Kretskortsdesign

SM4WWG

Well-Known Member
Hej alla glada,

Tänkte nu göra ett kretskort för oscillatorn med programvaran Eagle.
(finns att läsa om in tråden om frekvensmultiplikation, osv)
Eftersom jag inte är särskilt van att göra kretskort där lite högre frekvenser är inblandade
tänkte jag om någon hade lite tips vad man ska akta sig för osv?

Exempelvis: Enkelsidigt kretskort - vad är rätt gällande "copper pour"?
(vad är ett bra ord på svenska?) Ska man fylla "tomrummen" med jordplan eller låta bli?
En fördel jag kan se direkt är ju att man sparar på etsvätskan. :D

73 de SM4WWG // Jörgen
 
är det SMD (vilken storlek) eller är det hålmonterade komponenter?

är det SMD mindre än 1206 beror det på hur bra din exponering är, ett bra sätt är att göra ett testkretskort med ett antal ledningsbanor av olika bredd och med olika mellanrum mellan banorna, och olika fält med exponeringstider - sen etsa och sen fram med luppen för att se hur mycket spots man ser mellan banorna utan att ledningsbanorna har börjar bli "naggade" i kanten.

jag körde med eagle till min 7MHz SMD transceiver och provexponerade för att hitta smalaste ledningsbanan med min exponeringsmetod samt lämpliga mellanrum till jordplanen.

sen har ju vanligt kretskortslaminat inbyggda kapacitanser, men på VHF är det inte kritiskt för vanlig bonndesign....däremot märks det på VHF om man har stora lödöar som i t.ex slutsteg
 
Last edited:
Jörgen

Foerst saa rekommenderar jag att du anvaender KiCad istaellet foer Eagle. Eagle aer nu koept av Farnell och licensieringen har aendrats till det saemre.

Foer de av er som har sett DG8SAQ's VNWA saa anvaenda jag KiCad foer att designa PCB't till VNWA'n - med foer eng gaangs skull 100% hitrate i foersta foersoeket.


"Copper Pour" anvaendes foerr i vaerlden daa pcb processens skapande av coppar i borr haal och andra kaensliga delar av pcb't fick olika tjocklek paa koppar laminatet.

Professionella PCB tillverkare laegger till koppar, inte som foer hobby bruk, etsar koppar. Om man daa hade obalans i koppar/track oever kortet saa kunde dessa effekter intraeffa.

Ett saett att kringgaa problemet var att goera rutnaet av koppar istaellet foer fyllda ytor om du har ojaemn spridning av tracks.

Jag anvaender rutnaet foer upp till ett par hundra KHz, inte mer.

Idag anvaender man copper pour att skaerma rf designs.

HOWEVER!!!!!

Felaktigt applicerade copper pour's kan oeka brus och aendra impedanser. Du maaste veta vad du goer foer att det skall bli bra.

Single side? Bara foer frekvenser upp till 100-150 MHz. Olika tjocklekar paa laminat och koppar ger olika egenskaper och detta aendrar dinmensioneringen av striplines etc.

Men foer att ge raett raad och kommentarer saa behoever vi veta vilken/vilka frekvens(er) du har som maalsaettning att bygga foer.

//Dan, M0DFI
 
Hej alla glada,

Tänkte nu göra ett kretskort för oscillatorn med programvaran Eagle.
(finns att läsa om in tråden om frekvensmultiplikation, osv)
Eftersom jag inte är särskilt van att göra kretskort där lite högre frekvenser är inblandade
tänkte jag om någon hade lite tips vad man ska akta sig för osv?

Exempelvis: Enkelsidigt kretskort - vad är rätt gällande "copper pour"?
(vad är ett bra ord på svenska?) Ska man fylla "tomrummen" med jordplan eller låta bli?
En fördel jag kan se direkt är ju att man sparar på etsvätskan. :D

73 de SM4WWG // Jörgen

Jag jobbar som kretskortskonstruktör på ABB, men jag tror inte vi har något svenskt ord för kopparytorna... vi brukar bara kalla dom templates eftersom dom heter så i CAD'en vi använder. Om man tänkt att ha sånna för höga frekvenser har jag förstått på en kurs en gång i tiden som EMC-labbet DELTA i Västerås höll i att man måste ha många viahål överallt med ojämna mellanrum för att släcka ut så många frekvenser som möjligt.
Det kan även vara bra att i RF-sammanhang lägga viahål och jordplan längs kanterna på kortet för att inte ledare innanför skall funka som antenner (både för sändning och mottagning).
 
Det är tänkt att vara hålmonterat för jag har inte så mycket ytmonterade komponenter hemma. :D

Jag hade tänkt prova det där med "toner-transfer" i detta fall.
Bra tips att prova olika exponering/banor, osv! Tack!

