Nå'n som har några erfarenheter av T2FD ?

SM6GXV

QRV: HF, VHF, UHF
Antennparken är ibehov av uppfräschning.
Pga begränsad areal ryms inte några större anläggningar.
Dessutom är jag för det mesta sekundär användare av amatörradiobanden i området.
(Primära användare är switchade nätagg, plasma-TV, gräsklippare, 433 MHz fjärrkontroller etc)

Efter att ha tagit del av diverse internetinformation har jag börjat fundera på en T2FD.

Ehuru omtvistat, påstås denna antenn vara litet mindre känslig för man-made noise.

Jag har ett 500 Ohms motstånd (Tack - Karl-Arne AOM), men jag undrar om inte jag behöver ändra uppbyggnaden så att jag kan gå med koax ner från matarbalunen (vilket då skulle ge litet andra dimensioner, och/eller ett slutmotstånd på 390 Ohm).

Jag kan nog få till ett "nystan" av motstånd som skulle klara min modesta uteffekt. Återstår balunen, men jag har en hyfsad hög med RF-toroider.

Det finns annars en litet kortare T2FD antenn på Wimo (25 meter) för ...~160 Euro

Vad säger expertisen?
 
Det finns inget sätt för en antenn att "särskilja" radiosignaler som tillkommit med flit från sånna som "råkar" uppstå.
Men majoriteten av alla störningar du störs av är antagligen ledningsburna. Därför upplevs symetriska antenner, som T2FD, vanliga dipoler och loopar mycket mindre störkänsliga än vertikaler, OCFS, inverted L m.fl.
 
Sm4cjk har en säljsida med prylar till T2FD antennen ifalll man vill bygga själv
 
Har kört med T2FD i många år, skönt att inte behöva stämma av utan bara att köra, den är tystare och ger någon dB sämre signal in och ut, men praktiskt vinner man på signal/störnings skillnaden. Bytte för något år sedan ut min hemmabyggda som fått flytta tre ggr till en från Dannex FRA1530A , min var en fysiskt lika stor kopia så den passade på samma ställe...
Skönt för öronen att slippa allt för mycket störningar!
Viktigt att nedledaren går vinkelrätt från antennen som kan hängas som en slooper men då med koaxen vinkelrätt ned till backen eller liknande..
 
Jag provade en hemgjord TFD i slutet av 1970-talet och har berättat om resultatet på min webbsida om antennexperiment. Använd ditt 500 ohm-motstånd och mata antennen med RG-59 via balun 6:1 eller RG-58 och 9:1. För lägsta förlust ska antennen vara en halvvåg lång på det lägsta frekvensband du vill använda., den är visserligen användbar om den är kortare men med sämre resultat. En horisontell upphängning är sannolikt mindre känslig för lokala störningar än en lutande, men tillgängliga fästpunkter kan ju saknas.

Lennart
 
Tänker mig att utöka antennfloran, (låter med antennfloran, men som i mitt sammanhanget är ytterst moderat) med en T2FD, inte minst för enkelheten när riggen körs remote men även för att få en hygglig lyssninganatenn.
För avslutningsmotståndet tänker jag använda 30st 2,2 kohm 3 W.
Tre i serie x 10 i parallell som rimligen blir 660 ohm - 90W.
2 x 24 meter antennlina per sida.
Om jag förstår principen rätt så skall det vara lämpligt med en balun på 1:12 50: 600 ohm.

Vilken kärna är lämplig med tanke på effekten?
Linda på en eller på flera, med tanke på common mode?
 
Tack för länkarna DFF, där fanns det mycket trevlig läsning!

Personligen hyser jag en hatkärlek till T2FD och W3HH och liknande antenner,
samtidigt som man uppskattar bredbandigheten för lyssningsändamål och utanför-bandet sändningar för till exempel FRO-nät så hushåller den dåligt med din uteffekt och ger dig ett par dB ner på lyssning så det är lätt att bli besviken på den om man då jämför med en avstämd dipol för 40m.
Vet man vad man ger sig in på och har glädje av dess positiva egenskaper så är den däremot en förträfflig kompromiss :)

Tumregeln är som jag minns 1,1 gånger balunens impedans så för en 600 ohm balun så blir det mycket riktigt 660 ohm, men så kritiskt är det inte, du har ändå gott om förluster, 658,5 ohm duger också ;)
När det gäller effekttåligheten på resistorn så räcker det med halva inmatade effekten, så för en 100W så klarar vi oss fint på 50W, särskilt om du har långa kablar och en riktigt lossy balun,
eftersom du är CW-fantast så skadar det förstås inte med de 90W som din resistorpack klarar, tänk bara på om du stoppar in de i ett plaströr eller liknande att du kan få kondens i röret och framförallt att värmeavledningen blir mycket sämre.

