Längd på topprör

S

SM6WCQ

Member
Hej!
Jag börjar med en kanske luddig fråga, så får vi se hur jag behöver speca min undran:

Vad styr hur långt ett topprör kan/bör vara?

I min framtida 18-24 meter sänk/tiltbara versa eller motsv. ska jag ha ett topprör med en 6m-rikt i botten och nån konfiguration med 2m- ohc 70cm-antenner. För att klura ut hur jag ska bestycka toppröret behöver jag veta hur långt det kan vara. Vad ska jag tänka på?

/Markus -WCQ
 
Jag tror att du kommer att få frågan vad en "6m-rikt" är

En IOFS berättigad fråga då det kan vara allt från en HB9CV till en 12 element Yagi.

Nästa fråga är vad du har tänkt dig för antenner på 2 och 70cm.

Det är ju en enorm skillnad i storlek även på dom.

Jag ska nog själv stacka 2m, 6m och 70cm på samma rör.

Just nu har jag en vårgårda 9el för 2m och en 5el för 6m, 70cm får bli vad jag hittar, det är inte prioriterat för mig.

Så jag är själv intresserad av eventuella funderingar kring hur man stackar ihop det på lämpligaste vis för att dom ska påverka varandra så lite som möjligt och ändå så kompakt som möjligt.
 
VJX: Har du sett den här sidan?
VHF/UHF Long Yagi Workshop

6m: nånstans 7 till 11 element LFA eller M2 yagi. Antalet element kommer att bero på hur långt topprör som är lämpligt.

2m: Kanske en 2stack (vertikalt) med ett helt gäng med element, vet ej ännu men nånstans mellan 9 och 22 element LFA. Även detta beroende på bl.a. topprörslängd.

70cm: 2, 3 eller 4 antenner, vertikalt stackade.

2- och 70-antennerna kommer sannolikt på ett H, med 2 på ena vertikala röret och 70 på det andra. (Idén knyckt från -0RCL (tack för tipset!).)
 
Jag saxar in mitt svar från en av dina tidigare antenntrådar:

Eftersom det är antenner för olika band så kan de inte direkt stackas för samverkan utan tricket här är snarare att se till att de inte förstör för varandra.

Varje antenn för respektive band har sin unika apertur, ofta kallad "capture area", där den negativa påverkan från metalliska föremål på strålningsdiagrammet är mycket stor.

Som jag lärt mig det får det lägre bandets antenn inte finnas inom det högre bandets capture area för minst påverkan.

Det betyder att 2m antennen inte får finnas i 70cm antennens capture area och 6m antennen får inte finnas inom 2m antennens capture area.
Click to expand...

Att montera antennerna som ett "H" är en god idé men du måste likväl ta hänsyn till "capture"-effekten åtminstone för 2- och 6m antennerna om de hamnar tätt.

Ett H tarvar en del rör vilket i sig ger en del windload, ha det i åtanke när du väljer/dimensionerar rotor och stödlager.
 
Söker själv efter ett 50mm topprör på 6m som är tillräckligt tjockt i godset. Var hittar man dylika?

73 de Kai
 
Jo, det här med hur antenner ska hållas isär för att inte påverka varandra har jag bra koll på. Det är just därför jag behöver få reda på hur man kommer fram till lämplig längd på topprör, så jag har ingångsdata till när jag konstruerar antennkonfigurationen.

Jag har en HAM IV-rotor som jag tänkt använda? Vilka data på den bör jag studera och hur ska jag beakta dessa data, menar du?

Wind load:en borde vara ganska enkel att ta hänsyn till, det är ju "bara" att räkna. (?)
 
SM6WCQ said:
Jag har en HAM IV-rotor som jag tänkt använda? Vilka data på den bör jag studera och hur ska jag beakta dessa data, menar du?

Wind load:en borde vara ganska enkel att ta hänsyn till, det är ju "bara" att räkna. (?)
Click to expand...

Tyvärr har jag för lite erfarenhet av att räkna på windload för att vara dig behjälplig.

Förutom att rotorn skall orka en viss windload så måste rotorns broms klara av det hela, ju större yta du bygger (H) desto mer vridbelastning blir det på bromsen när det blåser.
Bygger du dina antenner på höjden istället blir det inte lika mycket vrid men det blir istället mer brytkrafter på rotor och stödlager som man måste ta hänsyn till.
 
SM6WCQ said:
Jo, det här med hur antenner ska hållas isär för att inte påverka varandra har jag bra koll på. Det är just därför jag behöver få reda på hur man kommer fram till lämplig längd på topprör, så jag har ingångsdata till när jag konstruerar antennkonfigurationen.

Jag har en HAM IV-rotor som jag tänkt använda? Vilka data på den bör jag studera och hur ska jag beakta dessa data, menar du?

Wind load:en borde vara ganska enkel att ta hänsyn till, det är ju "bara" att räkna. (?)
Click to expand...

Ta en titt på de data en antennrotor har, där hittar man vridmoment, bromsmoment, vertikallast, typ av broms och rek. antennvindarea beroende på montaget.

En HAM IV med stödlager är helt fel rotor om den ska vrida på den ambitiösa antennstacken med tillbehör du beskriver tidigare i tråden. Det blir kraftigt överlast på en rotor med mekanisk kilbroms som kanske t.o.m är utan bromsfördröjning.

Även om du har stödlager för att ta upp vertikallasten är det för mycket vindlast och hur mycket massa är det som svänger i alla dessa långboms yagis? troligen en hel del Nm i rotorns punkt.
 
