Lyssnarantenn på 80,40 och 20 meter

SM3GUJ skrev för länge sedan:
Jag har sett en del av försvarets bredbandsantenner, många är av typen "australian dipole". Och till försvarets ICOM-transciever som används i hemvärnet (har glömt bort civila och militära beteckningar) använder man en T2FD. Sådana har väl ni sålt?


Ja för 15 år sedan köptes en större post med IC-707, militärt kallad RA-763.
Tilll dessa levererades bl.a. SGC:s T2FD antenner. En av de billigaste, men det var ett ständigt pussel med slutsumman och max antal prylar. Samt krav på att grejerna skulle hålla i många år, gärna minst 5 år.
Antennen funkade skapligt men har lite att önska vad gäller slitstyrkan etc. Antennerna skulle ju sättas upp och tas ner ofta.
Balunen i denna var enkel, en sockerbitstor ferritkärna med några varv som 50 OHm och fler varv för 600 OHm, dvs en fulltransformator, med omsättyning 600/50 = 12. Varvtalsomsättning c:a 3,5. Motståndet var ett keramiskt trådlindat!! Kollade aldrig om det var lindad för att kancellera ut induktansen.

Vi levererade med två st 20 meter långa koaxar, samt en 1 meter lång koax med strömbalun, som kunde placeras vid antennen mellan 20 m längderna eller vid radion.

Linan i dessa antenner var en mångtrådig lina, mjuk och fin, men som lätt kunde kinka sig.

De sista B&W T2FD antennerna som levererades till en av våra större myndigheter vid Gustav Adolfs torg var byggda av rostfri lina, fåkardelig sådan.
Det största misstaget B&W gjorde var att löda knutarna vid isolatorer balun etc med syra. Rostfritt är svårt att löda och kan kräva lödsyra. Syran rann in i linan och efter ett år i lager var den rostfria tråden skrot.
Vi fick slänga många sådana antenner.
Däremot höll de bra i storstäder med dålig atmosfär, ex Warsawa som fick en kopparlina att försvinna inom ett år.

Så visst har vi ren luft i SM, en antenn kan ju hålla i minst tio år här.
Hur är det i Stockholm?


de
FPD
De "köpta" T2FD som jag har erfarenhet av är just sådana som du nämner, Roy. Jag har som sagt var aldrig sågat sönder någon för att se hur det ser ut inuti. Jag har överlag ganska goda erfrenheter av denna antenn. Det som har kunnat gå sönder ibland är koaxialkabarna till antennen, särskilt vid kontakterna. Men det har vi ju kunnat fixa på egen hand.
Att motståndet är trådlindar, har jag inte haft någon aning om. De måste ha använt någon metod vid lindningen för att få ner induktansen.
Strömbalunen satte vi alltid vid radion.
 
I så fall bör man nog ha stege ner till motståndet, och ev. balun nere vid motståndet. Koax och balun kan också väga en del.
Som ni redan har avhandlat: RF-ampéremeter är inte lätt att få tag på.
Men jag "köper" nog -XYY:s förslag till spänningsmätning.
Fast för egen del är det inte aktuellt med någon till T2FD nu. Drivkraften en gång i tiden, var att få till en bra kortvågsantenn vid FRO-lokalen, både på och utanför amatörbanden.

GUJ de APQ.
Du har helt rätt GUJ! 600 ohms stege med balun och avslutningsmotstånd blir mycket lättare.
På de kommersiella radiostationer jag besökt använde man stege (cirka) 600 ohm och avslutade med 2 st kraftiga 300 ohms motstånd i serie och mittpunkten jordad.
Varför jag hakade på FPDs förslag med balun och 50 ohms koax ner till marken berodde på att numera de flesta amatörer drar sig för att kanske tillverka en stege.
RF Ampermetrar.
Även här ger jag dig rätt GUJ. Det är naturligtvis mycket lättare att med en hemmagjord probe mäta rf-spänningen.
Varför jag i en hast föreslog ampermetermetoden beror på att jag är "pryl-blind". Jag har flera RF-ampermetrar i mitt junkförråd från 1 mA upp till 25 A.

