Mini-whip

Det låter som ett bra val, speciellt om du vill lyssna < 10 MHz, och inte har möjlighet till andra antenner. Jag har använt den många gånger och för sin storlek så tycker jag den är mycket bra.

Eric SA5BKE
 
SA5A said:
Är det inte bättre och billigare att dra ut någon form av trådantenn?
Click to expand...

Jo, helst så ska man ha beverage-antenner i alla riktningar man är intresserad av att lyssna på, i alla fall när det är lägre frekvensbanden det handlar om. Men får man inte upp trådar så är detta väl ett bra alternativ. Jag har haft min på balkongen.

Eric SA5BKE
 
Nja, man kanske inte behöver ta i så mycket, även om Beverage-antenner vore bra. Jag tänkte mer att en tråd på några meter kunde fungera lika bra.

Den där mini-whip är alltså en liten (30x45 mm) kopparfolie som antenn och sedan en förstärkare? Eller är det utsidan på koaxen som blir antenn?

Sture
 
Den är inte så mycket dyrare än en massa tråd.
Jag har själv ett bygge på gång just för att lyssna på lite lägre frekvenser.
 
Mini-Whip är en aktiv antenn som om den placeras högt och fritt kommer att höra ungefär lika bra som en "vanlig antenn" t ex long wire eller dipol på samma höjd över marken, i alla fall på frekvenser upp till c:a 10 MHz.

Därutöver är konstruktionen nog lite brusig för att konkurrera med en passiv antenn av det enklare slaget.

På frekvenser under 2 MHz är aktiva antenner ett bra val om man inte har gott om plats på tomten att hänga upp större trådantenner.

På mycket låga frekvenser och för att lyssna på Grimeton på 17.2 kHz är aktiva antenner helt överlägsna och de är ett mycket bra val för både mellanvåg och kortvåg.

Konstruktionen som visas på schemat ser ut att vara en standardlösning som förekommer i en mängd olika tappningar och i princip är det samma grundkoppling som finns i många amatörbyggen såväl som i mer professionella produkter. De senare kompletteras dock med en rad skyddskretsar som gör att antennen överlever i närheten av starka radiosändare eller klarar av kraftiga statiska urladdningar och starka fält från närbelägna åskväder, dock ej direktträff så klart.

När det gäller aktiva antenner så är det särskilt två designparametrar som är viktiga och som måste optimeras. Dels att få en (den inbyggda elektroniken) antenn med lägsta möjliga grundbrus så att antennen hör svaga signaler. Det är viktigt på höga frekvenser över c:a 10 MHz. Dels att dimensionera elektroniken för goda storsignalegenskaper så att den inte blir överstyrd och skapar intermodulation m m.

Tyvärr går det inte att optimera båda dessa parametrar samtidigt utan man får välja mellan en känslig "dålig" på till gränsen oanvändbar antenn eller en något okänslig men i övrigt mycket tålig och i praktiken tillräckligt bra antenn.

En sak som är svår och som alltid ställer till problem med aktiva antenner är det faktum att ledningsbundna störningar som orsakas av t ex den egna datorn eller annan hemelektronik har extremt lätt att ta sig ut via koaxialkabeln och "smitta ner" antennsprötet med radiostörningar som följd.

Här är det absolut nödvändigt att införa en eller flera strömdrosslar på matarkabeln, något som i princip inga tillverkare nämner något om. Det är också fördelaktikt om matarkabeln kan jordas direkt i marken med ett jordspett om någon meter eller mer. Bor man i villa så kan koaxen gå ut genom fönsterkarmen, ner till marknivå där skärmen frilägges och jordas och sedan fortsätta upp till antennen i en mast eller stolpe. En sådan installation garanterar maximalt utbyte och minimerar störproblemen så gott det nu går i tätbebyggt område.

Bor man i hyreskasern och är tvingad att montera antennen på balkongen så hjälper nämnda strömdrosslar men man får ändå påräkna att fånga upp störningar från närbelägen hemelektronik som om man är tillräckligt nära inte kan undvika.

Trots allt är antennen säkert ett bra val och för den som vill bygga så kostar ju komponenterna bara några tjugor och några timmars lödande. Man behöver inte etsa kretskort utan det går alldeles utmärkt att löda ihop kopplingen som luftbygge och stoppa in hela klabbet i en plastlåda. Då får man mycket för pengarna, både en antenn och glädjen att ha byggt den själv.

