Optimism...

SM0AOM

SM0AOM

Well-Known Member
Såg denna bild i ett reportage från en "ham-fest" i Tyskland.

Tittar man noga så tycker man nog att € 79 för en snart 50 år gammal indikator till en HP8410 "nätverkare" utan varken
s-parameter test-set, "harmonic frequency converter" eller svepgenerator är ganska "saftigt".

1669537826665.png
 
Själva grundenheten HP8410A+ den polära displayen HP8414A kostade c:a $3700 i början av 70-talet,
eller 30000 kr i SM.

Ett helt system, bestående av grundenhet, display, harmonisk blandare samt s-parameter test set kostade $13000
eller runt 100 "papp".

Det HP8410B-system som Elektronfysik II på Chalmers hade innehöll ytterligare enheter, och hade väl kostat skolan runt 140000.
Motsvarande 6-7 nya Volvo 144.

Idag skänker man bort hela sådana, eftersom man måste veta vad man gör när man kalibrerar och mäter.
Unge ing. Spoling har lite svårt för sådant som inte har flashiga displayer och menyer,
till skillnad från sin mentor civ.ing. Luring, som är uppfödd på en diet av analoga instrument,
beräkningar på rutat papper, HP:s "Reflectometer Calculator"
1669545170723.png

samt den klassiska Smith-diagram räknestickan

1669545446330.png
 
Last edited:
Det är ganska vanligt med groteska överpriser på HP:s effektmätare som saknar den ganska vitala delen - mäthuvudet. I min ringa mening ska man betrakta en effektmeter utan mäthuvud som mer eller mindre värdelös. Kolla också att ett mäthuvud verkligen fungerar...

Merparten av HP:s spektrumanalysatorer ur 8590-serien ska man inte betala för mycket för heller. Handlar det om modeller som inte går så högt upp i frekvens är det nog bättre att köpa en ny Siglent eller Rigol.

Fördelen med lite äldre HP-instrument är att de ofta kan vara reparerbara tack vare att det oftast går att få tag på manualer och att dessa har mycket bra beskrivningar hur instrumenten är uppbyggda så det går att laga. Vissa komponenter är omöjliga att få tag på, kan vara specialtillverkade eller utvalda toppexemplar, men många gånger kan man ändå få fart på apparaten med kanske lite sämre prestanda.

En möjlig anledning att öht betala för indikatorn på bilden kan vara att den kanske har ett bildrör i OK skick. För egen del har jag en HP 141T med ett alldeles utmärkt bildrör. Att sedan apparaten är en pina att använda jämfört med en modernare analysator är en annan sak, bildröret är i alla fall bra. Jag har sett att det dykt upp LCD-ersättare till en del attraktiva gamla instrument (t ex 8566B, 8568B) för att ersätta hela bildskärmsdelen som har ett ganska unikt bildrör som är utgånget sedan länge.
 
Utgånget bildrör... Inte många förstår ens vad det är för något nuförti'n. Jag behöll CRT'n från ett gammalt Tektronix som inte gick att rädda och ställde det i bokhyllan. En besökare undrarde vad det var för konstig butelj. Det tog en stund att förklara...
 
SM0AOM said:
…beräkningar på rutat papper, HP:s "Reflectometer Calculator"

samt den klassiska Smith-diagram räknestickan
Click to expand...
Räknestickorna var före min tid, men har alltid fascinerats av dem. Det i sin tur gjorde att jag samlade på mig några under både högstadie o gymnasietiden. Både enkla och avancerade…
Man var dessutom riktigt duktig på Smithdiagrammet under den senare delen av gymnasiet och en bit in i högskolan. Men därefter har det endast använts sporadiskt och därför bitvis fallit ur minnesbankerna. Fascinerande att det fanns räknesticka för Smithdiagram, är det någon i tråden som vill sälja eller vet var man kan finna en, så är jag helt klart spekulant.

73/
Micke
 
HP:s reflektometerkalkylator finns här om man nöjer sig med den i virtuell form:
https://hpmemoryproject.org/pict/technics/applet/slide_rule/reflectometer.htm
Någon av oss lyckliga själar som har en riktig kanske kan övertalas att scanna
delarna för att skriva ut en egen, kanske finns det redan på nätet om man googlar lite.

