Obalans i rotor

sm6vtz

Stickproppsamatör!
Hej!

Jag funderar på att bygga om antennsystemet i masten till nästa sommar och har då skissat på några varianter.
Det jag har fastnat för är ett typ av "H".

På ena sidan ca. 1 m ut ifrån masten kommer det att sitta en 1,8 m nätparabol med tillhörande elektronik.
På andra sidan ca. 1 m ut finns ett ~8 m långt rör med 8 st 9 el DK7ZB för 432 MHz. (vertikalstackade)
Som ni förstår blir det obalans i konstruktionen med ca. 20 kg på ena sidan och ca. 5 kg på andra.
H,et kommer ha 2 st horisontella mittrör/stag 50mm/5mm med 1 m avstånd.
Det långa vertikala röret har dimension 50mm/5mm + istoppade förlängningar i 40mm/4mm. (tot. 8 m långt)
På andra sidan sammankopplas dom horisontella rören med ett 1 m långt vertikalt 40mm/4mm-rör.

Jag använder en SPID RAU, som klarar mer än 150 kg vertikallast, stödlagret är ett GS-065.
Totalvikt inkl. rör, antenner, fästen, koax etc. ~50 kg. (alla rör är av aluminium)

Vad tror forumet om detta? Jag förstår att det blir både obalans och en någorlunda stor vindyta.
Tar rotorn skada av obalansen? Borde inte stödlagret ta mest stryk?

Jag har frågat tillverkaren och har fått svar, men dom förstår tyvärr inte engelska så bra, hi.

73 Kricke
 
Skratta inte, men jag har använt mina skillz i MS Paint. (för att förhoppningsvis underlätta för er)
Håll till godo!
 

Attachments

  • Towerantennas.JPG
    Towerantennas.JPG
    22,7 KB · Views: 47
Skratta inte, men jag har använt mina skillz i MS Paint. (för att förhoppningsvis underlätta för er)
Håll till godo!

Det är alltså som en gungbräda med en balanspunkt och monteringen vid rotorn bör vara så nära gungbrädans balanspunkt.
Man kan antingen förändra positionenen, vikten eller en kombination av båda.

Du skriver att du har 20kg på ena sidan och 5kg på den andra. Det innebär att balanspunkten hämnar närmare 20kg sidan.
Om du tycker att positionen är bra så är det enklast att balansera med mer vikt på den lätta sidan.

Sen har du 50kg totalvikt med alla rör som konstruktionen består av.
150kg vertikal belastning på rotorn är en sak om du har vikten balanserad rakt i linje med rotorn och en annan om du har en viktförskjutning.
Då får du en brytning som inte är så hälsosam för lagret.

Går det att överhuvudtaget med nuvarande konstruktion att montera det på rotorn så att du får tyngdpunkten i linje med rotorn?

73 / Tomas
 
Det är alltså som en gungbräda med en balanspunkt och monteringen vid rotorn bör vara så nära gungbrädans balanspunkt.
Man kan antingen förändra positionenen, vikten eller en kombination av båda.

Du skriver att du har 20kg på ena sidan och 5kg på den andra. Det innebär att balanspunkten hämnar närmare 20kg sidan.
Om du tycker att positionen är bra så är det enklast att balansera med mer vikt på den lätta sidan.

Sen har du 50kg totalvikt med alla rör som konstruktionen består av.
150kg vertikal belastning på rotorn är en sak om du har vikten balanserad rakt i linje med rotorn och en annan om du har en viktförskjutning.
Då får du en brytning som inte är så hälsosam för lagret.

Går det att överhuvudtaget med nuvarande konstruktion att montera det på rotorn så att du får tyngdpunkten i linje med rotorn?

73 / Tomas

Hej Tomas.

Tack för svar.

Tror det är svårt att montera det på något annat sätt.
Möjligtvis att man kan försöka öka på vikten.

Vad tror ni andra?

73 Kricke
 
Hej Kricke!
Jag tror inte du behöver bekymra dig över viktbalansen. Det är inte helt fel att ha lite obalans, det förhindrar att det står och glappar fram och tillbaks i det spel som alltid finns. Du kommer att ha större obalans i vindlast, som kommer att försöka vrida rotorn. Där är det svårare att få en relativt konstant last åt ena hållet, där ökar risken att antennsystemet glappar fram o tillbaks. Tiden som det står och slår i glappet är mycket större än tiden man manövrerar.

Du behöver ju skarva röret även med samma diameter hela vägen. Viktmässigt kan du överväga att ha 40 mm ø rör i yttre delarna av vertikalröret för 432, kanske innanför de 2 yttersta uppåt och nedåt. Det borde spara lite vikt och även vindlast. Jag har med framgång skarvat genom att slitsa det grövre röret och sätta en rörklammer eller två som klämmer ihop slitsarna. Det höll t ex i tisdags för översta 6 m rör av 10,5 m jag hade i 432-stacken portabelt. Stacken är ca 5 m totalt så den skarven av två ø 55 mm/2,5 mm alurör med en bit ø 45/2,5 mm rör + skarvstycke för 55 mm rör höll för böjmomentet.

I din miljö med havsutsikt kanske rostfria rörklammer är att föredra. Jag har galvade från Swedol, de kostade 10 SEK/styck i höstas för 54 mm, nu säger webben 11,125 SEK/st för dem och de 51 mm du behöver. Jag hittar inte stålkvalitet. Lägsta 4.6 kan dras med 8,9 Nm enligt en tabell jag hittade på nätet. Jag har nog dragit mer, kanske för 8.8 = 24 Nm, har aldrig använt momentnyckel för det...

