Mobilantenn för 80m NVIS

Markus.Nilsson

Well-Known Member
Jag hörde för ett tag sedan ett QSO på 80m, där den ena personen pratade från sin bil. När jag nu kollade upp det, så finns det mobilantenner för 80m, men är det meningsfullt att komma ut med dessa? Funkar en mobilantenn om man har tre-fyra radialer under den istället för en bil med massor av metall?

Kommer man ut på NVIS, eller är vinkeln för flack? Och finns det någon effekt kvar när man bränt bort lite förluster i spolen(utgår från att det är så dom fungerar).

Mobilantenn 80m
 

SM6VRL

Well-Known Member
Det funkar.
Precis som med alla andra i förhållande till våglängden, antenner som sitter lågt…är det främst där förlusten ligger - inte i antennens ringa längd.
Man får såklart ha rimliga förväntningar och konditionerna på sin sida men det går som sagt.
Sån antenn som på din länk har jag.
Den har jag haft riggad på blaffemagnet med extra jordkabel till karossen.
Fisklina framöver stagad ungefär på mitten o snodd runt främre reg.skylt så kunde man hålla 110km/tim utan att den välte.

En kort antenn som den, blir såklart väldigt smalbandig. 10-20kHz bara…så trollerilåda att stämma av med får man ha.
Man hör mkt bättre än man sänder såklart främst pga markförlusterna det blir.

Speciellt 80m är trevligt att köra mobilt. Det blir då ingen qsb beroende på att bilen rör på sej som det blir vid markvågsutbredning. Man kan hålla en halvtimmes qso utan problem samtidigt som man åker.

Sen finns det de som ligger mobil men kör remote, dvs kör från sin mobiltelefon o hem till radion o antennerna som står hemma i shacket och liksom utgår därifrån.
Tror jag hörde…om de vart sm5suh som körde så häromdan?

Edit: Nu såg jag att du inte mena bil-bruk, utan att rigga ngt hemma.
Det går också…jag har inte behövt alls så många radialer som det ibland pratas om…men jag har aldrig kört på det viset, bara kollat swr osv och har till synes fått det att funka.
 

SM0AOM

Well-Known Member
Det blir svårt att få mer än ett par-tre % verkningsgrad hos en så pass förkortad antenn, i synnerhet när den sitter på en balkong eller liknande.

Om man använder den publicerade bandbredden, 50 kHz, som ingångsvärde till en uppskattning av verkningsgraden hamnar man i ett Q-värde
på antennens ekvivalenta krets av runt 70. För att anpassa en så här kort antenn med låga förluster skulle Q-värdet hos hela kretsen behöva
närma sig 2000, alltså en bandbredd av c:a 2 kHz.

Rüdenbergs formel säger att strålningsresistansen eller realdelen hos impedansen blir c:a 800*(3/80)^2 = 1 ohm, medan imaginärdelen
är c:a 1800 ohm, så Q hos lasten skulle hamna runt 2000 vid en verkningsgrad av 100 %.

Eftersom något sådant är orealiserbart kommer förlusterna i både förlängningsspole, anpassningsnät och omgivning att adderas till denna ohm, och dessa uppgår till 1800/70 = 25 ohm c:a. Verkningsgraden uppgår då till högst 1/(1+25) = 3,5 %.

Så för 100 W inmatad så kommer runt 3 W att strålas ut. Sedan är ett sådant montage synnerligen ogynnsamt ur EMC-synpunkt
eftersom stora energimängder lagras i antennens närfält.

Om man kunde montera en sådan antenn matad med 100 W på ett perfekt jordplan, och även anpassa den förlustfritt, skulle fältstyrkorna överstiga 800 V/m på 2 m avstånd.

När mer realistiska förluster i anpassningsnätet och jordplanet används hamnar ändå fältstyrkorna runt 100 V/m på samma avstånd.
Detta är vida över vad som konsumentprodukter tål i fråga om immunitet.

