Någon som vet vad en "kapacitor" är?

Det finns många dialekter i Skåne, Roy!
Dessutom finns det dialekter norrut i landet som jag garanterar att du inte förstår mycket av.
Detta blir ett fall för DO! :cool:
 
Jag tar tilbaka detta om skånska, och hoppas slippa bli DO anmäld.
Givetvis har du rätt CZR det finns många svåra dialekter.
Och förhoppningsvis löser de som gör taligenkännande datorprogram detta.
Om några sådana (programmerare) finns kvar sen när ingen behöver lära sig läsa.
Och vi ser ju redan framgångarna med översättningsprogrammen.

de
FPD
 
Smålänning , jag som redan har gjort en pudel.
Den står här nu och luktar blöt hund och till ingen nytta...

youknow

de FPD
 
Roy, du vet väl att inför vår Herre är vi alla smålänningar, även skåningar och norrlänningar som jag! Hur det förhåller sig med en värmlänning som du må vara osagt. :rolleyes:

/ Göstha
 
Absolut!
Och det är en mer strukturell fråga, absolut, eller ett strukturellt problem, absolut
de
FPD
youknow
 
Capacitor ?

MX de APQ
Hej.
Jag har en känsla av att "capacitor", i betydelsen kondensator, användes mycket i amerikanska tekniska böcker och tidskrifter.
Engelsmännen använder mest ordet "condensor".

73
Bengt SM6APQ
 
APQ de MX:

Jo, så långt är jag med. Helt OK. Men när Sveriges Radio i ett program på svenska använder "kapacitorer" i st f ordet "kondensatorer", då osäkrar jag min revolver!

73,
Rolf
SM5MX
 
Rolf, när Sveriges radio P1 annonserade ett spännande program som sjulle sändas klockan sex, så tänkte jag att det skall jag lyssna på. Ställde väckarklockan och fann att helt annat program, de menade kl 18. Hade jag haft din revolver, Rolf så hade jag nog osäkrat....
Varför kan man inte ange tiden ens, i internationell standard. En publik service kanal som har ansvar för vad landet står för.
Att skräpkanalerna härmar amerikanarna är väl vad man kan vänta sig.

I morogn bitti rekomenderar jag Naturmorgon på P1, kl 06.14 -07.55, skönt att ligga kvar i varma sängen och lyssna.

de
FPD
 
MX de APQ.
Hej igen.
Det tekniska språket förändras.
Jag har framför mig en "bärgad" bok från något soprum i Göteborg.
"Elteknik, Faktabok 1" skriven av Hans Lundqvist, 1979.

I boken benämns motstånd med ordet "resistor". Kondensatorer som "kondensator".

73
Bengt SM6APQ
 
APQ de MX

Hej igen Bengt,
Jag tar särskilt fasta på detaljen att denna upproriska skrift återfanns just i ett soprum. Och mycket riktigt har förslaget "resistor" ännu 33 år senare inte blivit någon succé.

Efter vår samlade klappjakt på "kapacitor" bedömer jag framtiden även för den glosan som mörk.

73,
Rolf
SM5MX
 
SM5MX/SM4FPD
Man osäkrar sällan en revolver eftersom den normalt helt saknar säkringar såsom pistoler gör, apropå facktermer..

Som SM6APQ skriver så förändras det tekniska språket, precis som språket i samhället förändras, inget konstigt i det , det kallas utveckling och den sker vare sig man gillar det eller ej.
Dock kan man med den stigande ålderns rätt reservera sig från att hänga med, jag kommer garanterat att så sakteliga att göra sammalunda då jag tar avstånd från ungdomen och dess oklokskap :)

Förresten, golfkubbor är ju slaginstrument, inte sant? (oinsatt som jag är..)
 
Jag hittade just denna diskussion och det gläder en f.d. språklärare att se intresset för korrekta svenska termer istället för "svengelska". Tekniska nomenklaturcentralens (TNC) Rikstermbanken ger vägledning för den som söker sådana. Jag utövar milda påtryckningar på -EQL för att Resonans ska vara skriven på svenska så att vi slipper se "manualer" och "displayer" när det finns inhemsk adekvat vokabulär.
"Gutta cavat lapidem...."

Lennart
 
MX de APQ.
Hej igen.
Det tekniska språket förändras.
Jag har framför mig en "bärgad" bok från något soprum i Göteborg.
"Elteknik, Faktabok 1" skriven av Hans Lundqvist, 1979.

I boken benämns motstånd med ordet "resistor". Kondensatorer som "kondensator".

