KURIOSUM

Malcolm

Well-Known Member
Ur Radioamatören nr 1 år 1924
Med en bild på en ung dam med hörtelefon på huvudet och vigselring på fingret.

"När man står i begrepp att köpa en hörtelefon, vill man ju gärna vara förvissad om att telefonen verkligen är god. Man måste med andra ord på ett enkelt och effektivt sätt kunna prova den.
Vanligen använder man då ett torrelement och hör efter i telefonen att man, vid inkoppling av elementet på telefonen, i denna hör en mer eller mindre kraftig knäpp.
Detta sätt att prova en hörtelefon är dock något väl grovt. Damen å bilden provar just en hörtelefon utan hjälp av något batteri. Det enda verktyget hon använder, är den ring hon bär på handen ..."

Teknisk lösning: Hur gör hon?
 
Ur Radioamatören nr 1 år 1924
Med en bild på en ung dam med hörtelefon på huvudet och vigselring på fingret.

"När man står i begrepp att köpa en hörtelefon, vill man ju gärna vara förvissad om att telefonen verkligen är god. Man måste med andra ord på ett enkelt och effektivt sätt kunna prova den.
Vanligen använder man då ett torrelement och hör efter i telefonen att man, vid inkoppling av elementet på telefonen, i denna hör en mer eller mindre kraftig knäpp.
Detta sätt att prova en hörtelefon är dock något väl grovt. Damen å bilden provar just en hörtelefon utan hjälp av något batteri. Det enda verktyget hon använder, är den ring hon bär på handen ..."

Teknisk lösning: Hur gör hon?

Hon "duttar" en av hörtelefonens anslutningar mot ringen.
 
På rätt väg ... men mer i detalj!

Hon måste hålla i hörtelefonens ena ände med fingrarna, enklast i nyporna mellan vänster hands tumme o pekfinger. Med den andra handen, vilken torde vara höger hand, tar hon hörtelefonens andra ände o duttar mot ringen på vänster hand.

Jag har gjort vissa antagande kring kvinnans status, därav höger o vänster.

Det kommer att höras svaga knäppande i hörtelefonerna (som hon under provet skall ha på huvudet) när hon duttar mot ringen.

Är detta tillräckligt detaljerat?
 
Radioklubbar

Redan 1924 fanns det radioklubbar. Det framgår av tidningen"RADIO-AMATÖREN" (den tidens QTC). Här en sammansättning av styrelsen i Jönköpingsklubben.

Ordf. ingeiör Deitmann.
V. ordf. lektor Jönsson
Tekn. sekr. ingeniör Larsson ( tillika bibliotekarie)
Skattmäst. direktör Bååge
Klubbm. ingeniör Bolin

Några "vanliga"medlemmar fanns nog inte. Men att teknik och utbildning samt kungligt sändningstillstånd tillhörde statusen för riktiga radioamatörer på den tiden.
 
Hej!

Jodu, det var andra bullar på den tiden...
Av flera olika anledningar, jag nämner några jag kommer på.

Utbudet av köpeapparater lämpliga var "lite begränsat", mottagare fanns ju i vart fall några att färdiga att köpa. Sändare var det mer tunnsått med, om det nu överhuvud taget fanns nå't "färdigt" att köpa 1924? Nåväl härav följer att det tekniska kunnandet var tvunget att vara högt.

Kostnaden för radiokomponenter var hutlöst höga. Mellan tummen o pekfingret så fick man nog punga ut med 15-20 kr för ett lågtemperatursrör lämpligt för detektor eller lågfrekvens. Vad detta motsvarar i dagens peningavärde vet jag inte, men har på känn att det är "en del".
Inget för den som inte har en skaplig inkomst?
 
Med mitt inlägg ville jag bara belysa något som jag tror ligger vår hobby i fatet, nämligen särintressen med stora begränsningar. Många skaffar sig ett certifikat bara för att komma igång att prata med kompisar eller tävla om ditten och datten - exempelvis kommunjakten - etcetera. Eller helt enkelt något att stoltsera med inför vänner och bekanta.
Så bildar man en klubb och fastnar i en verksamhet som går ut på att bara umgås i små kotterier - dricker kaffe och "pratar" radio med varandra.
Förr fanns det ett genuint intresse att lära sig mer om hobbyn, förkovra sig och till slut bli en fullfjädrad radioamatör med många varianter i bagaget.
Jag har även träffat många som från början varit rena noviser men som visat stort intresse och lärt sig mer och mer.
Men många har stannat i utvecklingen och efter tio år som radioamatörer inte ens behärskar ohms lag för lik- och växelström. Det vimlar av sådana idag. Och rent av sådana som direkt hatar teknik och telegrafi.
Det är inte så konstigt om det skär sig här och var mellan amatörer och radioamatörer.
 
Det är inte så konstigt om det skär sig här och var mellan amatörer och radioamatörer.

Näe, elektronikamatörerna förefaller väldigt trångynta motför dom amatörer som gillar att köra RADIO, eller hur?

Contestamatörerna verkar vara en trevligt blandad grupp där det gemensamma contestintresset överbryggar klyftan mellan lödpenneamatörerna och köpesRADIOamatörerna.

Röramatörer som grupp tänker jag inte vidröra
 
Vad ligger i uttrycket "gillar att köra RADIO"? Är det samma som att gilla att PRATA och att mediat råkar vara radio? Jag har svårt att få det till något annat när man uppenbarligen skyr radioteknik, rörteknik, telegrafi och elektronik i största allmänhet. En märklig argumentation för amatörradio. Anmärkningsvärt!

