Mobilantenn för 80m NVIS

Det är kanske roligare att satsa på portabeltkörning, framförallt så blir man ju lite friare med antennerna, och kanske uppfattas som mer "exotisk" av motstationerna.

Ja då räcker dina 5 W långt, under förutsättning du får upp t ex en halvvågsdipol 5 m över marken eller gärna högre. Du kan även ha dipolen lutande dvs en hög fästpunkt kanske 10 m upp eller mer i ett träd och andra änden några meter över marken. Andra vanliga lösningar på field days är en dipol där mittpunkten hissas upp över en grov gren i ett träd eller att man använder ett teleskopiskt metspö som mast. Trådändarna får gå snett neråt till fästpunkter 2 m över marken eller högre som blir bättre. Det finns billiga spön kring 10 m som är kraftiga nog att bära en dipol för 80 m om man nöjer sig med 8 m. De tunna toppsektionerna är för klena men på 8 m nivån blir det bra.

Med mer effekt som 100 W till en dipol 8 m över marken i skogen producerar du ungefär samma signalstyrkor på 80 m som flertalet av de du hör i ringarna. Med 5-10 W blir signalstyrkan bara ca 2-3 S-enheter lägre. De flesta kommer att höra dig.

Enklast och som kommer att fungera skapligt kan vara att använda ett 10 m spö med tejpad antenntråd och helt enkelt luta detta i 45 grader mot trädgrenarna. Då får du tillräckligt mycket utstrålning rakt upp som passar för NVIS-trafik.

Som jordplan räcker det med några 20 m långa trådar som läggs på marken eller bättre, spänns upp en bit över marken. Även bilens kaross är stor nog för att utgöra en halvbra "motvikt" till antennsprötet. Så i princip kan man stanna var som helst längs vägkanten även där det inte finns några träd och få ut en skaplig signal på 80 m. Det kommer att fungera i praktiken. Bara att experimentera.
 
Även bilens kaross är stor nog för att utgöra en halvbra "motvikt" till antennsprötet. Så i princip kan man stanna var som helst längs vägkanten även där det inte finns några träd och få ut en skaplig signal på 80 m. Det kommer att fungera i praktiken. Bara att experimentera.
Vid ngt tillfälle har jag kört en mobil sa0 station på 80m ståendes på ett industriområde och det gick lite halvkasst.
Jag frågade då om det finns ngt metallstaket i närheten? Joo, det fanns…eller iaf ett vägräcke.
Jag fick honom då att backa på det försiktigt så dragkulan gick emot och vi vann ngn S enhet på tilltaget

En kompis i byn har gjort liknande grejer som resemontör uppåt landet och använt 400m staket runt en idrottsplats för att från husvagn ta sej hit på 160m.

Som portabel station får man vara påhittig. Ha med sej lite extra kabel. Ett par mindre svetstänger man kan nypa fast i lämpligt metallföremål är bra att ha med också. De kan också agera tyngd för trådar man slänger över trädgrenar o.dyl.
 
Det som är huvudproblemet när QRP och små antenner med liten bandbredd och dålig verkningsgrad är det snabbt minskande urvalet av lämpliga frekvenser. Jag har undervisat i ämnet för sjö/landmilitärer och civilflygare under ett 40-årigt yrkesliv, och en genomgående kommentar är att när man använder små antenner på korta avstånd och låga frekvenser, kan svårigheterna att hitta en bra frekvens upplevas som oöverstigliga.

En framstående brittisk expert på HF-systemplanering, dr Nicholas Maslin,

1668264656364.png


har beskrivit frågeställningen på ett utmärkt sätt i sin klassiska lärobok
"HF Communications, A Systems Approach" som jag brukade sätta i händerna på nyanställda och examensarbetare som avsågs hålla på med HF.


1668263725616.png
NVIS-trafik från ett litet flygplan eller en helikopter tillhör ett av de svåraste HF-dimensioneringsproblem som existerar,
i synnerhet ifall sändareffekterna är låga.

1668266349102.png

Saken behandlades av en av mina ex-jobbare i en presentation på HF19-konferensen;
"On the realisability of HF communications from a very small flying platform"

Det enda sättet att kringgå detta problem är att göra det bästa av situationen, och utnyttja att brus- och störmiljön
kan förbättras med 10-tals dB genom även ganska små ändringar i frekvens.
 

Attachments

  • 1668266299313.png
    1668266299313.png
    63,3 KB · Views: 12
Man kan göra diverse "ingenjörsmässiga uppskattningar" om prestanda hos olika konfigurationer.
Professor Brian Austin G0GSF/ZS6BKW har skrivit ett par uppsatser om vilka systemprestanda som även enkla
apparater som t.ex. Paraset kunde åstadkomma under fältförhållanden.