Wimo har Kelemens tåliga baluner, 11530.9.1000 har omsättning till 500 ohm och pallar 1kW men du får då modifiera lastresistorn.

Längden... nu må jag ha ett rostangripet ptfe-minne men jag har för mig att jag klippte till 2x26m när jag byggde en, de skall vara 1/3 av lägsta våglängden så runt 26m för 80m bandet? men det beror kanske på hur man räknar..
 
Så mycket som 90% av inmatad effekt kan "eldas upp" i resistorn, så att den ska ha märkeffekt på 50% av sändareffekten kanske är ok för SSB, men inte för digitala moder som RTTY och PSK.
 
Jag har renoverat en sådan antenn och räknar med att testa den under sommaren.
Det har talats mycket om antenntypen och jag tänkte att det kan vara kul att verkligen testa en lite mer seriöst.
Det är nog helt enkelt så att man får "göra själv" för att verkligen få ett vettigt svar..... allt för många negativa åsikter finns från de som inte ens provat den.

Fördelarna är dock flera:
Symmetrisk, och det innebär låg strålning, eller mottagning från matarkoaxen, = låg störningsnivå. Eller bör bli så.
Bredbandig och det innebär låg SWR på de flesta frekvenser inom HF. Detta innebär även relativt låga förluster i koaxen, jämför med en tvångsavstämd dipol på fel frekvens.
En fördel är bekvämligheten med bredbandigheten, och med låg SWR kan man finstämma med den inbyggda automatavstämmaren.

Hur den skall monteras är det många åsikter om, slopande, tilted, vågrätt, inv Vee. etc. Min bedömning är att man skall eftersträva symmetri, vilket då blir som en vanlig dipol horisontellt. Någon riktverkan skall man nog inte förvänta sig vid slopande montering. Åtminstone inte om det gäller rymdvåg, dvs mer än några km avstånd.

Nackdelar:
Nackdelarna är förstås att den innehåller fler trådar och kan trassla sig vid montering.
Den är lite tyngre än en dipol och kräver lite större kraft vid uppspänning.
Svårare, men fullt möjlig för en genomsnittlig radioamatör att tillverka för den som vill göra själv.
Förluster, en nackdel som jag tycker man kan sätta sist.

Ser man invändigt min kommersiella T2FD, av Amerikanskt fabrikat, så finner vi en fulltransformator vid ingången, lindad för 50 Ohm till c:a 600 Ohm, impedans omsättning 1:12, dvs med en varvtalsomsättning på 1:3,5 Kärnan ser ut som en kikare, (större tvåhålskärna) av storlek c:a 25 x 25 x 20 mm, dvs rätt liten. Den är ingjuten så det går inte att se varvtalet. Givetvis ferritmaterial. Motståndet är 600 Ohm som jag gjort ett nytt av en bunt 2 W kolskiktsmotstånd.
Just transformatorn, eller balunen, talas det mycket om, och otaliga sätt att linda för denna omsättning, 50 till 600 Ohm finns beskrivna. Avsikten verkar vara att minimera förlusten i just balunen... Något som kanske är av minsta betydelse i detta fall. Men givetvis en utmaning för den experimenterande radioamatören. Men det skal bli en antenn oxo.....

Det finns även en uppfattning om att en bredbandig antenn kan sättas upp lite hur som helst, kanske bara läggas upp på några buskar. de tär förståss helt fel, om man nu inte är ute efter en NVIS utbredning. Men som radioamatörer vill vi ju höras så långt som möjligt. Antennen skall givetvis sättas upp högt fritt symmetriskt med koaxen lodrätt under antennen. Minst lika fritt, högt och symmetriskt som vilken dipol som helst.

Ja nog finns det föreställningar, myter och tro när det gäller den här antenntypen.

Återkommer med rapport framöver.

Min rekommendation är: bygg en och prova!!!!

De
SM4FPD Roy
 
Symmetrisk, och det innebär låg strålning, eller mottagning från matarkoaxen, = låg störningsnivå. Eller bör bli så.
Japp, men matar du asymetriskt, alltså med koax, så måste du ha ett CM-filter ("strömbalun" eller balun med fulltransformator) också :)
Förlusterna i resistorn är ju mest ett bekymmer vid sändning, vid mottagning dämpas ju bruset lika mycket som signalen. Har själv en liggande på taket till min SDR-mottagare (vinkelrät mot dipolen i träden för att minska kopplingen) :)
 
En bekant på Gotland använde tidigare en kommersiellt tillverkad antenn typ T2FD med mittpunkten upphissad i en inte alltför hög flaggstång, något "inverterad". Dess längd var uppskattningvis 25-28 meter. Den är nu utbytt mot en alldeles vanlig dipol för 80 meter som sitter på ungefär fyra meters höjd över gräsmattan.

