Motala långvågssändarantenn

SM0KBW

SM0KBW

Well-Known Member
Var på radiomuseet i Motala och blev lite fundersam på hur antennen matades.

RF energin matades i ena änden av en vertikal tråd, den var ansluten till den horisontala trådens ena ände, i den andra änden gick en likadan tråd som den som matade antennen. Den tråden gick ned till ett mindre hus vid mastfoten.

Vad var det för typ av antenn egentligen? En halv loop verkar kunna vara en kandidat.
 
Last edited:
Motalastationen byggdes i omgångar mellan 1926 och 1935.
Den första inkarnationen med 30 kW effekt byggdes av Marconi,
och när man sedan köpte en ny sändare med 150 kW också från Marconi
hade Kungl. Telegrafstyrelsens Radiobyrå under överingenjör Seth Ljungqvist
varit så förutseende att den gamla antennen var tillräckligt dimensionerad även för
denna effektnivå.

1628679192688.png

Antennen är ett specialfall av Alexandersons multipelavstämda antenn, med endast två
vertikala radiatorer med var sitt jordnät, där den horisontella ledaren är en högspänningsledning
och kapacitanshatt som förbinder de högimpediva punkterna längst upp på de vertikala radiatorerna.

1628679256990.png

Resonans åstadkoms via avstämningsspolar och variometrar mellan jordnätet och radiatorn, och HF-effekten matas in i serie med den ena.

1628679457970.png

Genom att göra så här sjunker jordförlustresistansen hos det totala antennsystemet med mellan 1/2 och 3/4.
 
Om det var de vertikala ledarna som strålade måste masterna ha svängt med då det var så kort avstånd mellan dem men det kanske var ett medvetet val av konstruktören?
 
Eftersom masterna är så korta, ungefär 1/10 våglängd, så kan man försumma deras inflytande. För att verka som parasitiska element behöver de närma sig 1/4 våglängd.
 
Last edited:
You must log in or register to reply here.
Back
Top