Överspänningsskydd för 14v

SA7AZQ

Well-Known Member
Jag har läst för ett tag sedan en artikel om ett överspänningskydd för 14v för att skydda radion om nätaggregatet skulle gå sönder. Jag har letat i mina gamla QTC och hittar inte artikeln, Troigen är artikeln i 2009 eller 2010 årgången. Minns någon i vilket nummer artikeln var? Blir väldigt glad om någon minns:)
 
Har inte artikeln men jag förmodar att det var en "MOV" som det skrevs om, en simpel metalloxidvaristor från ELFA för under 10.- kan ju vara ett enkelt skydd.

https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/init.do?item=60-295-18&toc=19445

Värt att tänka på dock är att många av våra enklare switchade aggregat har ibland ett otrevligt översläng på spänningen i startögonblicket och då kan vår MOV medföra problem om den triggar redan på 14V.


edit: var det en skydd av typen "zenerkofot" så har du en snabb och hänsynslös sådan här:
crowbar.gif
 
Last edited:
Halloj. Jag såg till min stora glädje att ssa har laddat upp gamla qtc nummer, hittade nästan driekt på deras webb =) Tack för snabbt svar 6XUN.
 
Missa nu inte att använda en säkring, en crowbar eller MOV ersätter inga säkringar, den är bara ett komplement.

Använd rätt säkring med korrekt värde och rätt karakteristik alltså :)
 
En "crowbar" skall alltid kombineras med säkring och gärna ett motstånd i serie med tyristorn för att hålla nere kortslutningsströmmen något.
Man kan även låta ett relä bryta primären, men det är lite overkill då kretsen förhoppningsvis aldrig kommer att aktiveras.
 
Jag kan nog inte så mkt om egenbygge så jag undrar vad en crowbar är.

Om du tänker dig polerna på ett bilbatteri, ta en kofot och lägg över polerna så ser du vad en "crowbar" gör :D

En "crowbar" mer eller mindre kortsluter nätaggregatets utgång med hopp om att säkringen skall lösa ut och förbrukaren (din radio) skall räddas från överspänning.

Det aktiva elementet som kortsluter kan vara ett relä (jättelångsam och dålig lösning) eller det som är vanligast, en kraftig tyristor.

En tyristor är som en vanlig diod fast med ett extra ben där du skickar in en spänning då du vill att dioden skall leda ström.
Då kringelektroniken detekterar en överspänning skickas det in en spänning på extrabenet och dioden börjar leda,
dioden är kopplad så att den kortsluter nätaggregatets terminaler då den öppnar,
en kortslutning som förhoppningsvis bränner säkringen i nätaggregatet och räddar din radio :)
 
Okej då är jag med på vad du menar. Tack för beskrivningen av en tyristor för det visste jag inte heller =). Tack för svaren och allt kunnigt folk.
 
Vad menar du med riktig säkring för mig är riktiga särkingar för mig glasrörs eller bilsäkringarna.
Skalleper: Artikeln finns i nummer 2 år 2009. Hoppas länken fungerar http://ssa.se/gdoc.php?id=700

Säkringar kan man nog göra till en hel vetenskap om man vill..


Ofta brukar man bara dela upp säkringar som "snabb" eller "trög",
det är en väldigt grov uppdelning men det talar om att säkringen löser snabbt vid överström eller är trögutlöst för att den skall tåla en kortvarig överström såsom när en kondensatorbank i ett nätaggregat fylls.

Glasrörssäkringen tänker nog de flesta på när man pratar om säkringar för elektronik, när det gäller den "snabba" varianten så kan man ofta använda tumregeln 1s vid 200% märkström, det tar alltså ca. 1 sekund för den att lösa ut vid dubbla strömmen den är märkt med.