Mobilantenner för fast montage är därför en ganska dålig idé.
 

SM6POP

Well-Known Member
Om du trots det AOM skriver vill försöka så skulle jag sätta ihop 2st mobilantenner horisontalt som en buddipol.
Jag har provat det i fält några gånger och på det sättet kommer du ut lite bättre i närområdet (Norden) och du slipper radialer.
Fortfarande våldsamt förkortat med kanske enda alternativet beroende på hur man bor.
buddipol.jpg
 

SM6VJE

Well-Known Member
Markus:
Har du möjlighet att göra nån form av överblick över hur du bor?

Nånting kreativt och någorlunda användbart borde vi kunna åstadkomma :)
 

SM6VJE

Well-Known Member
Om du trots det AOM skriver vill försöka så skulle jag sätta ihop 2st mobilantenner horisontalt som en buddipol.
Jag har provat det i fält några gånger och på det sättet kommer du ut lite bättre i närområdet (Norden) och du slipper radialer.
Fortfarande våldsamt förkortat med kanske enda alternativet beroende på hur man bor.
View attachment 8845

Blir det ungefär samma verkningsgrad på en sådan antenn?

Jag och vän provade samma metod på 40m, och mätte med en RigExpert, men ruskigt smalbandig... Som att spotta genom ett nyckelhål, men det är ju precis som förväntat :)
 

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
Jag tror att man kan förenkla resonemanget till att nyckeln till en bra antenn är att få upp en tillräckligt långt tråd så högt och fritt som möjligt.

Om rymdvåg i höga elevationsvinklar för trafik upp till säg 20-30 mil är högsta prioritet så bör antennen monteras horisontellt.

Om det inte går så är näst bästa lösningen att tråden går från marknivån en liten bit upp vertikalt för att sedan vikas av horisontellt. Alla förhållanden mellan 10/90% till 50/50% blir bra.

Om det inte går så kan tråden börja vid marknivån och hängas snett uppåt ungefär så som Markus gjorde med sin ändmatade tråd. Ju närmare marken ju sämre blir det.

Om det inte går p g a att det saknas fästpunkter så kan man använda ett vertikalt spröt tillverkat av aluminiumrör eller ett glasfiberspö där antenntråden förläggs inne i spöet eller tejpas på utsidan. En helt vertikal sprötantennen är inte optimal för "NVIS" men kommer ändå att fungera hjälpligt. Kanske kan spöet lutas i 45 grader temporärt när det skall köras radio eller monteras permanent så. Då kommer utstrålningen i de höga elevationsvinklarna att öka något.

Alla dessa kompromisslösningar förutsätter någon form av jordplan, helst i form av radialer.

Bäst blir det om radialerna kan hängas upp ovanför marken och är långa nog. Tillräckligt bra blir det om de läggs på marken och om det inte går så kan ett par jordspett fungera hjälpligt. Dock med betydligt högre förluster men som ändå är bättre än ingen antenn alls. Allt är kompromisser när det gäller till våglängden små antenner.

När vi pratar om längden på tråden/sprötet så bör den vara i häradet en kvarts våglängd eller aningen längre vilket gör anpassningen mot en sändare med 50 ohm enkel och relativt förlustfri. Det betyder ca 20-25 m trådlängd för en 80 m antenn. Om längden minskas till runt ca 15 m ökar förlusterna i anpassningskretsarna men om dessa tillverkas med relativt kraftiga spolar med grov tråd så blir resultatet ändå nästan lika bra som med en 20 m lina. Ingen motstation kommer att märka skillnad i alla fall. Om antennlängden görs kortare än 10 m så blir det snabbt allt svårare att anpassa impedansen till sändarens 50 ohm utan att förlusterna ökar. Korta antenner är svåra att anpassa och ger höga förluster hur man än försöker och anstränger sig.

Ingvar SM7CZR har beskrivet en antenn som passar för de som har pygmé-tomter och inte får plats med några större antenninstallationer.
Se bif pdf-fil.

