Kustradiostation, operatörsplats från 60/70-talet

S

SA0BLI

Well-Known Member
Är det någon som känner till var man kan få tag på ritningar/dokumentation över de operatörsplatser som radiooperatörerna arbetade vid på 60-70 talet?
En sådan plats finns dokumenterad i den utmärkta boken "Radiotelegrafisten" ff Birgitta Gustafsson (tror jag), utgiven av Televerket Radio. På bilden ser man arbetspulpeten med bla en SP-600, kopplingsbord, linjetagare, medhörninghögtalare, telegrafnyckel mm.
Jag har som mål att bygga upp en sådan autentisk operatörsplats, och håller nu på med måttsättning

73 Fredrik / SA0BLI
 
Last edited:
Möjligen finns sådant sparat i Riksarkivet, dit Radioområdenas arkiv skulle skickas när Televerket blev bolag 1993.
Man ska nog inte ha för höga förhoppningar, eftersom den mesta dokumentationen åkte i containern när SAG lades ner 1995.
Just en sådan operatörsplats som är på bilden (kortvågstelegrafi på SAG) finns magasinerad i Telemuseums samlingar.

Någonstans i mina pärmar finns det en ritning över hur en något enklare operatörsplats (gränsvågstelefoni) var disponerad på gamla Stockholm Radio i Stavsnäs.

Alla operatörsplatser var disponerade efter ungefär samma mall i 19" bordsstativ med en eller två mottagare rakt framför operatören, sändar- och antennmanöver till höger samt medhörnings- , mottagarantennväljare samt hjälpenheter till vänster.

Ovanför mottagarna sitter den "elektroniska trafiklistan" där varje svenskt fartyg i oceanfart hade en lampa jämte ett fack där avgående telegram stoppades in. När lampan lyste fanns det ett telegram eller telefonsamtal till fartyget i fråga. På trafikcentralen (TC) fanns en remssändare där en remsa med alla fartygs anropssignaler som hade trafik fanns laddad och som sändes med jämna mellanrum på anropsfrekvenserna.

Ack ja, "en förlorad värld..."

73/
Karl-Arne
SM0AOM

(Systemingenjör 1982 - 2010 inom svensk civil kustradioverksamhet,
utredare i samband med nyanskaffningar under 90 och 00-talen)
 
Last edited:
BLI de APQ

Eftersom jag jobbat på SAG, första gången 1955, till "slutet" 1995 (minus div tjänstledigher för FN-uppdrag) har jag upplevt operatörsplatserna i detalj. Jag kan därför stå till tjänst om du behöver ytterligare information.

Det AOM skriver är helt korrekt! Man skulle nästan kunna tro att han jobbat på SAG som operatör.

Har du ett förflutet som fartygstelegrafist?

73
Bengt
SM6APQ
 
SM6APQ said:
BLI de APQ

Eftersom jag jobbat på SAG, första gången 1955, till "slutet" 1995 (minus div tjänstledigher för FN-uppdrag) har jag upplevt operatörsplatserna i detalj. Jag kan därför stå till tjänst om du behöver ytterligare information.

Det AOM skriver är helt korrekt! Man skulle nästan kunna tro att han jobbat på SAG som operatör.

Har du ett förflutet som fartygstelegrafist?

73
Bengt
SM6APQ
Click to expand...

Är för ung för sådant.
Däremot har jag militär radiotelegrafistbakgrund (medaljen) inom fast radio.

Mina kunskaper om gamla SAG kommer primärt från den tid jag arbetade med
systemintegration av bl.a. DSC och fjärrmanövrar i svensk kustradio i mitten av 80-talet

Då pratade jag åtskilligt med Gunnar Skoglund (SK) som varit med sedan 60-talet om hur
SAG förändrats genom tiden. Den listigt utformade "trafiklistan" ansågs som en stor innovation.

Jag erinrar mig även att ha haft bl.a. Bengt/APQ som kursdeltagare vid DSC-information 1989 eller 1990.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
APQ & AOM de BLI

Nej, jag är inte heller (tidigare) fartygstelegrafist, men ska erkänna att min lärofader i Radions underbara värld, Åke (W2LG), har gett mig mina lärospån i detta.
Åke gick som fartygstelegrafist på Nordamerika efter kriget och emigrerade sedan till US från Enskede. Han byggde upp en förnämlig firma på Long Island som byggde kompletta radiorum till handelssjöfarten. Är numera pensionär i Leesburg, FL, men kommer "hem" varje sommar till Runsa, där jag bor. I packningen har han en Elecraft K1 och en paddel, kastar ut en tråd, och sen kör han för fullt, 80+ som han är!
Åkes träning och inspiration har varit en fantastisk källa att ösa ur, och han är med på ett hörn i detta projekt.