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
SM3GUJ skrev för länge sedan:


Ja för 15 år sedan köptes en större post med IC-707, militärt kallad RA-763.
Tilll dessa levererades bl.a. SGC:s T2FD antenner. En av de billigaste, men det var ett ständigt pussel med slutsumman och max antal prylar. Samt krav på att grejerna skulle hålla i många år, gärna minst 5 år.
Antennen funkade skapligt men har lite att önska vad gäller slitstyrkan etc. Antennerna skulle ju sättas upp och tas ner ofta.
Balunen i denna var enkel, en sockerbitstor ferritkärna med några varv som 50 OHm och fler varv för 600 OHm, dvs en fulltransformator, med omsättyning 600/50 = 12. Varvtalsomsättning c:a 3,5. Motståndet var ett keramiskt trådlindat!! Kollade aldrig om det var lindad för att kancellera ut induktansen.

Vi levererade med två st 20 meter långa koaxar, samt en 1 meter lång koax med strömbalun, som kunde placeras vid antennen mellan 20 m längderna eller vid radion.

Linan i dessa antenner var en mångtrådig lina, mjuk och fin, men som lätt kunde kinka sig.

De sista B&W T2FD antennerna som levererades till en av våra större myndigheter vid Gustav Adolfs torg var byggda av rostfri lina, fåkardelig sådan.
Det största misstaget B&W gjorde var att löda knutarna vid isolatorer balun etc med syra. Rostfritt är svårt att löda och kan kräva lödsyra. Syran rann in i linan och efter ett år i lager var den rostfria tråden skrot.
Vi fick slänga många sådana antenner.
Däremot höll de bra i storstäder med dålig atmosfär, ex Warsawa som fick en kopparlina att försvinna inom ett år.

Så visst har vi ren luft i SM, en antenn kan ju hålla i minst tio år här.
Hur är det i Stockholm?


de
FPD

FPD de APQ
Jag är förvånad över att SGC levererade sådant skräp. Trådlindade motstånd är i detta sammanhang en styggelse eftersom man eftersträvar ett rent ohmskt motstånd. Jag tror inte man kan trixa och få bort induktansen helt - eller man "byter bort" induktansen mot kapacitans.
Balunen stor som en sockerbit inger inget förtroende.
Jag är som sagt vad förvånad att Donald Stoner och Pierre Goral kan sjunka så lågt i RF-träsket!
Jag hade en del brevväxling med företaget och Donald på sjuttiotalet när jag installerade deras transceivrar för en transportfirma i Zambia. Jag fick intrycket att firman SGC visste vad dom pratade om.
Jag har en bok, MARINE SINGEL-SIDEBAND, skriven av D. Stoner. Utmärkt handbok för installation av SSB-transceivrar i såväl båtar som basstationer på land.

Enligt mitt bedömmande är nog T2FD-antenner tillverkade av Codan, Australien dom bästa när det gäller prestanda och hållbarhet.

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
Ja Bengt kanske är det så att SGC vet vad dom talar om och visar hur enkelt man kan bygga en fungerande antenn.
Man visar oxo att en väldigt liten ferrrit faktiskt räcker.

Eller är det en fråga om konkurrens som driver fram produkter med minimal elektrisk marginal till lägsta pris?

I just detta fallet var priset viktigt för att kunden skulle få maximalt antal anläggninagr för en given summa pengar.
Och det skulle fungera i minst 5 år innan man hade fått fram pengar till "gröna" "riktiga" grejer.
Nu blev det inte som de sista raderna sade och de "på hyllan-sakerna" går än efter 15 år. Alla reservdelar som köptes finns på lager oöppnat.

Jag vill mena att även sk respekterade tillverkare, som amerikanska verkar vara, och inte bara Japaner bygger enkla saker med minsta möjliga kostnad.

Dessutom funkar ju antennen.....

Ja nu inser de flesta varför jag startade tråden om hur man verifierar en given antenn.
Och frågan om en antenn med skitliten ferrit, och hur mycket sämre är den är än en med överdimentionerad ferritkärna?
Hur mycket sämre går den med trådlindad "induktionsfritt" motstånd jämfört med motstånd av metallfilm?

I det aktuella fallet är nog livslängden framför prestanda det man får för minmalt med pengar.

Och Bengt! Jag är själv för rejält dimensionerade byggen, och förstår givetvis hur du och många andra tänker. Jag vill att mina grejer skall hålla ochj vara byggda för varje tiondel av dB man kan slippa förlora. Men vi måste inse att det finns olika intrressen.

Men jag har sett grejer som håller och vid första intrycket verkar vara underimensionerade, samt andra saker som verkar vara väl tilltagna men brinner upp.

Men få av oss bygger sina datorer, kylskåp, TV och mobiltelefoner, där får vi snällt köpa nytt vartannat eller vart tredje år.