Ingvar körde med den antennen här från Lund under många år och det fungerade alldeles utmärkt, även på 80 m där antennen egentligen var mycket för kort för att vara optimal. Å andra sidan så blir verkningsgraden ändå betydligt bättre med en 6 m lång vertikal än en typisk mobilantenn för 80 m men som vi vet ändå kan ge goda signalstyrkor trots sin ringa effektivitet och whip-längd om endast ca 1,5...2 m. En pygmé-antenn i sammanhanget.

Ingvar tillverkade sitt 6 m långa antennspröt av aluminiumrör, men det skulle fungera alldeles utmärkt med ett 6 m glasfiberspö och ännu bättre med ett 8 m eller 10 spö som lätt kan tas ner om det blåser eller om XYL och grannarna lider av grav antennöverkänslighet. Om jag bott trångt med en pygmé-tomt utan träd och inte kunnat eller fått lov att sätta upp en ordentlig fackverksmast så hade valt en sådan lösning som Ingvar beskriver. Finner egentligen inte något mer optimalt än så. Någon annan som ser en bättre lösning?

För impedansanpassning använde Ingvar ett Pi-filter med en 11-lägesomkopplare och två vridkondensatorer för Tune och Load. När dessa en gång stämts av på respektive band så kan man markera lägena. Vid bandbyte får man gå ut i friska luften och ställa om rattarna. Körs bara ett band eller bandbyte görs sällan så är detta inget problem. Ett alternativ kunde vara att ersätta det manuella Pi-filtret med en automatisk ATU som t ex ICOM AH-4 eller motsvarande moderna som det finns gott om. Då får man en bekväm lösning med skaplig prestanda även om nog Ingvars Pi-filter - med en kraftigare spole än de små ytmonterade induktanserna i moderna ATU - ger något lägre förluster.
 

Attachments

  • Min vertikal.pdf
    838 KB · Views: 43

SM0AOM

Well-Known Member
Verkningsgraden hos en Buddipole på 80m 2 - 3 m över mark ligger på runt 4-5% med realistiskt dimensionerade förlängningsspolar,
men detta är trots allt hanterbart.

Förutom den låga verkningsgraden är huvudinvändningen mot sådana antennen de EMC-relaterade immunitetsproblem som uppstår genom de starka fältkoncentrationer som uppstår runt antennen. Man kan räkna med E-fält överstigande 100 V/m i närheten av ändarna, och H-fält runt 0,1 A/m nära mitten.
Så starka fält riskerar att påverka alla elektroniska apparater som inte är speciellt utformade för att klara detta.

Immunitetskravet för CE-märkning hos E-fältstyrka i närfält är 3 V/m, medan det inte finns något krav för magnetisk skärmning av H-fältkomponenter som närfält. Ett H-fält på 0,1 A/m är ett B-fält av 4π × 10−8 T eller 0,12 µT.

För att få en inducerad spänning av 5 V toppvärde i en sluten slinga från ett växelfält med 0.2 µT toppvärde på 80 m krävs det endast en area
av 1/10 kvadratmeter, vilket är lätt åstadkommet i anslutningsledningar. 5 V toppvärde överskrider med råge störmarginalerna
hos båda analoga och digitala kretsar när de inte skyddas med filtrering.
Ambitiös skärmning och filtrering kostar pengar, och plastradio har sällan så bra egenskaper att de klarar fält med de nivåerna i sin närhet.
 
Last edited:

SM6POP

Well-Known Member
Blir det ungefär samma verkningsgrad på en sådan antenn?