Detta är ett "bonndesign"-projekt. ;)

73 de SM4WWG // Jörgen

är det SMD (vilken storlek) eller är det hålmonterade komponenter?

är det SMD mindre än 1206 beror det på hur bra din exponering är, ett bra sätt är att göra ett testkretskort med ett antal ledningsbanor av olika bredd och med olika mellanrum mellan banorna, och olika fält med exponeringstider - sen etsa och sen fram med luppen för att se hur mycket spots man ser mellan banorna utan att ledningsbanorna har börjar bli "naggade" i kanten.

jag körde med eagle till min 7MHz SMD transceiver och provexponerade för att hitta smalaste ledningsbanan med min exponeringsmetod samt lämpliga mellanrum till jordplanen.

sen har ju vanligt kretskortslaminat inbyggda kapacitanser, men på VHF är det inte kritiskt för vanlig bonndesign....däremot märks det på VHF om man har stora lödöar som i t.ex slutsteg
 
Hej,

och tack för svar!

Jag ska titta på KiCad istället. Jag tycker inte om dåliga licenser. :D

Single side? Bara foer frekvenser upp till 100-150 MHz. Olika tjocklekar paa laminat och koppar ger olika egenskaper och detta aendrar dinmensioneringen av striplines etc.

Men foer att ge raett raad och kommentarer saa behoever vi veta vilken/vilka frekvens(er) du har som maalsaettning att bygga foer.
//Dan, M0DFI

Oscillatordelen består av en kristalloscillator på 60 MHz som sedan dubblas till 120 MHz, och sedan dubblas igen till 240 MHz. Den resulterande oscillatorsignlen på 240 MHz ska in i en blandare för att blanda ner 240-270 MHz till 0-30 MHz.

Jag har ett antal dubbelsidiga tunna kretskort som jag inte har data på, men jag hade
tänkt för att göra tillverkningen hemma så enkel som möjligt, och då hålla mig till enkelsidigt. (om det går) I och för sig är det inga problem om undersidan kan hållas oetsad och fungera som jordplan och sedan ha komponenterna på ovansidan även om det inte är ytmonterade komponenter.

Hoppas det räcker som svar? :D

73 de SM4WWG // Jörgen
 
Man får som bekant låna "tre takter".
För att få lite inspiration om hur man gjorde sådant
"B.C." (= "Before Computers") så kan du hämta hem

http://www.sk6yh.org/nostalgia/811101.pdf

och studera oscillatorkedjekonstruktionen av SM4DHN.

Han har använt den beprövade metoden att ha kopparfolien på komponentsidan
obruten vilket är nyttigt för stabiliteten hos konstruktionen.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Hej,

Det kanske är så att vi inte har något bra svenskt ord då helt enkelt.
Och när man sen som glad amatör försöker läsa in sig lite i ämnet på internet med hjälp
av Google så läser man ju mest diverse dokument på engelska.

Intressant det där med många viahål och olika mellanrum, osv.

Jag har tänkt, eftersom detta är ett äkta hobby/bonndesign projekt, att om det går försöka hålla mig till ett lager. Eller hålla bottenlagret oetsat och montera komponenterna
på ovansidan. (även om det är hålmonterade komponenter som inte hålmonteras)

Men som sagt, enklast vore ju om det gick att ha enkelsidigt och eventuellt "fylla" "tomrummen" med koppar och låta de vara jord.

Som jag skrev i ett annat inlägg så är det en oscillator som lämmnar 60 MHz som sedan dubblas två ggr för 240 MHz ut.

Hehe, det kanske bara får bli så att det blir till att testa och se ifall det fungerar.

Bästa 73 de SM4WWG // Jörgen

Jag jobbar som kretskortskonstruktör på ABB, men jag tror inte vi har något svenskt ord för kopparytorna... vi brukar bara kalla dom templates eftersom dom heter så i CAD'en vi använder. Om man tänkt att ha sånna för höga frekvenser har jag förstått på en kurs en gång i tiden som EMC-labbet DELTA i Västerås höll i att man måste ha många viahål överallt med ojämna mellanrum för att släcka ut så många frekvenser som möjligt.
Det kan även vara bra att i RF-sammanhang lägga viahål och jordplan längs kanterna på kortet för att inte ledare innanför skall funka som antenner (både för sändning och mottagning).
 
Jörgen

Foerst saa rekommenderar jag att du anvaender KiCad istaellet foer Eagle. Eagle aer nu koept av Farnell och licensieringen har aendrats till det saemre.

//Dan, M0DFI

Har provat både KICAD och Geda systemen. Kan inte riktigt bestämma mig för vilket av dem som jag ska använda. KICAD är lättare att komma igång med men Geda verkar vara mer kompetent / flexibelt å andra sidan så finns KICAD både för Linux och WIN ..........

Har du testat båda innan du gjorde ditt val?



mvh
Bengt / KBW
 
Back
Top