Sen har vi ju en gren av amatörradiohobbyn som kör radio med absolut minimala grejer. gratis skräptråd, balun byggd av en disktrasa (beg), isolatorer av en trasig skärbräda två av billigast möjliga, helst gratis, transistorer, ferriter från en dator hittad i containern etc. En i sig spännande gren av hobbyn. Inte att förringa.


de
Roy


de
FPD

de
FPD
 
J
.......
Men få av oss bygger sina datorer, kylskåp, TV och mobiltelefoner, där får vi snällt köpa nytt vartannat eller vart tredje år.

Sen har vi ju en gren av amatörradiohobbyn som kör radio med absolut minimala grejer. gratis skräptråd, balun byggd av en disktrasa (beg), isolatorer av en trasig skärbräda två av billigast möjliga, helst gratis, transistorer, ferriter från en dator hittad i containern etc. En i sig spännande gren av hobbyn. Inte att förringa.


de
Roy


de
FPD

de
FPD
Min dator är sedan ????
Jag fick den av min bror för några (fem?) år sedan.
Jag bytte hårddisk i den för ett par år sedan.

Kylskåpet är sedan????
Jag flyttade in 2005, och då fanns det där.

TV-n köpte jag ny 1996, och fungerar än så länge bra.
Jag tänker inte köpa någon ny förrän den lägger av.

Mobiltelefonen jag använder skaffade jag 2007 (ny).
Jag vägrar att använda en "smartphone".
De är definitivt en säkerhetsrisk.

Jag tillhör nog dom som tycker att man inte behöver köpa nytt, bara för att det skall vara så.
 
Att motståndet är trådlindar, har jag inte haft någon aning om. De måste ha använt någon metod vid lindningen för att få ner induktansen.

Trådlindade motstånd med låg induktans lindas med tråden dubbelvikt.

Här några bilder som visar tekniken.

8.2uH_s.jpg
ca 1m tråd lindad på ett plaströr gav 8,2uH.

0.4uH_s.jpg
Med samma trådlängd lindad dubbelvikt blev induktansen 0,4uH.

/Micke
 
Last edited:
Trådlindade motstånd med låg induktans lindas med tråden dubbelvikt.

Här några bilder som visar tekniken.

View attachment 1865
ca 1m tråd lindad på ett plaströr gav 8,2uH.

View attachment 1866
Med samma trådlängd lindad dubbelvikt blev induktansen 0,4uH.

/Micke
I Standard Radios långvågsfyr LB100 satt det sådana i sändarenheten som emittermotstånd för HF-trissorna. Lindningen var gjord av khanthaltråd. Men om denna teknik duger upp till 30 MHz är en annan sak?
Motståndstråden är nog betydligt stryktåligare än exempelvis metallfilmsmotstånd.
 
Khantaltråd används till värmeelement, strykjärn m.m. och då tål den ganska hög temperatur så det är en bra lösning.
 
Trådlindade motstånd med låg induktans lindas med tråden dubbelvikt.


View attachment 1866
Med samma trådlängd lindad dubbelvikt blev induktansen 0,4uH.

/Micke

GLD de APQ
Men, hur mycket kapacitans bildas mellan trådarna med dubbelvikt tråd? Plasten höjer dessutom kapacitansen.
Om en installation fordrar reaktansfria motstånd, som i en T2FD, köper jag de resistanser ELFA erbjuder (som vi diskuterat tidigare i tråden!)

73
Bengt SM6APQ
 
APQ de GLD,
Visst är tjockfilmsmotstånden bättre men även de trådlindade dito finns i låginduktansutförande och dom är lindade på det viset som bilden visar.

Jag menar inte att man ska linda sina egna motstånd när det finns att köpa.

/Micke
 
Trådlindade motstånd med låg induktans lindas med tråden dubbelvikt.

Här några bilder som visar tekniken.

Intressant. Om du krysslindar då? Går visserligen åt 4 ggr så lång tråd med dubbla parallella lindningar lindade åt vart sitt håll men jag har sett att det finns krysslindade som säljs som låginduktans.

/Anders
 
Intressant. Om du krysslindar då? Går visserligen åt 4 ggr så lång tråd med dubbla parallella lindningar lindade åt vart sitt håll men jag har sett att det finns krysslindade som säljs som låginduktans.

/Anders

Den krysslindade varianten blir nog ännu bättre.
Kanske är det så ARCOL gör, dom når endast upp till 1/4-del av maxresistansen på sina "låginduktiva" typer och dessutom blir spänningståligheten lägre.

Undrar just hur man isolerar lagren från varandra när man krysslindar.