Jag och vän provade samma metod på 40m, och mätte med en RigExpert, men ruskigt smalbandig... Som att spotta genom ett nyckelhål, men det är ju precis som förväntat :)
Så blir det men med en hyfsad tuner går det att stämma av över ett bredare område, Jag kör mobilt och med min LDG-tuner i bilen går mobilpinnen att stämma av över nästa hela 80m sedan är ju frågan hur bra den blir en bra bit från resonansfrekvensen.
Hur som helst märker jag ingen större skillnad på rapporterna oavsett vart jag befinner mig men det blir mest på den höga delen av bandet när jag kör mobilt och det är på 3.700 den är i resonans.
Orsaken till att jag upplever att buddipolen går bättre än pinnen på bilen inom Sverige är väl att den är horisontell men de högre strålningsvinklar det för med sig och så slipper man krångla med radialer vilket blir besvärligt om man bor i lägenhet till exempel.
 

Markus.Nilsson

Well-Known Member
Jag bor i en marklägenhet med väldigt liten tomt, den är svår att beskriva eftersom det finns begränsningar även i vad grannarna kan tänkas tillåtas. Mina antenner behöver hur som helst vara väldigt små, en vertikal på 20m är ungefär vad som kan få plats utan att det blir en väldigt stor kompromiss. Jag är inte särskilt intresserad av DX på 20m, med dom vanliga QSO med sydöstra europa. Det hade varit roligare att komma i kontakt med andra radioamatörer i norden, som inte bara är ute efter det vanliga 5 sekunders QSO:et.

Men det känns inte särskilt meningsfullt att sätta upp en antenn för 80m om verkningsgraden blir 4% :oops: Med mina 5W blir det inte så mycket kvar... :)
 

SM4FPD

Well-Known Member
Markus, vad har du för mottagare?
för 14 MHz, i ditt ställe skulle jag köpa ett 5 m metspö på BILTMEA.
Tejpa en tunn tråd utefter spöet och sen lägga några trådar som får plats på marken, dra in en koax och lyssna.
Blir du radioamatör och vill sända, ja då måste du trimma in längden.

Funderar grannarna då sätter du en fågel i toppen så tror dom du har en fågelskrämma....

SM4FPD
 

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
Men det känns inte särskilt meningsfullt att sätta upp en antenn för 80m om verkningsgraden blir 4% :oops: Med mina 5W blir det inte så mycket kvar... :)

Nej det är knappt lönt för dig att spilla tid på detta. 5 W på SSB med en ineffektiv antenn kräver stort tålamod och mycket tid. Utbytet blir magert. Det är den krassa verkligheten.

5 W på SSB motsvarar ungefär 100 W på telegrafi och med telegrafi går det bra att nå ut över hela världen med små ineffektiva antenner. Men antalet stationer på telegrafi som det går att utbyta mer information med än standardfraserna rapport, namn och QTH med är begränsat liksom det är på SSB.

Om du nu inte är intresserad av att jaga länder, DX och rutor etc eller bara fylla loggen med anropssignaler från folk du inte känner och snabba innehållslösa förbindelser återstår i princip bara de sociala ringarna på 40 och 80 m. För att du skall höras tillräckligt bra av fler än några få av ringdeltagarna så krävs nog minst 100 W på SSB till en så pass ineffektiv antenn som en mobilantenn vilken kanske inte ens kan placeras fritt en bit bort från huset eftersom du låter grannarna bestämma vad du får och inte får göra på din egen tomt.

Det finns dock möjligheter att anordna "dolda" antenner t ex i form av en kort flaggstång om 5-6 m med en vimpel i toppen. Antennlinan kan förläggas invändigt och radialerna stickas ner några cm under gräsmattan. Jag har sett kreativa amatörer använda torkvindor av aluminium. Hela vindan monteras på en isolator och matas som en kort vertikal ca 2 m lång. Armarna som håller linorna utgör en stor kapacitiv toppbelastning som ökar verkningsgraden markant. Kräver dock en impedansanpassningskrets med låga förluster d v s kraftiga spolar etc.

Andra alternativ är att spänna upp en tunn tråd längs tomtgränsen om det finns en häck som den kan gömmas i. Får du ut 20 m tråd på ca 2 m höjd så blir det långt mycket bättre än en kort mobilvippa med nedgrävda radialer. Eller kanske en 2 x 10 m dipol som vinklas som ett U och läggs på häcken eller på 2-3 m pinnar i tomthörnen.

