 8295 skrev i ett tidigare inlägg att av PTS godkända provförrättare i likhet med SSA har möjlighet att komponera egna prov där särskild hänsyn skall tas till innehållet i T/R 61-02. Det står i riktlinjerna som vi privata provförrättare inkl SSA som juridisk person fått av PTS. Vissa har tagit mindre särskild hänsyn och andra mer.

    De som gjort prov för mig med undantag för en kort period då jag även var SSA provförrättare har avlagt ett betydligt svårare prov med slumpvis valda frågor ur den högre nivån. Långt mycket svårare än SSA:s

    Dock fungerar det så i praktiken att de flesta som vill avlägga prov ringer runt och kollar vilka provförrättare som är "snälla" så min verksamhet självdog av den anledningen. Å andra sidan så behöver jag inte ha dåligt samvete för att ha varit för snäll.

    Vi som tog cert för länge sedan, kring 70-talet, har i regel gått en mer krävande utbildning och examinerats av Televerket med frågor vi inte hade en aning om hur de löd eller vilken bredd och djup de hade. Provfrågebanken var konfidentiell. Därför var vi tvungna att läsa hela den dåvarande boken Grundläggande amatörradioteknik som SSA vid den tiden ansåg vara ett minimikrav.

    Om vi på den tiden hade känt till hur Televerkets frågor sett ut och haft tillgång till i stort sett hela provfrågebanken kunde vi nog ha snabbat upp utbildningen genom att riva ut de flesta sidorna ur läroboken och bara lära oss så pass mycket så att frågorna kunde besvaras med godkännande. Det var det som hände 1972/73 då ett företag började sälja kopior på Televerkets prov. Många klubbar passade då på att snabba upp sin utbildning och det kom snabbt in många nya amatörer i hobbyn. Dessutom togs ju kravet på färdigheter i morsetelegrafi bort i samma veva.

    Ungefär där har vi de stora skillnaderna mellan förr och nu.

    /Bengt
     
    Last edited: Aug 14, 2011

Share This Page