73
Bengt SM6APQ

Den boken hade jag i gymnasiet. :)
 
"Droppen urholkar stenen" som sagt...
Det skadar inte att hålla ögonen på språkutvecklingen så att "svengelskan" inte har över helt.

En intressant iakttagelse är att ellära-boken från 1979 kom att återfinnas i ett soprum. Man kan säga att "resistor" som benämning på en komponent med övervägande ohmsk resistanskaraktäristik hade en kortvarig popularitet under 70-talet.

Dock rynkade många på näsan, bl.a. elkrets- och tillämpad elektroniklektorerna på CTH, åt detta påfund, vilket sedan mycket riktigt försvann med tiden.

Ser man lite el- och språkhistoriskt på det här med ordet kondensatorer som tråden startade med kommer sig ordet från när Leydner-flaskorna var moderna.
Uppfattningen vid den tiden var att elektriciteten uppträdde som någon form av "gas" som gick att lagra eller "kondensera" i lämpliga anordningar som uppvisar elektrisk kapacitans, eller energilagring via fältet i ett dielektrikum.

Bl.a. Allesandro Volta, Benjamin Franklin och Georg von Kleist studerade dessa.
Uttrycket "kondensator" användes först av Volta.

Michael Faraday gjorde systematiska studier i början av 1800-talet om laddningars natur och därför är enheten "Farad" uppkallad efter honom.

Fram till 1940-talet var termen "condenser" ohotad i engelskan, men p.g.a. förväxlingsrisken med den "condenser" som kondenserar ånga samt andra orsaker, genomdrev ingenjörsorganisationen IRE i mitten av 1950-talet att man åtminstone i USA skulle använda ordet "capacitor" istället.

När det gäller den innehållsmässiga och språkliga kvaliteten i publikationer är ESR och Resonans i en avundsvärd position jämfört med andra svenska amatörradioskrifter.

Resonans författas, redigeras och språkgranskas av yrkesfolk inom sina respektive områden. Dessutom finns det varken betald- eller textreklam, contestresultat eller hyllningsartiklar om jubilerande kommersiella etermedia i tidningen.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Ett ord som jag brukar haka upp mig på är "momentum". Det används i alla möjliga sammanhang, ofta inom ekonomi, men idag hörde jag någon säga att en sångröst hade "momentum".

Finns ordet "momentum" i svenska språket? Jag trodde det hette "rörelsemängd" på svenska. Men kan en sångröst ha rörelsemängd?

73,
Jonas/SM5PHU

Med risk att härmed avslöja min ålder så finns det redan ett ord i svenskan med ungefär samma betydelse; det ur tyskan härledda "schvung", vilket har en påtaglig air av 1940/50-tal, svart-vita journalfilmer med Gardar Sahlberg som speaker, äppelkindade flickor och jitterbug över sig.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Hej alla.
Det är korrekt att jag hittade "Elteknik" i ett soprum (fyndshop!) men i dessa soprum, nära Radiomuseet i Göteborg, kastas otroliga för mig åtråvärda saker. Boken var troligen "dumpad" av en elev till en av de tekniska skolorna i grannskapet - alltså inte för att den var omodern eller bristfällig.

73
Bengt SM6APQ
 
AOM de APQ.
Hej.
Kom inte ordet "Leydnerflaska" från den första kondensatorn som bestod av en flaska med staniolpapper - eller något linknande ledande material - på flakans insida och utsida. Glaset utgjorde isolatorn mellan plattorna. Har också för mig att någon (kommer inte ihåg namnet) gned en ebonitstav mot ett kattskinn och trodde att man kunde "hälla" elektriciteten i en flaska när man vidrörde ebonitstaven mot belägget inne i flaskan?

73
Bengt SM6APQ
 
Ibland kan man studera det omvända, jag menar ett en kondensor, dvs den del, bl.a. i ett kylskåp, som omvandlar gas till vätska, ibland kallas kondensator.
Jag har läst condenser som någon sort svengelska om nämda makapär, (i Svensk text).
Makapär är väl en bra ord för att beskriva saker som man inte kan ordet för.
Andra ex är mojäng, grunka.


Att både tekniskt språk och vardagligt språk förändras, är ett faktum, men knappast något som hjälper någon. Och som jag inte tycker är något positivt. Ibland tar man fel ord, eller ett upptaget ord och det blir fel.
Förändringen är heller inte ett bra försvar för att säga eller skriva fel, utan riskerar istället att orsaka missförstånd.

de
FPD
 
Back
Top