En amatör med en antennallergisk fru använde stativet till en hammock som ställdes på fyra isolatorer av Acetalplast och matades i ena benet. I motsvarande ben diagonalt monterades en serieresonanskrets så att hela stallaget kunde resoneras till 7 MHz om jag inte minns fel. Ingen superantenn men om alternativet är ingen antenn alls.... Dock kanske man inte skall sända för mycket när övriga familjen gungar i hammocken.

Ytterligare lösningar som är ganska vanliga är att koppla in sig på ett stuprör eller hängränna. Det kan ge en antenn som är i häradet 5-6 m vertikalt och en utsträckning om 10-20 m horisontellt. Jag har av nyfikenhet provat den lösningen på vår villa. Faktum är att det fungerade ganska skapligt på 80 och 40 m. Dock med mycket lokala störningar från div elektronik i huset. Väljer man en sådan lösning så får man kanske hålla sig till låg effekt under 100 W för att inte allt för mycket av hemelektroniken skall spåra ur. Fältstyrkorna kan bli mycket höga i stuprörets och rännornas omedelbara närhet.

Annars tycker jag att FPD förslag är enkelt och bra och med en fågel i toppen så kanske grannarna kan föras bakom ljuset och ge sitt godkännande?

Väljer du metspö så skall det vara tillverkat av glasfiber och INTE av kolfiber eftersom det senare mer fungerar som ett långt motstånd där en del av RF-strömmen absorberas och omsätts till värme.

Det finns säkert fler antennlösningar som kan gömmas för frun och grannarna och göras osynliga...
 

SM6VRL

Well-Known Member
.. Det hade varit roligare att komma i kontakt med andra radioamatörer i norden, som inte bara är ute efter det vanliga 5 sekunders QSO:et.

Men det känns inte särskilt meningsfullt att sätta upp en antenn för 80m om verkningsgraden blir 4% :oops: Med mina 5W blir det inte så mycket kvar... :)
Låt dej inte låsas fast vid det där. Det vart precis detta som fick mej själv att avstå kortvåg helt och hållet de första åren.
De mer lärde förklarade för mej att det i princip inte är ngn idé alls ifall man inte kan få upp adekvat antenn.
Tänk på att knappt någon har antenner med 100% verkningsgrad heller.
Skillnaden mellan 5 och 100Watt är ju faktiskt inte mer än 13dB.
En station som går in på säg S9 med 100W, kommer gå in på ca S7 med 5W.
Igår kväll på Huddingeringen på 3762kHz vart det ovanligt finfina konditioner för att vara den här tiden på året in på mörka kvällen.
Flera 5-10W stationer hördes. Alla vart inte hörbara i Sthlm tydligen men de vart hörbara här.

Hur meningsfullt det är att slänga upp en skräpantenn är såklart individuellt. Mkt lokala störningar är att räkna med. Det är hur som helst lärorik och billig laboration.
 

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
Hur meningsfullt det är att slänga upp en skräpantenn är såklart individuellt. Mkt lokala störningar är att räkna med. Det är hur som helst lärorik och billig laboration.
Ja så är det. Praktiska experiment ger erfarenhet och det är väl ofta experimenten som misslyckas som ger mest värdefulla erfarenheter.

När det gäller lokala störningar som omöjliggör mottagning så finns ju alltid möjligheten att lyssna via någon av de öppna SDR-mottagarna. Då kan man även höra sig själv och jämföra olika antennlösningar i lugn och ro utan att behöva förlita sig på motstationernas subjektiva rapporter.

Fler möjligheter kan vara antenner inomhus på vinden. Det fungerar förvånadsvärt bra på hus byggda med takstolar och undertak av trä och med tegelpannor. Man kan spänna upp en dipol under nocken och vinkla ner benen längs takstolarna och möjligen vinkla en gång till beroende på hur stor vinden är så blir det i alla fall mångdubbelt bättre än en kort mobilvippa.

