Lyssnarantenn på 80,40 och 20 meter

Varför inte bara sätta upp en så stor loop som möjligt på vinden.
Låt tråden följa väggarna runt så att du får en så stor area som möjligt.

Alla antenner kommer att plocka upp alla störningar som finns i närområdet oavsett vilken antenntyp du väljer, det är min sura erfarenhet:(

/Micke

Det är nog en bra idé. Men då bör han nog ha en 1:1-balun vid matningspunkten till antennen, för att förhindra att matarkabeln, koaxialkabeln, för med sig störningar upp till antennen. Det skulle kunna vara ett antal varv koax lindad på en lämplig ferritkärna. Det första han bör göra är att kolla upp störningsläget på vinden.

Ja enkelt ska det va:) en loop på vinden är ju snabbt fixat.


/Micke
 
Den antenn som Roy syftade på med antennmotståndet monterat i marknivå, var inte tillverkad av någon radioamatör, och användaren var ej heller radioamatör.
Men förmodligen gjorde dom mätningar, fast de har vi ju inte tillgång till. Var dom finns är en s.k. "bra" fråga.

GUJ de APQ

Flera radioamatörer i Sydafrika använde metoden med ett avslutningsmotstånd nere på marken för sina hembyggda rhombantenner, bl a Dave ZS6DN.

Jag sticker ut hakan och påstår att "markmetoden" nästan förenklar en permanent konstruktion av en T2FD. Heath Kit 50 ohms konstlast finns ju fortfarande att köpa!
Då är effektproblemet i avslutningsmotståndet en gång för alla löst!

Mäta effekten i avslutningsmotståndet.
En RF-ampermeter med området 0 - 5 Ampere är lämpligt för den som har 100 Watt ut från sändaren. Placeras i serie med 50 ohms konstlast.
Om 1,1 Ampere erhålles förbrukas 60,5 Watt i avslutningsmotståndet.
Dylika Ampermetrar brukar finnas till salu på loppmarknader.

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
Verför inte göra det enkelt när man mäter?
En RF-amp meter är inte billig eller lätt att få tag på men en vanlig Diod-mätprob kan ju vem som helst tillverka och den kan användas vid andra mätningar också. Ett universalinstrument fattas ju inte i amatörens verktygslåda ?!

Alla vet ju att RF-spänningen i kvadrat delat med motstånder ger ju effekten i watt ?

Eller hur...?
 
Varför inte prova? Börja med ett effektmässigt litet motstånd. Brinner det upp sätter man dit ett större! ;-)
 
Ohm's lag i diagram.

Cirkeldiagram:
Printa gärna ut det och sätt på väggen över arbetsbänken.

RF-proben skall ha ett R1 på 4,7 Mohm så blir spänningen över ett digitalinstrument rätt.
 

Attachments

  • ohmslaw.jpg
    ohmslaw.jpg
    56 KB · Views: 300
  • rfprobe.gif
    rfprobe.gif
    1,2 KB · Views: 382
Last edited:
En RF-strömprobe bör alla ha i sin instrumentarsenal.

RF_current probe.jpg

Inte särskilt svårt att bygga.

/Micke
 
Också en mycket bra idé men en diod-probe behöver inte kalibreras då den mäter spänningen direkt över motståndet och en räknedosa finns ju i verktygslådan.

Forsätt med de goda ENKLA förslagen så kanske vi hjälper dom nya amatörerna på den svåra vägen.
 
Tänk vad en tråd så lätt kan skena i väg på en "enkel" fråga om en lyssnar-antenn

Det finns inga enkla frågor, då behöver man ju inte fråga :)

För att bara lyssna på kortvågen så räcker det med enkel tråd, ju längre dessto bättre och en tråd till vattenledningen för jord ;)

Nu har ju flera andra nappat på frågorna och därmed så får ju 'snapphanen' lite mer kött på benen och det kan ju inte vara helt fel :confused:

Eller....?
 
För att bara lyssna på kortvågen så räcker det med enkel tråd, ju längre dessto bättre och en tråd till vattenledningen för jord ;)...
Det var då det, när man som barn bodde på landet, vattenledningen verkligen gick till jord och det bara var att dra ut en tråd till den stora klättervänliga björken på gårdsplanen. Nu för tiden har vi ingen aning om vart vatten- eller värmeledningen "leder". Och för egen del är jag inte lika klättervänlig längre. :)

/ Göstha
 
Det har talats om T2FD antennen.
Många sätter den inte tiltad, utan som en horisontell dipol, eller möjligen inverted Vee.

Kan vi ta bort ett T?

Dvs TFD-antenn ?

Någon som provat skillanden med att sätta den tiltad, inv. V eller horisontell????


e
FPD
 
Jag har ingen själv, men den är med på "att bygga" -listan efter att jag lyssnat på websdr:er och läst vad folk verkar tycka att den duger till.

Verkningsgraden tycks vara sämre i den övre halvan av kortvågsbandet.
 
GUJ de APQ

Flera radioamatörer i Sydafrika använde metoden med ett avslutningsmotstånd nere på marken för sina hembyggda rhombantenner, bl a Dave ZS6DN.

