Motala Orlunda

SA6APZ

Well-Known Member
Jag hade vägarna förbi Motala igår och började fundera på hur man resonerade när Motala/Orlunda byggdes, dvs den "nya" stationen från 60-talet. Utbyggnaden av FM-nätet var väl redan i full gång vid den här tiden? Behövde Sverige en ny långvågssändare?
 
Orlunda som "koncept" är äldre än FM-radion. Redan under första halvan av 50-talet började Telestyrelsens Radiobyrå med Ernst Magnusson och Seth Ljungqvist i ledningen dra upp riktlinjerna för en ny långvågssändare som ersättning för Bondebacka som började bli ålderstigen.

Hela upplägget var styrt av hur statsmakterna tänkte ur beredskapssynpunkt. Ett robust rundradionät hade visat sitt värde under kriget, och Orlunda planerades för att kunna stå emot ett kärnvapenanfall. Sändarna dubblerades, stationen byggdes i en underjordisk bunker som även hade rejäl dieselreservkraft.
Antennsystemet signerades Folke Strandén som var Telestyrelsens "antennguru". Det byggdes som ett ringantensystem för att undertrycka rymdvågen för att få ett så stort fadingfritt täckningområde under mörker som möjligt.

Det planerade "dubbelprogrammet" skulle i dessa planer realiseras via trådradio, och trådradioutbyggnaden var i full gång under projekteringstiden. FM betraktades inte som något huvudalternativ i planerna.

Det som kom att bli vändpunkten för att i stället satsa på FM var att TV-utbyggnaden blev så mycket snabbare än väntat. Ett utbyggt TV-nät skulle ge en precis lika bra yttäckning av landet på FM när infrastrukturen samutnyttjades. Trådradion skrinlades, och som en interimslösning lät man sända P2 över regionala mellanvågssändare.

Dock hade beredskapsaspekten fortfarande stor tyngd, och man beslutade därför både att bygga Orlunda och drygt 25 år senare att även flytta mellanvågssändaren från Hörby till Sölvesborg. Beredskapsmedel och UD-anslag täckte dock driften under de sista åren.

Hade inte "Berlinmuren" fallit, och inte sändarna samt antennsystemen krävt så dyrt underhåll, är det inte alls otroligt att Orlunda och kanske också Sölvesborg fått vara kvar ytterligare något decennium.
I dagens läge är dock idén med centrala storstationer helt osäljbar.
Statsmakterna anser att det befintliga distribuerade FM-nätet utgör en tillfredställande kompromiss
när det gäller "bang for buck".

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
Roligt att det uppskattades.

Historiken är en "kortversion" av berättelser över fikaborden som jag fick mig till livs av äldre kollegor
"som varit med" under min tid på Televerket Radio, kompletterat med lite allmängods, bl.a. "Rundradioutredningen" från 1946.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Det är fascinerande att det än idag förekommer lång- och mellanvågssändningar i ett flertal europeiska länder. Dock stadigt minskande i omfattning. Om jag förstår saken rätt så har man i flera länder sänt exklusiva program över LV/MV-sändarna, dvs utan att parallellsända över FM-näten. Exempelvis är/var väl de nederländska Radio 1 och Radio 5 endast tillgängliga på mellanvåg (och senare kabel och internet) och ej FM.
Förekom de några diskussioner i Sverige att exempelvis sända Program 1 över befintliga LV/MV-sändare och Program 2 (och endast Program 2) över nyetablerade FM-sändare?
 
Vad jag minns så har det alltid varit tanken att dubbel- och trippelprogram skulle distribuerats i samma frekvensområde. Komplettering med lokal FM för ett enda program, om man undantar slavsändare, har veterligen inte varit aktuellt.