Vid i stort sett dagliga kontakter på 80m märker vi här i Vingåker att han blivit väsentligt starkare och är mycket lättare att läsa i våra lokala QRM, när han använder dipolen. Skillnaden är osannolikt stor, ett par S-enheter, kanske t.o.m. mer.
 
Vad jag försökte säga var att antennen har asymmetrisk ingång, dvs den har balun eller fulltransformator och är därmed avsedd för koaxmatning. Vid minsta asymmetri vid upphängningen kan dock balansen gå till spillo och då kan givetvis en extra CM drossel på kabeln göra nytta. Dock relativt fritt högt och symmetriskt uppsatt bör man klara sig bra utan sådan. t bör dock provas med en extra CM drossel och det kan minska störningar uppfångade av koaxen.
Kanske bör man alltid ha en sådan, även vid vanliga dipoler även o de har balun vid matningen.

Vore kul att höra din erfarenhet SM0XHJ som har T2FD:en liggande på taket, dvs sämsta möjliga förhållande, av att sätta en extra CM-drossel??????
Blev de bättre???

de
SM4FPD
 
Min har jag byggt själv och den har ett CM-filter av 9 varv partvinnat teflonkabel på en FT240-43-kärna. Om de färdigköpta har ett CM-filter eller fulltransformator verkar variera. Det är svårt att få en fulltransformator att fungera bra över så stort frekvensområde som 1.8 - 30 MHz, så jag rekommenderar ett CM-filter ("strömbalun").
Att ha den liggande på taket är naturligvis inte optimalt. Men taket lutar 30 grader så den blir ju den blir ju naturligt tiltad, och syns inte alls när tråden ligger i groparna på tegelpannorna. Som bredbandig mottagarantenn funkar den utmärkt. Klart att den plockar upp mer störningar innifrån huset än dipolen, eftersom den är så nära huset. Den stora fördelen är ju just att inte behöva stämma av den, det blir ju annars lite knepigt när man använder en SDR-mottagare med 6MHz spektrumvisning. Jag använder den mest för att hålla ett öga på vad som händer på banden, men även för att kolla hur min egen utsända signal ser ut. Jag har satt i ett par motriktade dioder över matningspunkten på den för att skydda SDR:en från högre signal än 0.5Vpp, om kopplingen från min vanliga antenn skulle bli för stor.
 
Ett par motriktade dioder i matningspunkten k a n (säger inte måste) leda till att oavsiktliga falska signaler uppkommer som följd av höga signalnivåer om dioderna börjar leda. Då dioderna sitter i matningspunkten på en bredbandig antenn strålas dessa signaler ut effektivt. Bara en tanke.

Om kopplingen råkar vara för stor till sändarantennen kan det bli rätt bra med övertoner som inte fanns från början ur sändaren.

(Edit stavfel)
 
T2FD är ju beteckningen för en vikt dipol som ska hängas på sniskan, hänger man den horisontellt för att reducera störningar blir det en TFD. Den som lockas av en resistivt belastad antenn behöver troligen ha något koaxmatat med lätthanterligt SVF på alla frekvenser där antennen är minst en halvvåg lång, alltså något som inte bara klarar amatörbanden utan även frekvenser däremellan såsom rundradioband. Därför står valet inte mellan en avstämd halvvågsdipol och TFD utan mellan den och andra koaxmatade trådantenner för många band. I QST har nyligen beskrivits hur man kan använda ett viltstängselnät av plast för att bära upp ett betydande antal parallellkopplade dipoltrådar som har trätts genom maskorna, men då handlar det enbart om amatörbanden. Jag parallellkopplade en gång en W3DZZ för 80-40-20-15 m med en spärrkretsdipol för 30 m och 17 m, det blev således en sexbandsantenn.
Som jag har skrivit tidigare behöver TFD vara minst en halvvåg lång, görs den kortare sjunker verkningsgraden dramatiskt.

Lennart
 
Om kopplingen råkar vara för stor till sändarantennen kan det bli rätt bra med övertoner som inte fanns från början ur sändaren.

Japp, men nu är antennerna monterade så att kopplingen blir minimal, och verkningsgraden på en liten T2FD är som SM5DFF skriver rätt kass. När jag satte upp den mätte jag aldrig upp mer än 0.200 Vpp med 100W ut på något band. Dioderna sitter där för att skydda SDR:en om något skulle hända, typ dipolen blåser ner och lägger sig över taket där T2FD:n ligger.
 
Last edited:
Back
Top