Det finns ofta många möjligheter om man bara försöker att tänka kreativt och är införstådd med att alla antenner är kompromisser. Det finns ingen bästa antenn, bara olika sorter som var och en har sitt användningsområde. De flesta metallstrukturer kan defakto på ett eller annat sätt användas som antenn.

Förutsättningarna så som jag förstår Markus är 5 W SSB på 80 m till en ineffektiv vertikal antenn som med tanke på grannarna etc kan vara en mobilvippa med några radialer. Utöver låg effekt och låg verkningsgrad ger en vertikal mobilvippa minimal utstrålning i höga elevationsvinklar som är nödvändiga för "NVIS" trafik. Knappt något av sändarens 5 W blir kvar. Enligt min erfarenhet blir det därför svårt att få tillräckligt bra signalstyrka för att det skall fungera för vardagligt bruk särskilt i ringarna där det inte finns så mycket utrymme för att bokstavera och repetera allt flera gånger för att få fram informationen. Sådant fungerar dock fint för DX-trafik där läsbarhet kring R2-3 är mer än nog för att logga ett nytt land.

Så visst går det med låg effekt till små antenner om konditionerna är över de normala och störnivån hos motstationen är låg.
 

SM7NTJ

Well-Known Member
Det finns som vanligt olika sätt att se på antenntyper, monteringssätt och framför allt hur man använder det hela.

Antennverkningsgraden är en faktor, men den faktorn har olika stor inverkan beroende på bland annat frekvens, tidpunkt på dygnet, omgivning och trafiksätt.
De som kör väldigt låga frekvenser är glada om de når upp till 0,5 - 1% i antennverkningsgrad. Du kan till exempel läsa om det här på ham.se i trådar om fyrar på 472-479kHz.
Om en amatör bara kan köra kortvåg från bilen och vill köra 80m så får den amatören acceptera möjligheterna och vara nöjd med de fåtal procent som går att åstadkomma med de begränsningar som finns för att bilen ska kunna gå att köra på väg. Visst finns det radioamatörer som säger att de kör mobilt med en dipolantenn men då har de troligen parkerat någonstans och hängt upp antennen i ett närbeläget träd.

Med detta vill jag ha sagt att omständigheterna styr och man är tvungen att anpassa sina förväntningar på resultatet efter vad som är möjligt.

Om vi nu bortser från just begreppet NVIS och ser lite bredare på saken så är det fullt möjligt att nå tämligen långt på 80m med en 3,5m lång mobilvippa monterad så lågt som möjligt på en bil.

Däremot är det nästan omöjligt att få svar på till exempel AM-testen på 80m med en gammal rördriven radio och 5watt i högeffektläge till en dipolantenn. Men detta är oftast inte beroende på den sändande utrustningen utan (nu kanske någon blir arg) det kan bero på de som lyssnar.

Som radioamatör behöver man prova sig fram och få en förståelse för vad som kan fungera vid vilket tillfälle. Utan denna förståelse kan man bli besviken på resultatet.

Detta gäller på alla amatörradioband
 

SM0UAN

Well-Known Member
Väldigt mycket beror ju på hur begränsningarna för antennparken ser ut... Om man är hänvisad till inomhus eller på en balkong, eller om man har en liten "trädgård" att leka i. För egen del är det det sistnämnda, med en "uteplats" på 6x5 m ungefär. Det har då blivit några experiment med TFD och TFM, med blygsamma antennlängder. Dipolen hade väl 6 + 6 m i ett inverterat V, medan vertikalen ("monopol") lyckades jag få upp runt 7 m. Den sistnämnda kräver lite radialer för att funka, men dipolen är ju självgående. Båda har funkat väl, med måttlig uteffekt och måttliga förväntningar. Europa, nordligaste Sverige har gått hyfsat, men NVIS är mer tveksamt då de korta antennerna inte inbjuder till de låga frekvenser som oftast behövs. 14 MHz-bandet är det som går allra bäst. Att jag kör terminerade antenner är bara för att jag ännu inte kommit till skott med att skaffa en utetålig, automatisk avstämmare, men det kanske kommer nån gång... Själva operatörsplatsen är närmast mitt inne i lägenheten, så det blir några meter matarledning.
 

