Nya signaler genom åren samt certifikatklasser

TOM

Well-Known Member
Hittade den här sidan på RigPix RigPix Database - New callsigns in Sweden - Nya anropssignaler i Sverige den verkar innehålla vilka nya signaler som delats ut från 1924 till 2013. Dock bristfällig enligt egen utsago.

Det som slår mig med häpnad är att det under slutet av 80 och början av 90-talet delades det ut hundratals nya signaler om året, var intresset för amatörradio så betydligt mycket större eller bedrev SSA enorma rekryteringskampanjer då? Lite kul att se hur många nya signaler som delats ut, men det kan ju dock inte vara många av dom som förblivit aktiva. (?)

Sen en fråga om certifikat klasserna, eller har jag fattat det rätt om;

A = Krav på telegrafering i en takt av 80 tecken/minut (full behörighet)
B = 60 tecken/minut CW på alla band och SSB på alla band utom 160/80/40
C = 40 tecken/minut CW alla band och SSB på 10/12m (senare UC 25 tecken/minut) teknik och radioreglemente var samma?

T = teknisk licens, senare Cept 2

Svara bara om ni har tid, frågar bara av ren nyfikenhet om hur det varit genom åren.

Bästa 73 och godkväll! SM5XGQ
 
Själv fick jag min signal i samband (fniss) med militära grundutbildningen. I min årgång på I17 var vi väl ett halvdussin som tog certifikat 1989/90, men mig veterligen är jag den ende som fortfarande behållit signalen.
 
Jaha sedär kul att du är kvar i hobbyn iaf! Var det C-certet ni tog då, tänkte om du isf minns kravet på takt? 73 :)
 
Detta var ju förra årtusendet, men jag har för mig att målet med utbildningen var ≥80-takt, så alla borde ha skrivit upp för B(A). Jag körde en hel del från regementets station (där jag bland annat hörde fel och i ett QSO blandade ihop en motstation från Eldslandet med en från Europa ... LUxxx i stället för HU, eller vad jag nu trodde då). När jag ryckte ut i värnplikten köpte jag mig en IC-725 hos Svebry och körde i föräldrahemmet ihop de CW-QSO som behövdes för att få A-cert. Detta innefattade att skicka in loggboken till Televerket.

Antalet foni-QSO kan nog räknas på två händer. Ett tag körde jag en del RTTY, men sedan många år har jag bott på ställen som inte tillåtit antennuppsättning. Nuvarande bostaden är OK i det hänseendet, men nu har jag familj och radiokörandet har ersatts av mätande och experimenterande i mån av tid.

Edit: Under åren i USA tog jag certifikat för Amateur Extra, men aktiviteten begränsade sig till några få gångers portabelkörande från San Gabriel-bergen. En hel del lyssnande blev (och blir) det dock.
 
Last edited:
Jag tog mitt cert -89, så jag tillhör den grupp som avses. Anledningen till att det var många som tog cert då vågar jag inte svara säkert på. Men en gissning är att det var mer lättillgängligt än tidigare. Med bättre ekonomi hade fler råd att köpa grejor och åka på kurser. I mitten på 90-talet fick internet sitt genombrott och blev nog en alternativ väg för många presumtiva radioamatörer.

Jag knatade igenom alla certifikatklasserna, men måste erkänna att jag inte riktigt kommer ihåg vilka rättigheter man hade.
Maximal effekt var i alla fall 500W input för klass A (och B, tror jag). För klass C var det 100W, på "min" tid. Det var bara klass A som fick köra SSB.
Klass C hade ett enklare teknikprov. Övriga klasser hade ett gemensamt prov.
Klass C fick inte köra på 20m.
Detta är vad mitt minne säger mig. Det finns säkert korrektare uppgifter.
 
Lite kul att se hur många nya signaler som delats ut, men det kan ju dock inte vara många av dom som förblivit aktiva.

Nej den listan är inte fulländad.
T.ex. finns inga signaler under åren 1960 -1961
Tog mitt cert 1960. :rolleyes:

Lite data att jämföra med dagens förhållande:

Utdrag ur Televerkets författningssamling Serie B:53 (från 1959)

A-certifikat kan förvärvas av person som fyllt 18 år och som innehaft
B-certifikat under minst ett år eller förvärvat radiotelegrafistcertifikat.