För en säkring märkt ”trög” kan det ta allt mellan ett par få sekunder till en halvminut innan den brinner av vid 2x märkström, en säkring av låg kvalitet visar ofta här sin svaga sida med stora variationer i tid åt båda håll vilket kan ha förödande effekter beroende på hur mycket man har hängt upp apparatens skydd på just den aktuella säkringen.
Bra att tänka på när man köper ett sortiment billiga glasrörssäkringar på Biltema :)

Dimensionering av glasrörssäkring bör förstås ske med hänsyn tagen till utrustningen med startströmmar eller avsaknaden av densamma,
En bra tumregel för små elektronikbyggen utan särskilda krav eller stötströmmar, verkande i rumstemperatur är 75%.
Så för en apparat som drar 750mA så är en 1A säkring lämplig, om man har lite startström så som i ett nätaggregat så lägger man till minst 10-15 %

Omgivningstemperaturen eller apparattemperaturen där säkringen vistas styr mer än man kan ana,
en bra glassäkring tål så mycket som 10-15% överlast vid -20ºC medans den bara tål 75% vid 80ºC,
Värt att ta i beaktande med faktorer som närhet till eventuella kylelement eller avkylning i fläktkylda apparater.

Smälttråden eller säkringstråden tillverkas av ett antal olika material för de egenskaper man eftersträvar hos den aktuella säkringen,
strömtåligheten (och spänningsfallet över säkringen) bestäms av faktorer såsom materialets resistivitet, tvärsnittsarea och materialets värmeledningsförmåga.

Materialets värmeledningsförmåga eller rättare sagt dess förmåga till snabb avkylning kan ha betydelse då säkringen utsätts för repetitiva strömstötar, pulstålighet,
tråden måste då ges tid till avkylning och där kommer även säkringshållaren in i bilden, en stor kontaktyta hjälper givetvis avkylningen.

Avkylningen kan även ha en baksida, kretskortsbanorna som säkringshållaren är fastlödd i fungerar som avlastande kylelement för säkringsanslutningarna, en kylning som märkbart kan öka utlösningstiden för högströmstyper av tröga säkringar.

Säkringshållaren är ofta en förbisedd detalj, för glasrörssäkringar så bör man överdimensionera säkringshållaren efter dess maximala ström, står det 10A i katalogen bör man inte dra mer än kanske 6-7A igenom den på grund av spänningsfall i kontaktytorna och värmestegringen.

Märkspänning? – Ja en säkring har även en märkspänning, för säkringens funktion i sig har märkspänningen ingen betydelse då det är för strömmens skull man har säkringen.

Spänningens betydelse kommer först in då strömmen har härjat, när säkringen brinner av snabbt bildas det en ljusbåge som man vill skall brytas så snabbt som möjligt,
i vissa säkringar finns det ett släckpulver, i andra säkringar kan man se en fjäder som skall rycka åt sig återstoden av tråden för att öka isolationsavståndet.

En faktor som styr spänningståligheten är smälttrådens metalliska egenskaper då den smälter,
man vill att den drar ihop sig så mycket som möjligt precis efter smältögonblicket för att gapet mellan trådstumparna skall bli så stort som möjligt och därigenom bryta ljusbågen.

Genomgångresistansen är förstås varierande beroende på märkströmmen, den minsta säkring jag har i junkboxen är en instrumentsäkring på 2mA. (ja, 2 milliampere)
Jag vågar inte kontrollmäta den med en vanlig multimeter då tråden riskerar att smälta på grund av mätströmmen!
Spänningsfallet över en i sammanhanget högresistiv säkring kan ha stor betydelse vid låga spänningar, till exempel i mätsammanhang då man har just instrumentsäkringar.

OBS! Glasrörssäkringar är inte hermetiskt täta, har de legat fuktigt riskerar de att ha en väldigt oxiderad tråd som brinner av vid en betydligt lägre märkström.


Observera nu att det jag kortfattat beskrivit ovan är väldigt generellt och gäller bara 5x20mm glasrörssäkringar, jag har avsiktligt utelämnat andra parametrar såsom vibrationstålighet och lufttryck.
För andra typer av säkringar är det förstås ofta andra tumregler och villkor som gäller och med reservation för att jag missuppfattat saker och ting.