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
Om vi nu bortser från just begreppet NVIS och ser lite bredare på saken så är det fullt möjligt att nå tämligen långt på 80m med en 3,5m lång mobilvippa monterad så lågt som möjligt på en bil.
En sådan antenn och 100 W räcker mer än väl till för god kommunikation över hela Sverige. Jag körde många år under 70- och 80-talen med en Hustler mobilvippa och en Atlas 210X (100 W) på 80 m. Det blev massor av kontakter långt ner i Europa på SSB och även några DX som USA och långt österut. På 20 m kördes regelbundet DX-kontakter och Europa var så klart inga problem.

Något mer att fundera över. Om man har låg effekt till små antenner lönar det sig sällan att ropa allmänt anrop. Detta beror på att inte många "orkar" anstränga sig om läsbarheten är för dålig. Särskilt inte om det är en "vanlig SM" dvs en fast station och som man inte känner. Fler svar får man om man är ute i skogen och lägger till /P eller kör mobilt med/M i signalen. Då ökar chanserna att få svar markant precis som när vi hör någon annan "ovanlig" signal eller DX.

Med låg effekt eller ineffektiva antenner lönar det sig bättre att svara på andra som ropar allmänt anrop. Om frekvensen är fri så krävs knappt någon effekt alls för att nå fram. 100 mW till en skaplig dipol på 80 m räcker långt precis som 100 w till en kort mobilvippa.

Resonemanget går igen inom contesting. Har man låg effekt lönar det sig oftast att veva sakta över bandet och plocka varje station som kör som "runner" dvs ligger på en egen frekvens och ropar. Man kör de flesta, då dessa runners har bra antenner och hör allt. Att däremot själv ropa CQ Contest ger väldigt klent resultat.

Sen bör man ha i åtanke att signalstyrkan beror på flera olika parametrar och hur dessa samverkar. Effektskillnaden mellan t ex 10 W och 1000W är 20 dB. Säg att 100 W är nominell effekt så motsvarar 10 W minus 10 dB och 1000 W +10 dB. Inga dramatiska skillnader om det gäller lokal s k NVIS-trafik vid skapliga konditioner. 20 dB motsvarar trots allt bara lite drygt tre S-enheter.

Antenners verkningsgrad varierar och skillnaden mellan t ex en dipol för 80 m på en höjd av 20-30 m över marken och en likadan dipol på 5-10 m höjd hamnar i häradet 10 dB. Det stora flertalet amatörer har sina dipolantenner mellan 5-20 m skulle jag tro. Några få högre upp och några lägre? Vi talar om skillnader på någon eller några S-enheter.

Antennens polarisation inverkar och särskilt stor skillnad får man mellan en horisontell dipol och en vertikal när det gäller NVIS-trafik i de allra brantaste vinklarna. Jag har inga direkta siffror här mer än att det handlar om minst några S-enheter till vertikalens nackdel.

Den allra största skillnaden ligger dock i vågutbredningen. Tid på dygnet inverkar liksom konditioner och även atmosfäriska störningar och åska osv. Skillnaderna på 80 m mellan lägsta och högsta kan väl hamna kring 50-60 dB eller mer. Vissa dagar nästan total dämpning medan signalerna kan vara kanonstarka andra dagar. Säg att med normalkonditioner en viss tid på dygnet som referens så kan signalstyrkan öka 10 dB enstaka dagar i månaden men även sjunka 50 dB eller mer andra dagar.

Lokala störningar hos motstationen. Det finns inte många amatörer som har helt störningsfri radiomiljö. S-metern kan ibland visa S3-S5 vilket effektivt maskerar de flesta svaga signalerna. Om S-metern visar S7-S9 vilket förekommer så är det bara de allra starkaste signalerna som förmår att överrösta störningarna.