I mer modern tid lät PTS en konsultbyrå utreda hur LV/MV skulle kunna användas för kommersiell rundradio för ett 10-tal år sedan, och om jag inte missminner mig togs även en översiktlig frekvensplan fram för både regionala och lokala sändare.
Dock ville ingen satsa pengar i saken.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SOU 1946:1 finns scannad på nätet. "Betänkande angående rundradion i Sverige"
Intressant att läsa. Man verkade inte varit så alert på teknikutveckling eftersom
FM fick så lite respons, den ökade ljudkvaliteten och minskade störningsrisken borde
varit attraktiv men FM var tydligen lite för exotiskt då. Tekniken hos farbror Sven på
Radiotjänst räckte väl inte för att ge valuta för FM-ljudet. Det fanns inga skivor ännu
med stort frekvensomfång. Det var nog så att det var alldeles för tidigt för FM. Ett tungt
argument i utredningen argument var också att FM krävde nya, svindyra, mottagare.
Verkade som det var sandlådementalitet som gällde vid tilldelning av frekvenser och
att det gällde att slå sig fram med effekt.

Det blev sedan en hetsk debatt under 50-talet i tidningen
"Radio och television" om trådradions förbannelse som hindrade utvecklingen av FM.
Nu var väl iofs den tidningen intresserad av det som var nytt och tekniskt spännande
snarare än att tänka på det som varit.
Tydligen fanns trådradionätet kvar ganska länge, långt efter att FM var infört.
När jag varit i USA har jag lagt märke till att det finns kvar massor med stationer på mellanvåg.
 
>Ett tungt argument i utredningen argument var också att FM krävde nya, svindyra, mottagare.

Heh. Det verkar inte ha bekymrat DAB-förespråkarna.
 
Det blev sedan en hetsk debatt under 50-talet i tidningen
"Radio och television" om trådradions förbannelse som hindrade utvecklingen av FM.
Nu var väl iofs den tidningen intresserad av det som var nytt och tekniskt spännande
snarare än att tänka på det som varit.
Tydligen fanns trådradionätet kvar ganska länge, långt efter att FM var infört.

Kampen mot trådradion var en symbolfråga vars sprängkraft närmast kan jämföras med motviljan hos vissa element när det gäller telegrafin inom amatörradion.

1958 bestämde man sig för att avbryta utbyggnaden av trådradio, men nätet drevs på sina håll fram till 70-talet.
I en del överdragsstationer i "obygden" gick det att hitta trådradiostativ där man bara hade tagit ur säkringarna
även i början av 80-talet.
Åtskillig materiel, som en del av transmission och linjeförstärkare, "ärvdes" av andra verksamheter.

Någonstans i mina samlingar finns det en isolationsprovare, som räddades ur containern i början av 90-talet,
innehållande en effektoscillator med 807-or som bär en märkning:

"Televerkets Radiosektion
Provrummet för trådradio
Textilvägen 7
STOCKHOLM S"

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
I min morfars hus uppe i nordvästligaste Ångermanland, på gränsen mot Jämtland, fanns
ett uttag för trådradio monterat. Huset var byggt -50 och, så vitt jag vet, användes uttaget
till framåt andra halvan -60. En lustig iakttagelse vad gäller FM i den obygden, är att kanalerna
låg "reverserade" d.v.s. med P4 längst ned på skalan och P1 i högst upp i frekvens.

Kanske var det vanligt att det låg så placerat en gång i tiden, men jag kan bara minnas den
"vanliga" ordningen på kanalerna uti etern :)
 
En lustig iakttagelse vad gäller FM i den obygden, är att kanalerna
låg "reverserade" d.v.s. med P4 längst ned på skalan och P1 i högst upp i frekvens.

Sändaren i Tåsjö: P1 97,5; P2 94,7; P3 + lokalradio 89,15 och 89,9 MHz
Detta gällde 1980 och jag hittar inga andra sändare med liknande upplägg i häftet "Rundradionätet" från Televerkets radioavdelning.

Tillägg: Omläggning av frekvenserna ska ha skett under fjärde kvartalet 1983.
 