Annars skall man ju inte krångla till det så förbannat, ta nåt som ligger i lådan, det funkar oftast :p :p :p :p :p
 
Ang. rubriken:
En säkring kan aldrig bli ett 'överspänningsskydd' " då den är en 'strömbegränsare' som löser ut vid för hög ström !

Jag tycker att SM6XUN's förslag med en 'zenerkofot' är det enda rätta, enligt hans bild men se till att det sitter en bra säkring i tilledaren till höger i bilden, så att tyristorn kan 'blåsa' säkringen.
Du kan ju ha en slutande tryckknapp över 'kofoten' som du trycker på vid 'uppstart' om du har höga startströmmar.
 
Last edited:
Ang. rubriken:
En säkring kan aldrig bli ett 'överspänningsskydd' " då den är en 'strömbegränsare' som löser ut vid för hög ström !

Jo, en säkring blir ett överspänningsskydd, ökar spänningen ökar normalt strömmen om det inte är en CCS, alltså löser säkringen om den är korrekt dimensionerad.

Du kan ju ha en slutande tryckknapp över 'kofoten' som du trycker på vid 'uppstart' om du har höga startströmmar.

Du har nog missuppfattat, i andra kopplingar kan man "släcka" en tyristor med en slutande switch (man byglar bort spänningsfallet över tyristorn).
I det här fallet skulle man antingen poppa säkringen eller svetsa ihop switchen.

Har man höga startströmmar väljer man en trög säkring.
 
Jag har precic bytt nätaggregat till ett 40 ampers switchat, inga störningar alls, och i manualen stod det att det ska visst finnas ett skydd på utgången =). Mitt gamla trafo nätagregat levde sitt eget liv, plötsligt började min hf radio äta säkrningar och det blev oehört varmt och gav plötsligt ut ojämn spänning.
 
Jag har precic bytt nätaggregat till ett 40 ampers switchat, inga störningar alls, och i manualen stod det att det ska visst finnas ett skydd på utgången =). Mitt gamla trafo nätagregat levde sitt eget liv, plötsligt började min hf radio äta säkrningar och det blev oehört varmt och gav plötsligt ut ojämn spänning.

Det låter definitivt som att det krupit lite HF via strömkabeln in i nätaggregatet, en del aggregat får spunken och matar ut allt det har.

Speciellt en linjär reglerkrets, LM723, är välkänd för just det fenomenet, det tarvar en del jobb att göra den HF-immun.

Många nätaggregat idag, såväl linjära som switchade är bra men bland de billiga/enkla aggregaten smyger det sig ibland in produkter som kan vara riktigt dåliga,
dels ur störsynpunkt men de kan även utmärka sig genom rejäla spänningsspikar vid tillslag som naturligtvis kan vara skadliga för ansluten utrustning.

Har du tillgång till ett oscilloskop så ta en titt med proben på nätaggregatets poler när du slår till strömmen :)
 
Har tyvärr inte tillgågn till ett oscilloskop =( Jaja nu är det inga problem endå för som jag sa har jag ett "nytt" agg jag haft ett tag men inte använt så mkt för fläktljudet har irriterat mig men det åtgärdade jag enkelt.
 
Jo, en säkring blir ett överspänningsskydd, ökar spänningen ökar normalt strömmen om det inte är en CCS, alltså löser säkringen om den är korrekt dimensionerad..


Om det inte fanns några låssmeder så hade vi inga 'inbottstjuvar'
Att säkringen löser ut om spänningen stiger är ju självklart, strömmen ökar ju !
Du har nog missuppfattat, i andra kopplingar kan man "släcka" en tyristor med en slutande switch (man byglar bort spänningsfallet över tyristorn).
I det här fallet skulle man antingen poppa säkringen eller svetsa ihop switchen.

Har man höga startströmmar väljer man en trög säkring.
Instämmer men den får inte vara för trög!:)



Om du kortsluter tyristorns 'gate' till jord så 'tänder' den inte och då blåser den inte säkringen. Alla nätaggregat har en 'spänningsspik' vid tillslag och detta kan orsaka att säkringen går, helt i onödan.
 
Back
Top