Denna figur visar en uppskattning om vilket signal/brusförhållande som kunde förväntas från en Paraset (5W) uteffekt på ett avstånd av
några hundra km mellan MI6 mottagarstation i södra England och Calais i ockuperade Frankrike.


1668282812164.png

Så länge som frekvensvalet gjordes med omsorg och den lokala brusnivån hos mottagarstationen inte var sämre än c:a 30 dB antennbrusfaktor, vilket är ungefär vad som kunde förväntas av atmosfäriskt brus, men utan man-made störkällor, fick man fram helt användbara telegrafisignaler även vid antennverkningsgrader på bråkdelar av procent. Men detta förutsätter hela tiden att det går att anpassa frekvensvalen efter störmiljön och optimal arbetsfrekvens. Dessutom behöver operatörerna vara ganska drivna.

Tyvärr var det länge sedan antennbrusfaktorerna i det lägre HF-området endast var 30 dB, utan man får nog räkna med 50-60 dB i dag.
 
Det finns en hel del uppgifter på nätet och i dokumentation om de antennlösningar som användes av agenterna för Paraset och andra liknande sändare. Allt från ganska bra trådantenner ute i skogarna till temporära inomhusantenner där tråden hängts upp kors och tvärs i lägenheten och man utnyttjat vatten- eller värmeledningen som jord.

Med rätt frekvensval på rätt tid så har det säkerligen fungerat i de flesta fall. Jag provade att köra min Paraset som beacon en period för många år sedan och samlade in mätdata via Reverse Beacon Network. 15-20 m tråd som lades på häcken ca 1,5 m över marken (utan jordanslutning utöver kapacitansen från lådan till marken) räckte fint för att nå stora delar av Europa på 80 m från sen eftermiddag till förmiddagen näst dag. Troligen hade det gått ännu bättre på 5 MHz för distanser som motsvarar trafiken mellan England och Frankrike.

SAR-helikoptrarna på 5680 kHz hörs fint över hela Sverige. Hur är loopantennen monterad på de nya helikoptrarna och hur stor är den? Sändareffekt?
 
Det finns två generationer av HF-utrustade helikoptrar, den äldre har en ganska liten loop som sitter på undersidan av skrovet, men 100/400 W (King KHF-950 eller Collins 718U) och den yngre har en större loop på sidan av skrovet men 100/200 W (Selex/Leonardo eller Collins HF-9000).

En del tidigare helikoptrar använde en monopolantenn från Collins, 437R-1

Utstrålad effekt i 3 - 4 MHz området även med 400 W kunde räknas i bråkdelar av W.
Man märkte en stor skillnad mellan frekvenserna 3023 och 5680 kHz.
 
Försöker påminna mig om hur det såg ut, har fått för mig att man fick vara försiktig när man tankade upp dem...
 
Man fick definitivt inte sända medan man tankade...

Det har var något som diskuterades när ARINC 753 HF-datalänken designades i slutet av 80-talet.

Man såg framför sig risken för att en sändning skulle kunna ske när flygplanet stod på marken och blev automatiskt
anropad från en markstation. Detta löstes genom att sensorer som kände av om dörrar var öppna eller tankning pågick
blockerade sändningsfunktionen hos radion, men utan att omöjliggöra "ground radio check".

Westland-helikoptern har en shunt-antenn som går utmed sidan av skrovet och ser ut som ett räcke.
Andra helikoptrar med HF har jag inte sett på så nära håll i "modern tid".
 
Last edited:
Ok!
Vi hade inga sådana restriktioner radiomässigt sett..
Skulle behövs uppfräschning på regelverket, mitt tanktillstånd förföll för tre år sedan .. :s

*Räckema" kommer jag i håg :)
 
Det är en viss skillnad när radiosändaren betjänades av en person med omdöme,
jämfört med när sändaren styrs automatiskt, och förväntas svara på ett selektivanrop eller skicka ett "log-on message".

Inom fartygsradion hade vi lite dåliga erfarenheter av sådant från MARITEX-systemet, där stationerna hela tiden låg och scannade efter
anrop och stämde av sändaren samt svarade automatiskt utan förvarning. Det hade inträffat något olyckstillbud på tankfartyg med detta.
 
Kan tänka det.
OM jag minns rätt, så finns det även weight-on-wheels-switch motsv för att inte kunna starta radar och liknande när man står på marken...
 
"Weight-on-wheels" används som input till FMC och ACARS så att OOOI ("Out-Off-On-In") tider registrerades korrekt för flygningarna.
Dock skulle HF kunna användas även på marken för att göra radio och SELCAL-checks innan man hade lyft.
 
Kanske inte, det finns några fält som jag inte berört. TV och rundradio har jag endast varit perifert inblandad i,
Att "tjäna sina sporrar" i den bokstavliga diversehandeln Televerket Radio medförde dock att det gavs en
mycket bred telekom och radioallmänbildning.