........ähhh! vi köper färdiga motstånd:D

/Micke
 
APQ de GLD,
Visst är tjockfilmsmotstånden bättre men även de trådlindade dito finns i låginduktansutförande och dom är lindade på det viset som bilden visar.

Jag menar inte att man ska linda sina egna motstånd när det finns att köpa.

/Micke

Visst är tjockfilm bättre...på att vara induktansfria men de är farliga att ersätta trådlindade med rakt av,
en tjockfilmsresistor är inte spänningstålig i den utsträckning som en trådlindad dito.

Spänningståligheten är ganska viktig eftersom vi nu talar om antenner och därmed finns det högspända statiska urladdningar att ta hänsyn till,
förvisso avhandlas TFD-antennen här men i andra sammanhang får man gärna tänka sig för innan man byter :)

Att linda låginduktivt som beskrivs som "dubbelvikt" är en bifilär lindningsteknik, det finns även en udda lindningsteknik som heter Ayron Perry eller något liknande, den lindningstekniken ger också en låginduktiv resistor.


Edit: Ayrton-Perry var det visst..
sökte lite på det och snubblade över denna kortfattade och läsvärda sida om det stora R'et
http://www.resistorguide.com/wirewound-resistor/
 
Last edited:
Nu kan vi snart allt om trådlindade motstånd :)
Ayrton-Perry-metoden som liknar en krysslindning klarar dessutom isolationen mellan "lagren"

/Micke
 
Nu kan vi snart allt om trådlindade motstånd :)
Ayrton-Perry-metoden som liknar en krysslindning klarar dessutom isolationen mellan "lagren"

/Micke

Jo, AP-lindningen vinner över den bifilära på sin låga kapacitans men förlorar istället på komplexiteten :)

Hos resistortillverkare med tillverkning in-house kan man säkerligen fortfarande specialbeställa resistorer med den lindningen, oftast då till högprecisionsmotstånd i mätbryggor och särskilt högohmiga effektmotstånd där behov av minimal induktans och kapacitans finns.


..nu blev det ruskigt off-topic :D

Det finns ju inga induktansfria motstånd så länge de har tilledare :p
 
Jag tror att dina tilledare, SM6XUN, i fallet motstånd på T2FD, ingår i antenntråden.

Men annars är det en hyllning till ytmonteringstekniken.
Hur mycket de nya komponeterna utan tilledare betyder är svårt att säga, en idag är en UHF del i en radio liten och nsätan fri från ströinduktaner just pga våra kära overflatekomponeter.

Tänk att någon överhvudtaget kunde komma på ideen att sätta trådar på komponeter? Hur dumt var detta? Varför finns de egentligen överhvudtaget?
Ja så frågar den som inte var med förr. Men frågan är bra.

Nå ett motstånd till TFD antennen med ytmontering blir lite speciellt. Det går åt många
Men om vi nu anvädner motståndsmaterial, Khantal eller hellre kromnickel som är temperaturbeständigt, så kunde man kanske klippa ut en bit av diskbänken och göra ett ytmonterat "plåtskivemotstånd" av.

Förr fanns kolstavar, eller kolrör, keramsika rör belagda med ett kolskikt, 50, 200 600 Ohm var vanligt. Troligen ligger sådan i gamla junkboxar. Med slangklämmor kunde man kontaktera dem.

Visst har tråden spårat ur lite, men är mycket lärorik, och det är väl meningen.

de
FPD
 
Mini-Whip, en mottagarantenn

Stämmer, iaf för den jag byggt. På 80 och 40 m däremot... :)

Jag testar min Mini-Whip nu, inte imponerad :(
Vad krävs när det gäller placeringen av denna antenn?
Min sitter en meter utanför balkongen.

Jag får förvisso in alla lokala störningar jättebra så den fungerar faktiskt.
Kan för övrigt bara höra riktigt starka stationer.

Har man något att vinna på att förstora "kondensatorplattan"?

/Micke
 
Vad krävs när det gäller placeringen av denna antenn?
Min sitter en meter utanför balkongen.

/Micke


Jag har min monterad på pvcrör, nån meter upp från nocken längst ut på gaveln av villan, så långt bort som möjligt. Annan placering gjorde att den drunknade...
 
Först så skall du nog hitta den bästa placeringen innan du börjar experimentera med den.

Den bästa antennen är 'skit' om den sitter i 'skiten'.
 
Först så skall du nog hitta den bästa placeringen innan du börjar experimentera med den.

Den bästa antennen är 'skit' om den sitter i 'skiten'.

Den bistra sanningen är att jag bara har skit att sätta den i.;)

/Micke
 
Back
Top