Operatörsteknik

SM7FBJ

Radiotelegrafist och halvdansk
Varför envisas vissa operatörer med att säga (i mitt fall då) eff bee jijj....istället för att säga filip bertil johan? Är det fegvarning/nybörjarvarning att bokstavera sin signal, oftast på 2m? När samma operatör kör på HF så bokstaveras hela anropsignalen vid varje sändarskift till mottagarstationen.

Vad är det för ofog vissa lägger sig till med? Jag har hur många gånger som helst lyssnat till trafik på 2m där de som talar/anropar varandra bara säger typ ( i mitt fall då) -sju eff bee jijj......!!!

Ni som är provförrättare, vad lär ni egentligen ut till de som ska ta cert? Andra exempel är att den som inte kan/vill bokstavera sitt suffix, envisas med att säga Köm.....efter varje skift....eller typ: -För kännedom.....är det scannervarning från tiden då de lyssnade på polisradio?

Du som oftast snackar på 2m, med kompisen, som ju självklart vet vem du är, har du tänkt på att det kan finnas andra som INTE vet vem du är, och som kanske skulle vilja ropa upp dig? Hur ska en Nybörjare kunna ropa upp dig om Hon/Han inte vet vad du har för anropssignal? Är de inte är "tuffa" nog........?

Ska vi lära ut blivande radioamatörer att göra ett fonetiskt anrop, som låter någonting i stil med det de hör? Det konstiga är ju att detta ofog upphör så fort det sänds på kortvåg, med undantag av de ringar med gaggande kompisar på ssb, som finns på 80m och som är körandes på "sin" frekvens, i stort sett dygnet runt.

Är det svårt/löjligt/barnsligt/nybörjaraktigt att bokstavera sin anropssignal?
 
Last edited:
Vad det gäller prefix brukar jag själv på 2&70 köra med SAØ eftersom det är lätt att höra skillnad på SA och SM samt att distriktet Ø är lätt att gissa här i Stockholm. Däremot brukar jag i nästan 100% av fallen bokstavera sufixet Adam Wilhelm Adam. Dock vid dålig läsbarhet kör jag med Sigurd Adam Nolla Adam Wilhelm Adam. Tyvärr verkar många föredra att säga William istf Wilhelm!? Att använda vedertagen bokstavering hjälper till för att underlätta uppfattandet av signalen.

Däremot verkar många ha motvilja att bokstavera signalen samt att den sägs MYCKET snabbt. Ofta för att 2&70 används som "PR-Radio" och man verkar inte vilja att någon annan än den tänkta mottagaren ska uppfatta den för att slippa att bli anropade av något annan som känner för ett QSO. Försök att att höra skillnaden på typ BFS och BSS, BFN och BSN ("Ett exempel bara Helge!") över radion.

Att "Contest Signal" ersatts av "Vanity Call" och att det får användas vid dagligt QSO är en styggelse och när man dessutom på 2&70 hör att "A" ropar på "B" ("Ett exempel bara Helge!")

Vad det gäller användandet av "KOM" så är en av anledningarna att många/vissa av oss är skolade på ett eller annats sätt via det militära. Tråkigt att vissa tycks tycka att det försvårar att veta när man själv ska komma in och svara!?

Vad det gäller att lära ut så är det väl oftast INTE provförrättaren som gör detta utan att man efter kursen tar in en utomstående provförrättare för större objektivitet!?
 
Vad det gäller att lära ut så är det väl oftast INTE provförrättaren som gör detta utan att man efter kursen tar in en utomstående provförrättare för större objektivitet!?

.....Precis! Och beroende på vem det är, så blir det därefter. Nåja, den "grundläggande" operatörstekniken blir ändå sämre. Jag har själv haft, ska vi kalla det en "fortsättningskurs", vissa kvällar, då de som vill komma - även mer vana operatörer - har varit välkommna. De som kommer vill ofta ha "russinen i kakan".

Man lär sig kanske ändå det mest gångbara själv. Tråkigt att det skulle vara så som du beskriver att en del inte vill bli anropade pga ohörbar anropssignal, eller the magic word.
 
Håller med.
Men upplever att det är många äldre erfarna radioamatörer som fuskar med tydligheten i anropsignalerna.
Man kan sitta och lyssna länge, och höra anrospugnaler 20 ggr utan att förstå om de är SA, LA, OH eller SM stn.
Själv hörde jag min egen anropsignal, men med annan siffra. Lyssnade länge för att höra om det verkligen var sant att nån körde med ÄssÄmTreÄffPeDe, till slut insåg jag att en bokstav var fel, och det inte var min signal. det är mycket svårt att höra dessa snabba signaler obokstaverade ibland.
Det kan räcka med var 10 minut om man är tydlig, otydligt hjälper itne om man så säger delar av sin signal hundra ggr.

Som varandes provförrättare, har jag endast ansvaret att låta folk göra provet, där finns frågor om bokstavering. Det är synnerligeh ovanligt att någon gör fel här.
Men när de får micken som blir det snabb okstäver som omöjligen går att tolka.
Det är snare utbildningen som bör trycka mer på hur och att man faktiskt MÅSTE bokstavera.
Kanske behövs vidareuptbildning av de äldre som då kan få rera påa tt det nuemra finns SA.
me de borde veta då det ju finns LA, så en fyraäffpede skulle kunna vara SM, SA eller LA, ja kanske OH eller OZ.

Det borde ju finnas en instinkt hos varje radioamatör att verkligen se till att motstationen hör vad han säger.

Jag har till och med hört kommunjakts QSO där man fått fel anropsignal och avslutat QSO:et med 59 tack för QSO och den nya kommunen.

Helt vanlig bokstavering gör det hela MYCKET tydligt, och är enkelt.


Många ggr får man identifiera stationer på rösten.......
 
Jo mikrofon-nissar. Vilket I-landsproblem!

Kommer ihåg min egen utbildning till C-radioamatör i mitten på 70-talet.
Telefonkatalogen gav den svenska varianten och ARRL den internationella.
Bara att lära sig utantill!
De som över tid, får dåligt kom-ihåg med detta, är det kanske läge att byta mode.
Tänkte då närmast på CW. (se även ESR)

Noterade att även du, (Brutus), körde SSB i Domsten: SM7FBJ.
Dessutom heltransistoriserat.
Usch, inte någon av dina egenbyggda rör-rigar i fotosikte.
Tråkigt att se så hängivna radioamatörer tappa nyckelfattningen (HiHi).

Jag kan skicka dig en sax för att klippa av mikrofonkabeln, Rör-Bjarne!
Behöver inte ens begära den samme tillbaka.
Vad gör man inte för en bättre värld. (=CW)

HàDè!
 
Jag tror att t e x repeaterkörning ofta uppfattas som att "alla känner alla" redan - det är ju ofta samma gäng som figurerar - och att det därför inte är så noga med bokstaveringen, eller intervallet mellan callen. Repeater- och lokal-QSOn på FM (2m/70cm) är ju ofta just lokala, och bara de närmast sörjande hör/bryr sej, liksom. När man kliver över på mer DX-betonade band/moder blir bokstaveringen mer korrekt per automatik, åtminstone här i krokarna.
Då finns ju ett annat intresse av att vara förstådd/tydlig..och möjlig att anropa.
Duger det som tänkbar förklaring?
 
Back
Top