Men både civil och militär fartygs- och kustradio, flygets radiokommunikationer samt fast radio på HF
har varit en stor del av mitt drygt 40-åriga yrkesliv. Satt med i ITU, CEPT, ICAO och Airlines Electronics Engineering Committee
arbetsgrupper "när det begav sig".
 
Last edited:
Inspirerad av alla diskussioner gick jag ut i går eftermiddag och plockade fram några gröna lådor.
Det var väl lite sent påtänkt på dagen för det blev snabbt mörkare och fuktigare ute trots att klockan bara var halv fyra på eftermiddagen.

Kopplade ihop prylarna och monterade den långa antennen på uppsidan av avstämningsenheten.

Efter några minuters trampande på generatorn hade jag ström nog för att kunna avnjuta suset i lurarna och kunde veva runt lite på CW delen på 80m. Mest tyskar, några polacker och en SM4 som dånade in.

Sändaren nycklades men batterispänningen verkade sjunka mer än den borde så det blev inget QSO med någon.

Jag bar undan allt i nästan helmörker men tog in accumulatorlådan för att kika lite närmare på innanmätet.

Ja, det fanns en naturlig förklaring. När jag bestyckade lådan tog jag de NiFe som fanns närmast till hands och i brist på pläterade kopplingsbleck så fixade jag till ett par av ren koppar. Det skulle jag inte ha gjort!
Batterilåda.jpg
Överst i bild syns de hårt ärgade kopparblecken och längst ner i bild syns de nya blecken, den här gången tog jag rostfritt syrafast i brist på pläterad koppar.

Nu är accarna laddade, lådan rengjord och locket pålagt i väntan på nästa tillfälle.

Det får nog bli en dag med lite mer solsken, lite lägre luftfuktighet och lite högre temp än 7 plusgrader.

p.s Jag har en gång i tiden byggt en 8 volts strömförsörjning så jag kan köra utan att trampa men då blir det lågeffekt för hela slanten.
 
Inspirerad av alla diskussioner gick jag ut i går eftermiddag och plockade fram några gröna lådor.
Ja det är kul med gröna lådor. :) Var det en Ra-200 låduppsättning du provade?

En vacker dag skall jag släpa ut min Wireless Set No 19, installerad i en trälåda med nedfällbart lock och två kraftiga bärhandtag, i skogen. Det är en s k lätt portabelstation som den såg ut under WWII och som efter kriget bl a användes av den italienska armén fram till slutet av 70-talet. Då för utbildning av signalister. Med den roterande omformaren kan den köras på ett 12 V bilbatteri ett antal timmar. AM och telegrafi ca 10 W ut på 40 m, 60 m, 80 m och med nöd 160 m. VFO och en äkta KV-transceiver med RIT-kontroll och medhörning.

WS19.jpg
 
Med uppbådande av några yngre och armstarka medhjälpare är portabeltrafik med WS19 och andra apparater i "tidlös design och skottsäkert utförande" fullt möjligt. Dock så behöver medförda batterier vara rejält dimensionerade så att de inte tar slut i brådrasket.

Under portabeltesten 1963 var det två friskusar, SM5BKM och SM5KY, som släpade ut sina "boatanchors" i "grönsakerna":

1668357722558.png

1959 hade SM6AMN och SM5CDD föregått med gott exempel när det gällde tyngdlyftningsbravader.

1668357999280.png
 
Fy f-n. Hammarlund & Collins ankare med
De som är besvärliga att baxa runt med hemma…
Man skäms lite över att klaga på att 70-tals plastradios är otympliga i fält..
 
Var det en Ra-200 låduppsättning du provade?
RA200_SM7NTJ.jpg
Låda och låda, nja MMB, med möda bärbart tre kollin med bärremmar.

Jag konstaterade att jag låtit bli att ta bort prislapparna från inköpstillfällena. Trampgeneratorn kostade hela 25 kronor.
Trampgenerator.jpg

Ett begagnat kraftaggregat kostade 25kr och det oanvända en 100 lapp. Jag ska koppla in det någon dag och se om det stör lika mycket som det begagnade kraftaggregatet gjorde.
kraftagg.jpg
Ett tag åkte man till överskottsförsäljningen ett par gånger om dagen för allt bars inte fram samtidigt.
Ena dagen fick man tag i sittdyna/frontskydd med antennkoger. En annan dag fanns det mottagare och så vidare.
 
Folk var inte så bortskämda förr, utan var vana att anstränga sig.
1963 hade SM5CHH släpat ut en AR-88, och alla som burit en sådan uppför en trappa vet hur det känns.

SM5CHH och medhjälpare hade uppenbart starka ryggar och muskler:

1668359847847.png
 
Back
Top