Så pusslar man runt med siffror som dessa så kan man komma fram till att vissa kombinationer av antenneffektivitet, polarisation, distans, frekvensval, tid på dygnet, sändareffekt, lokala störningar etc kan ge extrema signalstyrkor medan andra siffervärden helt enkelt inte möjliggör kommunikation alls.

Få nybörjare ser den bilden jag målar upp och för min egen del tog det ganska många år innan jag själv fattade hur saker och ting hängde ihop på ett djupare plan. Man behöver själv uppleva att 0,1 milliwatt till en dipol faktiskt räcker för att höras i Australien på 14 MHz många dagar i månaden medan 1 kW till en 4 ele Yagi på hög mast inte ger minsta tendens till signal hos samma motstation på en annan tid på dygnet, eller de dagarna konditionerna är kass.

Så kontentan blir väl att man får sätta upp den antenn som är möjlig att få upp och sen köra radio. Resultatet ger erfarenheter och kan antennen ytterligare förbättras så gör man det och kör radio igen. Eller finns det andra bättre alternativ att förkovra sig?
 
Last edited:

Markus.Nilsson

Well-Known Member
Markus, vad har du för mottagare?
för 14 MHz, i ditt ställe skulle jag köpa ett 5 m metspö på BILTMEA.
Tejpa en tunn tråd utefter spöet och sen lägga några trådar som får plats på marken, dra in en koax och lyssna.
Blir du radioamatör och vill sända, ja då måste du trimma in längden.

Funderar grannarna då sätter du en fågel i toppen så tror dom du har en fågelskrämma....

SM4FPD

Jag har en FT818 med en Z817 tuner, och en SDR mottagare SDR Play "RSP Duo". Bra tips med metspöet!
 

Markus.Nilsson

Well-Known Member
Något mer att fundera över. Om man har låg effekt till små antenner lönar det sig sällan att ropa allmänt anrop. Detta beror på att inte många "orkar" anstränga sig om läsbarheten är för dålig. Särskilt inte om det är en "vanlig SM" dvs en fast station och som man inte känner. Fler svar får man om man är ute i skogen och lägger till /P eller kör mobilt med/M i signalen. Då ökar chanserna att få svar markant precis som när vi hör någon annan "ovanlig" signal eller DX.

Det är kanske roligare att satsa på portabeltkörning, framförallt så blir man ju lite friare med antennerna, och kanske uppfattas som mer "exotisk" av motstationerna.
 

SM6VRL

Well-Known Member
Det stämmer att det är enklare att få napp vid sina anrop ifall man lägger till /mobilt eller /marin mobil etc.
Förr hade jag med mej min FT-817 mkt på allehanda campingar. En kortad 80m dipol på 2x7,5m uppslängd så högt jag kunde vilket vanligtvis blev 2-4meter upp nånting.
Radio + antenn o tuner o andra tbh såsom litet blyacc fick gott plats i ryggsäcken vilket uppskattades då min gamla setup jag hade före FT-817 , vart en gammal tung analog FT-7B vilken krävde mindre bilbatteri och en tuner med inbyggd swr meter.

När jag fick kontakt med ngn svensk station klaga de ofta på hur svag jag var. Att det hördes dåligt med mkt brus osv. Detta gällde tills att jag sa jag körde med 3,5W(en 817 ger ju inte mer på 80m), då helt plötsligt sa de att ’jamen dåså går det ju hur fint som helst’.

Efter några ggr tröttna jag dock på qrp’ns charm och börja ånyo släpa med den gamle FT-7’an eller senare en FT-857 så det blev ’ngn fart i grejorna’.

Att få kontakt alls med ngn 1-50 mil bort med grejor som får plats i ryggsäck tyckte jag då vart fantastiskt. Med tiden blir man mer kräsen och vill ha mer..
 
Top