Jag sticker ut hakan och påstår att "markmetoden" nästan förenklar en permanent konstruktion av en T2FD. Heath Kit 50 ohms konstlast finns ju fortfarande att köpa!
Då är effektproblemet i avslutningsmotståndet en gång för alla löst!

Mäta effekten i avslutningsmotståndet.
En RF-ampermeter med området 0 - 5 Ampere är lämpligt för den som har 100 Watt ut från sändaren. Placeras i serie med 50 ohms konstlast.
Om 1,1 Ampere erhålles förbrukas 60,5 Watt i avslutningsmotståndet.
Dylika Ampermetrar brukar finnas till salu på loppmarknader.

73
Bengt SM6APQ
I så fall bör man nog ha stege ner till motståndet, och ev. balun nere vid motståndet. Koax och balun kan också väga en del.
Som ni redan har avhandlat: RF-ampéremeter är inte lätt att få tag på.
Men jag "köper" nog -XYY:s förslag till spänningsmätning.
Fast för egen del är det inte aktuellt med någon till T2FD nu. Drivkraften en gång i tiden, var att få till en bra kortvågsantenn vid FRO-lokalen, både på och utanför amatörbanden.
 
Det har talats om T2FD antennen.
Många sätter den inte tiltad, utan som en horisontell dipol, eller möjligen inverted Vee.

Kan vi ta bort ett T?

Dvs TFD-antenn ?

Någon som provat skillanden med att sätta den tiltad, inv. V eller horisontell????


e
FPD
Det som påverkas i viss mån är väl strålningsdiagrammet och SWR-kurvan.
Men mitt intryck är att man kommer undan med ganska mycket på denna antenn. En annan variant är den s.k. delta-antennen. Ej att förväxla med delta-loop. Den ser ut som en triangel med spetsen uppåt. Längst upp i toppen sitter ett 600 Ohms motstånd och mitt på basen nertill sitter en balun 600 till 50 Ohm. Jag har sett en variant, förmodligen avsedd för frekvensområdet 2-9 MHz. Där är basen ca 60 m lång, och höjden ca 10 m.
 
Det har talats om T2FD antennen.
Många sätter den inte tiltad, utan som en horisontell dipol, eller möjligen inverted Vee.

Kan vi ta bort ett T?

Dvs TFD-antenn ?

Någon som provat skillanden med att sätta den tiltad, inv. V eller horisontell????


e
FPD
Glömde tillägga det att de T2FD antenner jag har byggt, har blivit tiltade av naturliga orsaker. Träd som är olika höga, bergssluttningar mm.
Men när jag tänker efter så har jag även provat en T2FD som sattes upp som ett inverterat V. Det var en "köpt" antenn, som sattes upp i en flaggstång.
Och det fungerade oxkså bra. Jag har även satt upp "köpta" T2FD horisontellt med samma resultat.
 
SM3GUJ skrev för länge sedan:
Jag har sett en del av försvarets bredbandsantenner, många är av typen "australian dipole". Och till försvarets ICOM-transciever som används i hemvärnet (har glömt bort civila och militära beteckningar) använder man en T2FD. Sådana har väl ni sålt?


Ja för 15 år sedan köptes en större post med IC-707, militärt kallad RA-763.
Tilll dessa levererades bl.a. SGC:s T2FD antenner. En av de billigaste, men det var ett ständigt pussel med slutsumman och max antal prylar. Samt krav på att grejerna skulle hålla i många år, gärna minst 5 år.
Antennen funkade skapligt men har lite att önska vad gäller slitstyrkan etc. Antennerna skulle ju sättas upp och tas ner ofta.
Balunen i denna var enkel, en sockerbitstor ferritkärna med några varv som 50 OHm och fler varv för 600 OHm, dvs en fulltransformator, med omsättyning 600/50 = 12. Varvtalsomsättning c:a 3,5. Motståndet var ett keramiskt trådlindat!! Kollade aldrig om det var lindad för att kancellera ut induktansen.

Vi levererade med två st 20 meter långa koaxar, samt en 1 meter lång koax med strömbalun, som kunde placeras vid antennen mellan 20 m längderna eller vid radion.

Linan i dessa antenner var en mångtrådig lina, mjuk och fin, men som lätt kunde kinka sig.

De sista B&W T2FD antennerna som levererades till en av våra större myndigheter vid Gustav Adolfs torg var byggda av rostfri lina, fåkardelig sådan.
Det största misstaget B&W gjorde var att löda knutarna vid isolatorer balun etc med syra. Rostfritt är svårt att löda och kan kräva lödsyra. Syran rann in i linan och efter ett år i lager var den rostfria tråden skrot.
Vi fick slänga många sådana antenner.
Däremot höll de bra i storstäder med dålig atmosfär, ex Warsawa som fick en kopparlina att försvinna inom ett år.

Så visst har vi ren luft i SM, en antenn kan ju hålla i minst tio år här.
Hur är det i Stockholm?


de
FPD
 
Back
Top