/Jan
 
Hej
Det som spelar roll är de olika längderna mellan infästningspunkterna för rotor, stödlager och antenner.

Om vi förenklat säger att:
Rotorn sitter med 0,5 meter rör under stödlagret.
Röret som bär parabol och stack 0,1m över stödlagret.

Det böjmoment som då påverkar rotorn är endast en femtedel av momentet över stödlagret.

Nu hittade jag inte någon uppgift om vilket böjmoment rotortypen tål, endast vertikallast, bromsmoment och vridmoment fanns på deras hemsida.

Det borde dock inte vara något som helst bekymmer med hållfastheten för rotorn.

(Som parentes kan jag erkänna att jag en gång i tiden under många år körde med fyra höjdstackade 2m-Yagi på ena sidan av ett 38mm maströr. På andra sidan satt 4-stackade dipoler för 2m. Cirka 7m rör över en rotor från Claes Ohlsson. Endast ett stödlager fäst under näst översta antennen.)

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Hej Kricke!
Jag tror inte du behöver bekymra dig över viktbalansen. Det är inte helt fel att ha lite obalans, det förhindrar att det står och glappar fram och tillbaks i det spel som alltid finns. Du kommer att ha större obalans i vindlast, som kommer att försöka vrida rotorn. Där är det svårare att få en relativt konstant last åt ena hållet, där ökar risken att antennsystemet glappar fram o tillbaks. Tiden som det står och slår i glappet är mycket större än tiden man manövrerar.

Du behöver ju skarva röret även med samma diameter hela vägen. Viktmässigt kan du överväga att ha 40 mm ø rör i yttre delarna av vertikalröret för 432, kanske innanför de 2 yttersta uppåt och nedåt. Det borde spara lite vikt och även vindlast. Jag har med framgång skarvat genom att slitsa det grövre röret och sätta en rörklammer eller två som klämmer ihop slitsarna. Det höll t ex i tisdags för översta 6 m rör av 10,5 m jag hade i 432-stacken portabelt. Stacken är ca 5 m totalt så den skarven av två ø 55 mm/2,5 mm alurör med en bit ø 45/2,5 mm rör + skarvstycke för 55 mm rör höll för böjmomentet.

I din miljö med havsutsikt kanske rostfria rörklammer är att föredra. Jag har galvade från Swedol, de kostade 10 SEK/styck i höstas för 54 mm, nu säger webben 11,125 SEK/st för dem och de 51 mm du behöver. Jag hittar inte stålkvalitet. Lägsta 4.6 kan dras med 8,9 Nm enligt en tabell jag hittade på nätet. Jag har nog dragit mer, kanske för 8.8 = 24 Nm, har aldrig använt momentnyckel för det...

/Jan

Hej Jan!

Tack för svar.

Du skriver att jag behöver skarva röret med samma diameter hela vägen, varför?
Tanken är att förlänga mitt 6 meter långa 50mm-rör, med 2 st dryga 1 m långa 40 mm, dessa fäster jag med genomgående.
Jag funderar även på att gå ner till 40 mm-rör hela vägen (på 8x9el-stacken), men då jag har rör liggandes/får över för hela konstruktionen håller jag budgeten bättre, hi.

73 Kricke

Ps, nu kommer GB3MHZ/B (23) sakta upp ur bruset.
 
Hej
Det som spelar roll är de olika längderna mellan infästningspunkterna för rotor, stödlager och antenner.

Om vi förenklat säger att:
Rotorn sitter med 0,5 meter rör under stödlagret.
Röret som bär parabol och stack 0,1m över stödlagret.

Det böjmoment som då påverkar rotorn är endast en femtedel av momentet över stödlagret.

Nu hittade jag inte någon uppgift om vilket böjmoment rotortypen tål, endast vertikallast, bromsmoment och vridmoment fanns på deras hemsida.

Det borde dock inte vara något som helst bekymmer med hållfastheten för rotorn.

(Som parentes kan jag erkänna att jag en gång i tiden under många år körde med fyra höjdstackade 2m-Yagi på ena sidan av ett 38mm maströr. På andra sidan satt 4-stackade dipoler för 2m. Cirka 7m rör över en rotor från Claes Ohlsson. Endast ett stödlager fäst under näst översta antennen.)

73 de SM7NTJ Lorentz

Hej Lorentz!

Tack för svar.
Det blir ca. 1,8 m mellan rotor och stödlager.

Intressant parentes, det håller oftast bättre än vad man tror, det gäller bara att blunda när det blåser som mest, hi.

73 Kricke
 
OK, jag läste första posten för dåligt, jag ber om ursäkt. Och din skatvmetod är OK, men risk för glapp om man inte drar genomgående skruven så rören deformeras, dvs ganska hårt. Klämma blir helt glappfri men kan ha lägre max vridmoment. För rotor-röret tänker jag köra båda.
/Jan
 
OK, jag läste första posten för dåligt, jag ber om ursäkt. Och din skatvmetod är OK, men risk för glapp om man inte drar genomgående skruven så rören deformeras, dvs ganska hårt. Klämma blir helt glappfri men kan ha lägre max vridmoment. För rotor-röret tänker jag köra båda.
/Jan

Du behöver inte be om ursäkt Jan, hi.

73 Kricke
 
Hej.

Har nu fått ett nytt svar från fabrikören.
Han ser inte att det skall vara några problem.
Nu får vi se om jag startar detta projektet.

Tack för all input.

73 Kricke
 
Back
Top