B-certifikat kan förvärvas av person som fyllt 17 år.

C-certifikat kan förvärvas av person som fyllt 15 år.


Proven omfatta i regel skriftlig prövning i följande ämnesgrupper:

1. färdighet i morsetelegrafering (sändning och hörselmottagning)
2. kunskap i elementär elektricitetslära och radioteknik
3. kännedom om gällande internationella reglementen i tillämpliga delar, särskilt avseende
amatörradiotrafik, jämte av Telestyrelsen utfärdade bestämmelser.

A-certifikat: högst 500 W effekt på samtliga i §9 angivna amatörradio-frekvensband och tillåtna sändningsklasser. (krav 80-takt)

B-certifikat: högst 50 W effekt på frekvensband mellan 3500-3800 kHz och 7000-7150 kHz endast med telegrafi, samt på frekvensband över 144 MHz med §9 angivna sändningsklasser. (krav 60-takt).
Tillägg den 1 sept.1961 (även 21 000-21 150 kHz endast telegrafi).

C-certifikat: högst 5 W effekt på frekvensband mellan 7035-7050 kHz endast med telegrafi och endast kristallstyrd anläggning samt på frekvensband över 144 MHz med §9 angivna sändningsklasser.
(krav 40-takt).
Tillägg den 1 sept. 1961 högst 10 W på frekvensbanden 3500-3600 och 7000-7050 kHz endast med telegrafi samt på frekvensband över 144 MHz med §9 angivna sändningsklasser.
Vid amatörradioanläggning med effekt överstigande 10 W skall anordning för effektens kontroll och uppmätning.
 
Last edited:
Hittade den här sidan på RigPix RigPix Database - New callsigns in Sweden - Nya anropssignaler i Sverige den verkar innehålla vilka nya signaler som delats ut från 1924 till 2013. Dock bristfällig enligt egen utsago.

Det som slår mig med häpnad är att det under slutet av 80 och början av 90-talet delades det ut hundratals nya signaler om året, var intresset för amatörradio så betydligt mycket större eller bedrev SSA enorma rekryteringskampanjer då? Lite kul att se hur många nya signaler som delats ut, men det kan ju dock inte vara många av dom som förblivit aktiva. (?)

Sen en fråga om certifikat klasserna, eller har jag fattat det rätt om;

A = Krav på telegrafering i en takt av 80 tecken/minut (full behörighet)
B = 60 tecken/minut CW på alla band och SSB på alla band utom 160/80/40
C = 40 tecken/minut CW alla band och SSB på 10/12m (senare UC 25 tecken/minut) teknik och radioreglemente var samma?

T = teknisk licens, senare Cept 2

Svara bara om ni har tid, frågar bara av ren nyfikenhet om hur det varit genom åren.

Bästa 73 och godkväll! SM5XGQ

Under de största "tillväxtåren" så delades det ut c:a 800 certifikat och tillstånd om året.

Om vi försöker oss på en "linjär approximation" så skulle det ha
medfört en tillväxt mellan åren 1971 och 2004 när PTS slutade med tillståndsavgiften
från 3900 år 1970 till totalt runt 24000 ifall alla behållit sina signaler. I stället fanns det dryga 12000 kvar, så c:a 12000
släppte sina signaler under åren, alltså i medeltal 400 om året som inte förnyade tillståndet.

Efter 2004 finns det inte längre någon tillståndsavgift och därmed behåller man signalen på livstid.
Dagen situation är att c:a 200 personer/år får ett nytt certifikat med anropssignal.
Hur många av dessa som blir märkbart aktiva är höljt i dunkel, men en uppskattning från ett par "storstadsklubbar"
är att mellan 5 och 10% "kommer i luften".

När det gäller tillstånd och certifikatsklasser i Sverige är en mycket kortfattad historik denna:

Före 1924 var amatörradio förbjudet i Sverige.

