Jag har i dag sett en f.d. (?) militär tråd-antenn som är ca 15 meter lång med ett antal "spolar" på ungefär varje meter. Enligt uppgift är den avsedd för 30-50 MHz. Det var allt ägaren visste. Beteckningen är M-1921-237010. Vet någon vad detta är för slags antenn och om det finns några specifikationer. Jag frågar mest av nyfikenhet.
Militär tråd-antenn med "spolar"
- Thread starter SE5X
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
Detta är den kända "Hallén-antennen" som består av en tråd med en periodisk struktur av
kondensatorer utefter vilket ökar bandbredden utan att införa förluster.
KTH-professorn Erik Hallén kom fram till denna konstruktion på teoretisk väg tillsammans med Erland Cassel (SM5FS) precis efter kriget, och antennen användes till truppradio av de första generationerna (Ra100, Ra121 m.fl.).
73/
Karl-Arne
SM0AOM
kondensatorer utefter vilket ökar bandbredden utan att införa förluster.
KTH-professorn Erik Hallén kom fram till denna konstruktion på teoretisk väg tillsammans med Erland Cassel (SM5FS) precis efter kriget, och antennen användes till truppradio av de första generationerna (Ra100, Ra121 m.fl.).
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Annan militär applikation?
Skulle vara intressant med en förklaring huruvida denna antenn är en effektiv modell. Såg den själv i går, och förundras över att den täcker 2-30Mhz och har låg strålning.
Måste rimligen ha ett lågt Q-värde och liten verkningsgrad, eller tänker jag fel i sammanhanget, och vilken typ av balun är det i behållaren?
Skulle vara intressant med en förklaring huruvida denna antenn är en effektiv modell. Såg den själv i går, och förundras över att den täcker 2-30Mhz och har låg strålning.
Måste rimligen ha ett lågt Q-värde och liten verkningsgrad, eller tänker jag fel i sammanhanget, och vilken typ av balun är det i behållaren?
Attachments
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Antenner med ett sådant uppträdande är nästan alltid resistivt belastade, så att
SWR-kurvan jämnas ut.
Detta leder till en ganska dålig verkningsgrad på lägre frekvenser, det är mycket svårt att komma över c:a 50% i frekvensområdet under c:a 4 MHz oavsett hur antennen är utformad.
Genom att DNX230A innehåller så mycket tråd (160 m) kommer behovet av resistiva laster att vara mindre, men helt blir det svårt att eliminera dem.
Matningsdelen innehåller en baluntransformator, förmodligen 1:6 eller så, samt ett belastningsnät som är utformat så att det har störst inflytande vid låga frekvenser.
Antennen tillhör familjen "bredbandsdipoler" tillsammans med T2FD, "hängmattan" och Austin-Fourie antennerna.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SWR-kurvan jämnas ut.
Detta leder till en ganska dålig verkningsgrad på lägre frekvenser, det är mycket svårt att komma över c:a 50% i frekvensområdet under c:a 4 MHz oavsett hur antennen är utformad.
Genom att DNX230A innehåller så mycket tråd (160 m) kommer behovet av resistiva laster att vara mindre, men helt blir det svårt att eliminera dem.
Matningsdelen innehåller en baluntransformator, förmodligen 1:6 eller så, samt ett belastningsnät som är utformat så att det har störst inflytande vid låga frekvenser.
Antennen tillhör familjen "bredbandsdipoler" tillsammans med T2FD, "hängmattan" och Austin-Fourie antennerna.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Riktantenn 237 är främst tänkt för UK-förbindelser, och taktiskt tycker jag den fungerar mycket bra. Det är hyfsat enkelt att lära signalisterna att antennen skall peka mot motstationen.
I militär radiotrafik är det ofta andra egenskaper man är ute efter än de vi letar efter som DX-jägare.
I militär radiotrafik är det ofta andra egenskaper man är ute efter än de vi letar efter som DX-jägare.
Beskrivning
Nu har jag fått tag på en beskrivning av funktion och handhavande av denna mycket udda och intressanta antenn. Finns att läsa här Riktantenn 237
Nu har jag fått tag på en beskrivning av funktion och handhavande av denna mycket udda och intressanta antenn. Finns att läsa här Riktantenn 237
Pröva igen - nu fungerar det!
SM4HFI
Well-Known Member
Jag såg nåt liknande 1985 som Robban från Gränna (callet har jag glömt) hade liggande i gräset bakom sjöboden han hyrde på Fårö. Det var en dipol med kondensatorer med jämna mellanrum, och de kom förstås från Rifa där Robban jobbade, tror det var polypropylenkondensatorer, kapacitansvärden har jag ingen aning om. Den fungerade uppenbarligen, liggande direkt på marken, men hur mycket maskvärmare den var vet jag inte. Han körde nog mest 3,5 MHz på den.