73 de Fredrik / SA0BLI
 
AOM de APQ.

Var DSC-kursen i Kalmar eller på Sjöviksbacken?

Får ta en titt i min röda Dagbokskalender där jag antecknar alla viktiga händelser!

73
Bengt
SM6APQ

p.s. kommer du till Grimeton/Alexanderssondagen söndag 30 juli?
 
DSC-informationen var på SAG har jag för mig.

Hoppas kunna komma till SAQ, men vet inte säkert.

73/
Karl-Arne
G3/SM0AOM
 
Bifogar bild på operatörsplatsen. Har utgått i från fyra dimensionerande mått:
- bekväm höjd på arbetsytan, ca 72 cm,
- underarmsmåttet, från armbågen till tumme/pekfingergrepp ca 40cm, för att få avlastning och stöd vid rattning,
- bredden på SP-600 i kabinett x 2, + bredden av kronans 19"-rack (alu från rtgb-hytt) x 2, på vä resp höger sida,
invinklade mot operatören, totalt 245cm, vilket är exakt mått på std 22mm MDF-skivor (2450x1200mm).

Övrigt:
- Den mest frekventa utrustningen närmast operatören, i första varvet,
- Kraft på vänster sida, antenn ingångar och omkopplare på högersidan,
- Medhörning i huvudhöjd riktad mot operatören,
- Hela operatörsplatsen är uppbyggd på ett stålunderrede som bär upp skiva med apparatställ, och ställd på 6 hjul, diam 100mm, vikt ca 400kg,
- Öppen bakre kopplingssida i alla ställ, all utrustning utdragbar från sina rackplatser framifrån.

Erfarenheter:
- Planering och måttsättning är A och O, tumstocken är din bäste vän,
- Använd materiel av bra (industri-) kvalitet i rejäla dimensioner,
- Från ide' till färdig operatörsplats tog det en månad,
- Ursprungside'n var en mer autentisk kustradio-operatörsplats, men med de bättre material vi har idag och tillgången på fina kontorsunderreden i stål så valde jag att bygga vidare på måttsättning och principer, men använda dagens material och lösningar.

73 de Fredrik / SA0BLI
image.jpg
 
Last edited:
Ser trevligt ut.

Radio i allmänhet är ganska tungt, och rörbestyckad sådan i synnerhet.
Man får se till att bordsunderreden är riktigt dimensionerade.

Den arbetsplats som du åstadkommit kan väl sägas vara en hybrid mellan arbetsplatser på kustradiostationer och sådana på kontrollstationer.

Kontrollstationernas arbetsplatser brukade kallas för "mätplatser", och de innehöll olika bestyckning beroende på
frekvensområde. De som jag minns bäst är de på Enköping Radio, eftersom de delade övrig infrastruktur med trafiksystemet för kommersiell HF.

En typisk mätplats innehöll allt eller ett urval av följande:

- Minst två mottagare, HF eller VHF/UHF
- Frekvensmätningsutrustning
- FSK-demodulatorer
- Spektrumanalysator
- Oscilloskop för bestämning av deviation och baud-tal
- Bandspelare
- Antennväxel
- Audioväxel

Sedan varierade typerna av mottagare påtagligt.

För HF var Hammarlund SP-600 vanliga ända intill slutet, med
tillägg av Collins 51S-1, WJ 8718 eller Plessey PR155. Även enstaka SRT CR300 förekom.
När beläggningsmätningar gjordes så användes R&S ESH3.

VHF/UHF använde antingen R&S ESG eller ESM 180/300. Det kunde förekomma ESU3 på några ställen.
Senare användes WJ 565 och på slutet ICOM R-7000. Någon R&S ESM1000 kunde också sättas in.

Frekvensmätningsutrustningen var oftast R&S, Schomandl eller Wandel&Goltermann beroende på frekvensområde.
Enstaka stationer använde Adret 6100/6300 interpolationsoscillatorer.

För studier av bandbredd och utsända spektra användes HP141-seriens spektrumanalysatorer, vanligen med tillhörande trackinggeneratorer och frekvensräknare. Då kunde man mäta upp trackinggeneratorns frekvens och på det sättet indirekt avgöra t.ex. en signals -3 dB eller -20 dB bandbredd.

Frekvensskiftsdemodulatorerna var oftast från TMC, SRT eller Frederick Electronics, på slutet användes de schweiziska Wavecom ganska mycket.

Det har hänt ganska mycket på kontrollstationerna sedan 70/80-talen.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top