Våren 1924 gav Kungl. Maj:t den första koncessionen att inneha och använda en amatörradiosändare
Denna följdes av något 10-tal om året. Det förekom inga prov, utan tillståndet gällde primärt innehavet.

Washington-konferensen 1927 stipulerade att radioamatörer skulle examineras i telegrafi enligt amerikanskt mönster.
Detta trädde i kraft 1/1 1929 och då måste alla svenska amatörer avlägga ett 50-takts prov.

Fram till 1939 skedde inga förändringar utöver detta. Dock hade Kairo-konferensen 1938 medfört krav även på examination i teknik och reglementen. Detta skulle trätt i kraft 1/9 1939, men då fick teleförvaltningarna annat att tänka på.

Amatörradio blev åter förbjudet fram till 11/3 1946, då de tidigare licensinnehavarna tilläts "komma i luften" igen.
Nya certifikat och tillstånd utfärdades först efter 1/1 1947.

Under mellantiden ändrades certifikatssystemet så att det blev 3 klasser,och alla som ville fortsätta tvingades att prova om.

De ursprungliga certifikatsklasserna var:

A 80-takt telegrafi, svårt teknik- och reglementsprov, alla band och moder med högst 500 W ineffekt

B 60-takt telegrafi, medelsvårt teknik- och reglementsprov alla band och moder över 56 MHz (senare 144 MHz) med högst 50 W ineffekt endast telegrafi på 80 och 40 metersbanden

C 40-takt telegrafi, relativt lätt teknik- och reglementsprov alla band och moder över 112 MHz (senare 144 MHz) med högst 5W ineffekt

Sedan ändrades detta något under åren, 1/1 1953 fick C-amatörerna också använda 7035-7050 kHz med 5 W kristallstyrd telegrafi, 1/9 1961 fick B-amatörerna även 15 metersbandet,C-amatörerna även hela 80 och 40 m samt 10W och 1/1 1968 fick C-amatörerna även 15 m och B-amatörernas effekt ökades till 75W

1/4 1971 infördes T-certifikatet.

Under 80 och 90-talen utökades antalet certifikatsklasser påtagligt och de lägre klasserna fick efterhand utökade privilegier.
Telegrafikravet för A-certifikat sänktes till 60-takt.

1999 slogs alla klasser med någon form av telegrafiexamination ihop till "CEPT 1" och T-certifikatet blev "CEPT 2".
Telegrafikravet sänktes till 25-takt.

Beteckningarna ändrades sedermera till "Klass 1" och "Klass 2" men utan större övriga förändringar.
20/4 2004 slogs alla tidigare certifikatsklasser ihop till en enda, och tillståndsplikten samt tillståndsavgiften upphörde i samband med detta. Telegrafikravet slopades även helt.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
.....

Före 1924 var amatörradio förbjudet i Sverige.
......

73/
Karl-Arne
SM0AOM
Hur såg man på radiointresserade på det tidiga 1920-talet?
Själv har man ju fått höra inställningen att håller man på med radio och antenner så ses man som en potentiell spion av allmänheten.
Jag har läst att på den tiden så skrev dom "till kungs" för att få rätt att ha en radiomottagare hemma. Men det måste väl ha varit många radiointresserade som byggde utrustning utan att ha tillstånd för det?
 
Formellt sett var det lika förbjudet att inneha mottagare som sändare utan
Kungl. Majt:s tillstånd fram till mitten av 20-talet.

Telegrafverket insåg dock det orimliga i situationen och skapade det förenklade
förfarandet med mottagarlicenser redan 1924.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
SM7TJH, SM7TLC,SM7CZR, SM0AOM tackar för era intressanta svar. Hade ju tydligen inte riktigt helt koll på certifikatklasserna jag inte :p Men väldigt intressant att se hur det har förändrats, ingen kan ju beskylla någon för att ha gjort det direkt svårare att få certifikat de senaste 70 åren.
En spontan tanke är också att det på tex 40 och 80m SSB inte lär har varit så jättemycket pratande av SM stationer om man tänker sig tillbaka till början av 70-talet. De flesta lär väl inte ha haft A-certet, rätta mig om jag har fel. Kunde man "få" A-certifikatet enbart genom att vara aktiv och visa logg eller var det godkänt CW-prov i 80 takt obönhörligen?