73/Lasse
 
Vad ligger i uttrycket "gillar att köra RADIO"? Är det samma som att gilla att PRATA och att mediat råkar vara radio? Jag har svårt att få det till något annat när man uppenbarligen skyr radioteknik, rörteknik, telegrafi och elektronik i största allmänhet. En märklig argumentation för amatörradio. Anmärkningsvärt!

73/Lasse
Allt är troligen avregleringens fel, det finns inga krav längre, ingen morot,
Man går 1 vecko kurs får sin signal, köper en G5Rv eller liknade kopplar in på sin radio, sedan hamnar man på 80 mtr i någon ring som inte avhandlar något vettigt, sedan sitter man och slår ner på dem som gillar att bygga sina slutsteg, köra cw os,v.
Jag tro att egentligen så är de avundsjuka att de inte behärskar det som de själva klankar ner på.

Som någon sade man är ju inte MAN om man inte får köra KV:D
73 de Lasse
 
Nej, jag tror knappast att det handlar om någon avundsjuka.
Snarare handlar det om att de inte har någon förståelse för människor som har radio som hobby.
 
SM2VJX!

Jag uppskattar att du har en åsikt. Men du får ursäkta! Jag förstår inte vad du är ute efter eller vad det är du vill ha sagt... Det är helt enkelt obegripligt för min tankesfär. Helt enkelt alldeles för motsägelsefullt i sitt sammanhang.
 
Här köres BÅDE lödstation OCH köperadio,och jag är kompis med de allra flesta på radion! :D

Även Ohms lag behärskas! ;)
 
SA7CBR!

Ja ... men du är radioamatör, precis som jag och så många, många andra. Och vi har både ett genuint intresse för teknik och ett gemensamt ansvar ...
 
SM2VJX!

Jag uppskattar att du har en åsikt. Men du får ursäkta! Jag förstår inte vad du är ute efter eller vad det är du vill ha sagt... Det är helt enkelt obegripligt för min tankesfär. Helt enkelt alldeles för motsägelsefullt i sitt sammanhang.

Nej, det är nog grundproblemet här.



Ingen jävel kan eller vill förstå att andra människor har en annan inställning än vad man själv har, för själv är man ju perfekt i alla avseenden och det rattesnöre alla andra ska anpassa sig efter.

Eller så gör man som jag, man är radioamatör på det sätt man själv finner roligt och låter andra göra som dom vill.

(Edit) så sent som i går vid midnatt stängde jag av min lödstation efter att ha lött om anslutningen på transformatorn på en gammal rör-radio.
 
Last edited:
SM2VJX!

Jamen!
Då förstår jag vad du menar. Varför skrev du inte så från början?

Man skall utöva sin hobby på det sätt man själv finner bäst. Låta andra vara ifred och inte förneka någon rättigheten att ha en egen åsikt och torgföra den.

Det som förbryllade mig mest var; "Röramatörer som grupp tänker jag inte vidröra". Och det uppfattade jag i min enfald som att du hade råkat ut för en elstöt.
 
Last edited:
Nej, det är nog grundproblemet här.



Ingen jävel kan eller vill förstå att andra människor har en annan inställning än vad man själv har, för själv är man ju perfekt i alla avseenden och det rattesnöre alla andra ska anpassa sig efter.
.

All förståelse kräver erfarenheter och kommunikation där båda parter måste lyssna på den andre. Kommunikation är svårt!

Att utse sig själv till offer, underlättar inte vare sig förståelse eller kommunikation.

73/Lasse
 
Aggression

Angrepp/fientligt beteende.

Tonfallet avslöjar alltid en medveten avsikt - "nu ska jag ge den jävelen ..."!
Startar man med ett sådant tonfall - faller egentligen alla argument till intet.

Den modellen möter jag ofta i dessa trådar och jag undrar - varför? Jag tänker då så här: har jag förargat vederbörande, eller vad är det frågan om egentligen?
Någon känner sig kränkt utan att jag ens har tilltalat vederbörande - märkligt.

Ett sådant beteende är man försvarslös inför och då har man två val ... antingen tiger man eller så svarar man med samma mynt. Det är den vanligaste reaktionen. Men det finns en tredje och en fjärde också.

Tar det som ett skämt eller replikerar med en stickande mening - ironi. Och ingenting har gett något positivt ... så tystnaden är nog att föredra. Men då står ju vederbörande där och vet varken ut eller in, och så blir HEN förbannad och slår sin stackars oskyldiga hustru.
Ett skämt lagom utformat, blandat med lite ironi kan vara förlösande ...

Som redan sagts: kommunikation år svårt.
 
ÅT VILKET HÅLL?

Ett steg fram- och två steg tillbaka ... Ett steg fram- och två steg tillbaka ...

Tidig söndag morgon och på skrivbordet ligger S.S.A:s RADIOKOMPENDIUM FÖR AMATÖRER, den dammade jag av i går kväll när jag läste om en klubb som startar en kurs i rörteknik.
Vad nu då - tänkte jag.

Nu på morgonen kom SRS RESONANS 2012 och den är späckad med 50/60-tals nostalgi. Jag fick nästan hjärtsnörp när jag såg en BC348 - livs levande men ändå tidsmässigt stendöd.
Så plötsligt är NUVISTORN där ...
Jösses Amalia!

Ett ordentligt nyp i armen ... drömmer jag eller är jag vaken? Men så tittar jag ut i nattmörkret och ser den gnistrande VENUS och ... visst är jag vaken.
VAD I H.....E!?
Det dunkar till i skallen och det nästan svartnar för ögonen .. En titt igen på VENUS ...

Nu blir rör- och telegrafihatarna vansinniga!
Men så lugnar jag ner mig och tänker högt - "Det är dom ju redan".

Så de kan bli!
 
Back
Top