Hälsningar
Jan
Hälsningar
Jan
Om den låg på marken så var det nog en sk CCD antenn.
CCD Antennas
Har sett en sådan nere på Göddelöv för ett antal år sedan men aldrig testat. Det är lite lockande för portabelbruk att bara kunna rulla ut antennen på marken.
/Lars
CCD Antennas
Har sett en sådan nere på Göddelöv för ett antal år sedan men aldrig testat. Det är lite lockande för portabelbruk att bara kunna rulla ut antennen på marken.
/Lars
Hi! I bought this antenna from my fellow hams estate and now as im about to set it up i have few questions as follows
-Maximum power that this antenna is capable to sustain?
-Freguency range. I allready checked the types of radios its ment to be used (lower vhf) but is it useful in hf bands?
-Maximum power that this antenna is capable to sustain?
-Freguency range. I allready checked the types of radios its ment to be used (lower vhf) but is it useful in hf bands?
SM0AOM
Well-Known Member
På sidan 193 och framåt i denna publikation finns den:
Tack för svaret. Den har jag hittat. Undrade mer om det finns nån separat "bruksanvisning" för just den antennen.
Har beställt nån form av dok från:
73 de SA5QED
Hissade upp 237an i inverterat V-läge med apex på ca 5 m med viss sydlig riktning.
Svepte med min VNA och man konstarera att Armén helt klart verkar optimerat SWR i 30-80 MHz.
Kan också konstatera att min X6100 kunde stämma av antennen till 1.0:1 till 2.1:1 från 80-10 m och på 6 m hade den ca 1.1 utan avstämning!
Drog in coaxen i shacket på vinden och körde en stund digitalt FT8/4.
8 QSOn på mindre än en timma och ganska normala dB-rapporter.
Det finns säkert bättre DX-antenner. men den verkar helt klart stråla.
PSK-reporter:
Körde 5 W med en IC-705 mot en mAT-705 tuner och en 1:1 CMC-choke (8+8 varv RG58 på en 240/43-toroid). Verkar som att det kom en del CMC i koaxen och det brukar inte IC-705an/ljudkortet gilla.
Stay safe!
73 de David SA5QED
Svepte med min VNA och man konstarera att Armén helt klart verkar optimerat SWR i 30-80 MHz.
Kan också konstatera att min X6100 kunde stämma av antennen till 1.0:1 till 2.1:1 från 80-10 m och på 6 m hade den ca 1.1 utan avstämning!
Drog in coaxen i shacket på vinden och körde en stund digitalt FT8/4.
8 QSOn på mindre än en timma och ganska normala dB-rapporter.
Det finns säkert bättre DX-antenner. men den verkar helt klart stråla.
PSK-reporter:
Körde 5 W med en IC-705 mot en mAT-705 tuner och en 1:1 CMC-choke (8+8 varv RG58 på en 240/43-toroid). Verkar som att det kom en del CMC i koaxen och det brukar inte IC-705an/ljudkortet gilla.
Stay safe!
73 de David SA5QED
SM0AOM
Well-Known Member
Armén är nog ganska oskyldig till den goda SWR-kurvan, utan det var den store Erik Hallén, professor i Elektricitetslära på KTH, legendarisk och "fruktad" examinator,
och hans lärjunge Erland Cassel SM5FS (SK) (t.h. i bilden) sedermera "antennguru" hos Allgon och Philips
som på teoretisk väg kom fram till hur man skulle fördela "förkortningskondensatorer" i en periodisk struktur
efter antenntrådens utsträckning för att få till den önskade bandbredden. Detta var stilbildande och andra följde efter. Racal Communications tillverkade en stavantenn i glasfiber som använde den principen på 80-talet.
Dock har det nackdelen att antennen blir allt kortare elektriskt när man kommit under gränsfrekvensen,
så på, säg, 14 MHz blir den en mycket liten antenn trots att totallängden är 1/4 våglängd.
Halléns arbeten var banbrytande och mycket av hans teoretiska arbete "går igen" i modern antennteori,
bl.a. Landsdorfer, Schelkunoff, R W P King och Kirk MacDonald vid MIT har byggt vidare på det.
Antennsimuleringsprogram som t.ex. 4NEC2 bygger på att man kom fram, via en "omväg" över hållfasthetsläran, till rimligt beräkningsbara numeriska lösningsmetoder för de integralekvationer vilka beskriver antennelementens impedanser och strålningegenskaper. Något som Hallén själv nog aldrig kunnat föreställa sig ens i sin vildaste fantasi.
Erik Hallén var före min tid, men jag hade lärare på Chalmers vilka hade haft honom som handledare och examinator under 50-talet och kunde förmedla en del anekdoter. Den mycket sympatiske SM5FS var föreläsare på en STF-kurs som jag gick under början av 80-talet, och vi återsågs därefter på en av kortvågskonferenserna på 90-talet.