Minns att jag läste i en gammal QTC när B certifikatet togs bort: "...en annan nyhet är ju att B-certifikatet togs bort vid årsskiftet, det blir nog många nya röster på 80m SSB. Och det ska ju bli roligt!" Nåt i den stilen :)

Tack för alla intressanta svar! 73 de SM5XGQ
 
Tvärt om så var det en mycket stor aktivitet på 80 m SSB på slutet av 60-talet.

Erinrar mig att jag kunde logga ett 30-tal stationer på en och samma kväll som SWL.

Fram till 80-talets mitt var det 80-takt och B-certifikat i minst 1 år innan A-certifikat blev av.
Sedan var det under en tid B-cert och 200 QSO innan A erhölls.

Trots de höga kompetenskraven var aktiviteten relativt sett mycket hög.

Dagens aktivitetsnivå skulle jag uppskatta att den ungefär motsvarar
mitten av 50-talets när det fanns c:a 2500 tillstånd.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
Mitt tillståndsbevis fick nummer 5204 av Telestyrelsen sommaren 1960.
Det säger kanske något om antalet svenska amatörer vid den tiden.
 
Last edited:
SM7CZR

Men, var det "aktiva" amatörer då, eller såna som påtvingats en signal bara för att dom var utbildade telegrafister!?

/Sven.
 
Ordningsfråga: jag tror knappast någon påtvingades en amatörradiosignal bara för att vederbörande var telegrafist. Däremot räknades denna examen som kvalificerande för att få amatörradiotillstånd och anropssignal efter ansökan.

73,
Rolf
SM5MX
 
Last edited:
Ingen har veterligen påtvingats en amatörsignal.
Att några yrkestelegrafister tog ut ett tillstånd och lika snabbt släppte signalen var en annan sak.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Replik,

Så kan det vara/varit..

Kanske svårt att mäta/utvärdera i efterhand.

Amatörradions Guldepok har nämnts tidigare och lär ha varit i mitten av 1960-talet, vilket är värdefullt att minnas.

/Sven.
 
Tvärt om så var det en mycket stor aktivitet på 80 m SSB på slutet av 60-talet.
Erinrar mig att jag loggade ett 30-tal stationer på en och samma kväll som SWL.
Fram till 80-talets mitt var det 80-takt och B-certifikat i minst 1 år innan A-certifikat blev av.
Sedan var det under en tid B-cert och 200 QSO innan A erhölls.

Trots de höga kompetenskraven var aktiviteten relativt sett mycket hög.

Dagens aktivitetsnivå skulle jag uppskatta att den ungefär motsvarar
mitten av 50-talets när det fanns c:a 2500 tillstånd.

73/
Karl - Arne
SM0AOM

Jo, men du vet, Karl-Arne, Nu finns det så mycket annat i teknikväg som lockar de yngre. Å det fanns f ä r r e sådana grejer då. Det gjorde att radion hade glansdagar i strålkastarljuset. Idag finns det en uppsjö av prylar, och ja! Ungdomarna blir inte lika djupa kunskapsmässigt i dem som man blev då. -Fast jag har SA-Signal och tillhör förmodligen vad du kallar "stickproppamatörer" så är jag 46 år och sprang på bibblan och läste böckerna om AM-teknik mf samt att jag o min kompis Peter Rosenberg, idag läkare och forskare etsade kretskort och byggde en FM-sändare som vi sände piratradio med 7w i push-pull med dubbla 2n3553:eek:r antennen var farsans gamla TV-Antenn´s reflektorelement som vi "tog loss". Jag har sedemera jobbat på Ericsson nere på deras labb i Tyskland och varit med om att ta fram 3G. Mobilt internet.
Och idag är jag lärare i digital kommunikation på gymnasiet. Det är mycket radio även idag, Wifi och mobil dataöverföring via radio.
Jag visar ungarna hur datapaketen åker på våra kära radiovågor och att de minsann också använder radiomediet, ungefär som jag som är radioamatör-För det brukar jag skryta för dem om, Bara det att de anväder mycket kortare vågor. Också ritar jag vågorna på tavlan samt antennberäkningar. DÅ brukar det gå upp ett liljeholmens hos dem! och reaktionen är obetalbar att få se!
Vi skall snart sätta upp en hf-rigg i ett bokskåp i mitt klassrum o en multibandsdipol på skoltaket för att locka dem lite!
Skall fixa ett paket-modem också så fattar de säkert ännu mer.
Tiderna har förändrats. Men kan vi fånga upp nån per klass är det bra. Det är mycket "minsta motståndets lag" om jag säger så. -Man kan ju använda mobilen säger dom! -Nej, inte om det blir avbrott säger jag då, och förklarar.
Därför tror jag MARS skulle kunna vara en ingång. De som trots allt triggar igång är de som tänker vas som skulle hända om allt bröt samman har jag märkt, så där finns en ingång tror jag. Knappast med 80-takt telegrafi, Dock. Även om tanken är klok.
 