SM6WCQ said:
Jo, det här med hur antenner ska hållas isär för att inte påverka varandra har jag bra koll på. Det är just därför jag behöver få reda på hur man kommer fram till lämplig längd på topprör, så jag har ingångsdata till när jag konstruerar antennkonfigurationen.

Jag har en HAM IV-rotor som jag tänkt använda? Vilka data på den bör jag studera och hur ska jag beakta dessa data, menar du?

Wind load:en borde vara ganska enkel att ta hänsyn till, det är ju "bara" att räkna. (?)
Click to expand...

Windload=
Räkna ut antennernas största yta i M2. (kan vara lite jobbigt)
Luften väger 1.3 kg per M3 (ungefär).
Vid en vind på 1m/sek så blir trycket mot antennerna 1.3 kg/M2
Vid 10M/sek så blir det 13kg/M2
o.s.v.
Windloaden kommer att 'bryta' antennröret i vindens riktning.
 
Lämplig längd på toppröret bestäms ju av att alla antennerna får plats, varken mer eller mindre.

Du visste ju hur du skulle montera dom för att dom inte skulle påverka varandra, då vet du ju nödvändig längd på röret?
 
Med överdrivna siffror hamnar teorin långt bortanför verkligheten och vi vågar inte sätta upp någonting, någon av oss.

F = 0,64 *A * v2

F är i Newton (9,8kg = 10 N)
A är den verkliga ytan, den fysiska ytan i kvadratmeter
v är vindhastigheten i meter per sekund

För rundade rör och stänger lägger man på cirka 20% av den verkliga ytan. Man måste kompensera för bortsidans undertryck dvs bl a turbulens.

Alltså blir av vinden överförd kraftpåkänning i en antenn F = 0,64 *A * 1,2 * v2

Mulitplicera denna kraft med avståndet i meter mellan punkten för kraftupptagningen och rörets infästning så fås böjmomentet M. Det momentet är avgörande för ett rörs hållbarhet. Finns det flera antenner så gör samma sak med ytan och kraften samt muliplicera med avståndet. Lägg ihop alla momenten till ett gemensamt värde i infästningen.
 
Last edited:
Tack alla, för all input. Nu vet jag lite mer hur jag ska dimensionera toppröret/avgöra om jag istället ska knô ihop lite på röret. Hur man än gör så blir det ju nån form av kompromiss.
Slutsats:
1. Räkna på windload och behövd hållfasthet i rör och styrka i rotor och stödlager.
2. Lägg till tillräcklig rotor och stödlager på inköpslistan.

Jag återkommer med fler frågor.
/Markus
 
Lite felaktiga värden på Newton !

1 Newton = 1 Pascal/M2
1 Newton = 0,101972 Kilogram

Detta är enligt "Formler och Tabeller" som används i dagens Gymnasieskola och även i SAMS "Handbook of Elektronics Tables and Formula" från USA.

Räkna på men räkna rätt.

Kunskap väger ingenting och är lätt att skaffa sig ;-)
 
Likhetstecken mellan kraft och massa på det sättet hade fått mina gamla fysiklärare att brista ut i gråt och tandagnisslan :D

Kraft = massa * acceleration, d.v.s. F = m * a. Mer speciellt gäller på jorden att a = g = c:a 9,8 m/s². En massa på 1 kg verkar alltså med kraften 1 kg * 9,8 m/s² = 9,8 N på underlaget (eller upphängningsanordningen). Det antika begreppet för detta var kilopond (kp). Jag föredrar SI-enheter för att undvika missförstånd.

Tryck = kraft / yta, d.v.s. P = F / A eller 1 Pa = 1 N / m².
 
Last edited:
Då förstår jag varför de flesta har så stora problem med skolan !

Om läroböckerna är fel så måste eleven ha lärt sig fel !

Många har ju inte gått i gymnasiet och då har dom andra problem !
 
Last edited:
Mitt nuvarande topprör dimensionerade jag på ett enkelt sätt.

3m långt (fanns inte i 6m längder)

7075 aluminium

50mm i diameter

Solitt, dvs. en aluminiumstång :)

Tror nog att topp"röret" är det mest hållfasta som jag äger.

73 de Kai



SM6WCQ said:
@0RCL: Jag kommer också att leta topprör senare i år, vi får hålla utkik åt varandra. ;-)
Click to expand...
 
Utan några synpunkter för övrigt så utnyttjar man materialet bättre om man använder rör i stället för massivt material.
Räknar man lite på 7075-T6 så kan man belasta en 3 meters fast inspänd massiv stång (mast) med diametern 50 mm med c:a 195 kg i toppen innan stången böjer sig.
Använder man i stället stångens materialarea till ett rör, säg 100 x 6,5 mm kan detta rör belastas med hela 670 kg i toppen innan masten böjer sig.
På köpet får man mycket mindre risk för utböjning av röret vid vertikala laster.

7075 klarar korrosion sämre än olegerat aluminium och på plåt av detta material som t.ex. skall användas utomhus kan man valsa på ett lager ren aluminium ovanpå för att få ett mycket bra korrosionsskydd om detta är viktigt.

Data på 7075 och en del andra aluminiumkvaliteter som Tibnor säljer finns på följande PDF:

http://www.tibnor.se/BinaryLoader.a...e=Tekniska+Data+Aluminium.pdf&Attachment=True
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top