Tilldelningen av frekvenser på FM-bandet följde "Stockholmsplanen" från tidigt 50-tal.
Principen var att sändare för stora befolkningscentra fick första tjing på kanalerna, och sedan nedåt i mindre och mindre täckningsområden.
Man kan tänka sig att Tåsjö kom ganska långt ner på listan med befolkningstäthet i sitt område.
Varför programmen inte kom i ordning som för andra sändare är mer höljt i dunkel.
Man kan tänka sig att P3 byggdes först och därmed fick lägsta frekvensen.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Det jag minns mest av de första svenska FM-sändarna var att ljudkvalitén var dålig, åtminstone här nere i söder.
När man lyssnade på de danska stationerna kunde man höra naturliga s-ljud, vilket saknades på de svenska.
När jag 1960 kom upp till Uppsala för militärtjänstgöring lade jag märke till att där fanns det normal diskant, ungefär som de danska sändarna.
Efter ett antal år blev det bättre ljudkvalité här nere också. Ljudöverföringen låg inte i takt med sändarutbyggnaden.
 
Det stämmer.

Länge var programledningarna "radioparen" i telenätet anpassade för AM-sändarnas nominella audiobandbredd av 5 - 6 kHz.

I samband med TV-utbyggnaden anskaffades Siemens och TSF programlänkar som medgav 10-12 kHz audiobandbredd, och dessa användes till de största
stationerna, som t.ex. Nacka. Därefter standardiserades programledningarna till 50-14000 Hz i samband med den stora FM-utbyggnaden, och
Telettra FDM-länkar köptes från Italien. Dessa fick "hänga med" tills distributionssystemet digitaliserades på 80-talet.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jo, nog var det sändaren i Tåsjö alltid.
Numera finns en slavsändare också på det så kallade Bölesberget, och
jag tror den kom till slutet -90 tal. Kan ha varit lite senare.

Det behövdes rejäla antenner för att få till en presentabel bild utan allt
för mycket skuggor och brus !

Minns att den som var stationschef för Tåsjö sändaren var en god vän till min
far SM3DIJ och att han även var sändareamatör :)

Hans call däremot, hm, ja SM3xxx var det ju naturligtvis, men det är borta
ur mitt minne sedan länge. Åderförkalkning vid dryga 44 år, det går utför ! ;)

Ber om ursäkt för att gått lite OT i tråden...
 
Last edited:
Nej, det var inte Basse. Han var dock den som fick in min far i hobbyn och var provförrättare när farsgubben "skrev upp" :)
Åkte förbi i de trakterna förra veckan på en liten semestertripp och kan rapportera att Basse´s antenner sitter uppe, så
jag antar att han fortfarande är QRV
 
"Basse" SM3BIU är örebroare i förskingringen och flyttade från Närke precis innan jag kom med i Örebro Sändaramatörer 1969.
Bland andra positiva egenskaper kan nämnas aktivering av län Z på VHF/UHF.
Dessutom är han veterligen den ende radioamatör som förekommit i Beppe Wolgers dikter.

Enligt TFS E:1 "Förteckning över Televerkets Tjänstemän 1/1 1967" förestods
Tåsjö radiostation av 1:e reparatören Hans O Damgren, född den 24/3 1933.
Enligt TFS E:22 upplaga från 1962 hade han då signalen SM3BZS med adressen "Box 1 Kyrktåsjö"
Dessvärre blev han SK redan 1988.

Möjligheterna till arkivforskning i referensbiblioteket å Stureby Radio, avdelningen för Televerkets tjänsteskrivelser, författningssamlingar samt matriklar har sina guldkorn...

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Det var som själve greven :)

Arkivet å Stureby Radio låter som ett hett turistmål !

Javisst, Damgren BZS stämmer ju på pricken. Tack, det är ju en sån där detalj man kan fundera sig tokig över...

Tillägg;

Kan som kuriosa nämna att Beppe köpte sitt torp ute på Öhn i vattudalen av en syster till min farmor.
Världen är liten ibland :)
 
"Televerket kom tillbaka, allt är förlåtet", brukar inte bara jag säga...

Jag har dragit mitt eget lilla strå till stacken genom att låta en liten spillra av dess av kvalitet
och helhetssyn präglade Radiodivision leva kvar i arkiven.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Back
Top