Last edited:
SM0HXO; blir grymt nyfiken av hur Du bedömer att "the golden age" av amatörradion skulle varit mitten av 60-talet? Jag noterade att samma signal med början på Bertil delats ut 4 gånger mellan 1959-1968. Va skulle det då så haft att göra med? Dog folk runt ca 40 års åldern vid denna tid? :p Eller så var kanske bara intresset så vansinnigt mycket större?

Nej strunt samma men en spontan tanke är att om 800 nya signaler delades ut ur vissa år i slutet av 80 och början av 90-talet så knäcker det ju med hästlängder av vad som delades ut under mitten av 60-talet (åtminstone att döma av listan från RigPix, all heder åt mannen som sammanställt den.)
Tycker iof att det låter ENORMT tråkigt med 5W och kristallstyrt på en del av 40m bandet - men kanske var detta lite det som var tjusningen...?

Jag avlade själv CW-prov men jag kunde aldrig läsa CW om det inte går i "spärr" dvs tecknet grymt fort men låååånga avstånd :p

Återigen så var inget illa menat, men enormt kul diskussion!

73 de SM5XGQ Tom i Sala
 
Last edited:
Telegrafi är inget nytt och har existerat sedan mitten av 1800-talet, före mitten - 1838, när tecken utväxlats över tråd och som kom att knyta samman Armekanska västkusten(Fransancisco) med ostkusten(NewYork). Att sedan trådlös radioförbindelse kom att använda samma teknik för överföring av tecken(morse code) är ju av underordnad karaktär. Telegrafist är ett gammalt respektabelt yrke och varje telegrafist's hustru kan intyga att vi gjorde det i "morse". - Tänk på att en telegraf var världens första skrivare, korta + långa, men endast tecken på en remsa.

/Sven.
 
SM0HXO; blir grymt nyfiken av hur Du bedömer att "the golden age" av amatörradion skulle varit mitten av 60-talet? Jag noterade att samma signal med början på Bertil delats ut 4 gånger mellan 1959-1968. Va skulle det då så haft att göra med? Dog folk runt ca 40 års åldern vid denna tid? :p Eller så var kanske bara intresset så vansinnigt mycket större?

Vid den här tiden så förlorade man signalen ifall man inte betalade avgiften. Redan efter ett år kunde den delas ut igen.
Jag har exempel i min egen bekantskapskrets där man tappat och återfått sin signal med ett par-tre års intervall t.ex.när man studerat
och inte haft råd eller tid med amatörradio.

Man var verkligen mån om sin signal, och vetskapen om att Televerket, FRA och SÄPO lyssnade på banden gjorde att de allra flesta skötte sig exemplariskt.

Jag håller med HXO om att "guldåldern" inföll under sent 50-tal/tidigt 60-tal.
Radiokonditionerna var bra, det fanns fortfarande surplus att bygga om, amatörerna var gentlemen och telegrafifria licenser var ännu inte påtänkta. Redan 10 år senare började det "sluttande planet" som vi ser med en allt mer accelererande lutning i dag.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Back
Top