/Bengt
 
OK, intressant. Men varför placera förstärkaren uppe vid den lilla antennen? 20 meter koax har väl knappast några nämnvärda förluster på så låga frekvenser? Hjälp mig att tänka här! :confused:
 
Det beror på att förstärkaren inte är en förstärkare i egentlig mening. Elektroniken har till uppgift att omvandla en mycket hög impedans som den korta antenn-vippan har. Man kan se den som en liten kapacitans om c:a 10 pF i förhållande till sin omgivning. Genom att använda en koppling som har hög ingångsimpedans så kan man ta tillvara den mikroskopiskt lilla spänning som en radiovåg inducerar i den korta vippantennen.

Utgångstransistorn är kopplad för att kunna driva ut en ström i låg impedans och genom att utföra elektroniken så att den dels impedansomvandlar men även förstärker signalen en aning så kan kabellängder om flera hundra meter accepteras utan att systemets signal/brusförhållande blir för dåligt.

Om vipp-antennen anslutits till 50 ohms koaxen direkt så hade den mikroskopiskt lilla signal som antennen fångat upp kortslutits totalt och "ingenting" nått radion.

Ett prestandamässigt bättre alternativ till en bredbandig lyssningsantenn är att linda en impedanstransformator som omsätter 50 ohm till c:a 1000 ohm och optimera den för bästa prestanda runt 10-20 MHz. Sprötlängden måste göras längre och 2-3 meter blir utmärkt. Då får man en lågbrusig antenn som inte innehåller någon elektronik som kan bli överstyrd eller orsaka egenbrus.

För att ytterligare optimera mottagningen så kan man på radiosidan koppla in ett varierbart bandpassfilter och efter detta ansluta en lågbrusig Pre-amp som då förbättrar en ordinär amatörmottagares brusfaktor från kanske 8 dB ner till några få dB.

/Bengt
 
Last edited:
"ta tillvara den mikroskopiskt lilla spänning som en radiovåg inducerar i den korta vippantennen" Alltså, det är ju så jag tänker också .... en pyttekort antenn (med mycket låg impedans) och att det induceras spänning i den. Eller ska man istället se det som en kondensator, hög impedans?
Jag har nog fortfarande någon lucka i förståelsen här.
Sture
 
Se det korta sprötet som ena belägget i en liten kondensator så blir det nog mer begripligt. Ju högre impedans ingången på impedansomvandlaren (gaten i J310 transistorn har) ju mindre antennlängd behövs för att den låga spänningen som inducerats i antennen inte skall shuntas bort till jord.

Kanske man kan dra en parallell med den högohmiga ingången på en vanlig LF-förstärkare där det brummar som fan om man sätter in en kort skruvmejsel medan samma korta skruvmejsel inte hörs alls i en lågohmig ingång....

Det finns ett genomarbetat dokument från R&S på nätet där man går igenom alla aspekter på aktiva antenner och hur dessa optimeras för olika applikationsområden och där man tar hänsyn till det atmosfäriska bakgrundsbruset enligt CCIR-kurvorna m fl

Hittar dock inte igen det nu när jag Googlar. Det är annars mycket läsvärt.

/Bengt
 
Det där lät ju bra , jag får nog göra en sån.
Vad jag kan se så står det inget om kvalitén på kondingarna och spolarna.
Kan man använda vilket som?
 
Last edited:
De tre kondensatorerna är helt okritiska där de sitter. Det går bra med vad som helst. Om du bygger den som luftbygge så klipp ner motståndsbenen en bit så att det blir kompakt. Ingen risk försjälvsvängningar eller några andra problem. Drosseln på 470 uH är också okritisk. Allt mellan 100 uH och 1 mH går toppenbra. Den är ju bara till för att spänningsmata kretsarna via koaxialkabeln.

/Bengt
 
SA5A said:
"ta tillvara den mikroskopiskt lilla spänning som en radiovåg inducerar i den korta vippantennen" Alltså, det är ju så jag tänker också .... en pyttekort antenn (med mycket låg impedans) och att det induceras spänning i den. Eller ska man istället se det som en kondensator, hög impedans?
Jag har nog fortfarande någon lucka i förståelsen här.
Sture
Click to expand...

Jag tror att du blandar ihop begreppet impedans med strålningsresistans. En i förhållande till våglängden mycket kort antenn får mycket låg strålningsresistans men blir starkt kapacitiv och får därmed mycket hög impedans.
 
För att vara helt korrekt borde jag inte ha skrivit strålningsresistans, som endast är en tänkt "nyttoresistans" utan hellre impedansens realdel, som då är den rent resistiva komponenten i impedansen.

Hur som helst blir båda mycket låga med förutsättningarna enligt ovanstående inlägg.

/Lasse
 
Tack för tankehjälpen, BDZ och EQL! Jo, jag tänkte bara på impedansens realdel, vilket var dumt. :)
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top