Det finns också "Minicircuits RF Calculator" som man kan tanka hem till sin mobil så kan
imponera på en sannolikt oförstående omgivning. Finns till både Android och iFåne.
 
Tack för tipset!
Fanns en liknande förr, men rensade den pga tvivelktigt ursprung...
 
MCL "RF Calculator" i all ära, men vi analoga bakåtsträvare använder gärna
huvudräkning samt Rohde&Schwarz väldigt analoga kaffemugg med adekvata nomogram:

1669620996031.png
 
Använder fortfarande min räknesticka ibland liksom några av de där finurliga kalkylatorerna i papp. Betydligt snabbare och mer överskådlig än miniräknaren när man söker efter goda kompromisser eller bara vill se var övertonerna på en kristalloscillator hamnar på ett ungefär.

Problemet med att skaffa sig allt för bra mätinstrument är annars att sådant man byggt eller köpt och upplevt fungerar jättebra ofta blir helt oanvändbart när man väl mätt upp prestandan och fått svart på vitt hur dåligt allt är. Kraftigare övertoner än förväntat, lägre effekt än man hoppats på, dålig selektivitet och sidbandsundertryckning osv. Eländes elände.

Ibland kan man också undra hur det ens var möjligt att som okunnig tonåring bygga ihop och trimma både sändare och mottagare när instrumentparken enbart bestod av en multimeter från Clas Ohlson och en OA81 som diodetektor. Apparater kunde byggas ihop av vem som helst och som bevisligen fungerade och nådde över hela jordklotet. Borde ha varit omöjligt utan kunskap och instrument.

Hemligheten där ligger i att man inte ännu hade insett hur svårt allting egentligen är och att skillnaden mellan en dålig sändare och en bra sådan i många fall inte märks i praktiken. Möjligen påpekade någon på den tiden att tonen chirpade en aning vilket man själv redan hört eller att nycklingen var lite för hård men som ändå inte påverkade möjligheterna att få kontakt.

Ju bättre instrument man skaffar sig ju mer tid går åt att finlira och optimera kretsarna i sina byggen. Jag kan lätt lägga ner flera dagar på att jaga en förlorad dB eller t o m en tiondels dB i mina byggen. Går det att hämta in en hudradels dB så gör man det. Å ena sidan fullständigt meningslöst att offra tid på sådant men å andra sidan spännande och lärorikt när den förlorade återfinns. Men eftersom tid, nyfikenhet och uthållighet finns i överflöd så är det egentligen inget problem. Mätteknik i teori och praktik är för många en mycket kul hobby i sig som det är lätt att gräva ner sig i kanske. :)
 
Professionellt: är det nånstans det krävs mätvärden intill hundradelen av en dB?
 
Detta med vad man kan klara av utan exakt mätteknik och tvingande specar påminner lite om humlans flykt, på nåt vis. Ingen har talat om för humlorna att de inte kan flyga, så de far omkring som vanligt. Mina första alster i elektronikträsket (AF-förstärkare) mättes aldrig med annat än öronen, och då fanns ju resultat som var undermåliga och andra som var bra, men hur bra eller dåliga de var, blev aldrig uppdagat. Nu skulle jag väl gå tillväga på ett annat sätt...
 
SM6VJE said:
Professionellt: är det nånstans det krävs mätvärden intill hundradelen av en dB?
Click to expand...
En forumdeltagare,SM5JAB har jag för mig, brukar citera en lektor i Elmät, som tillskrivs att ifrågasätta om decimaler av dB verkligen existerar.


I ett kompendium om dämpningsmätningar, skrivet av den store Bruno Weinschel, beskrivs vilka ansträngningar som krävs för att få.en enda signifikant decimal när man ska mäta dämpningsbelopp på mer än 10-20 dB.

Det enda storskaliga sammanhang som jag råkat på där man angett decimaldelar av dB i mättekniken har varit när nivån på pilotbärvågorna skulle ställas in i BF-,system.

Då användes selektiva nivåmetrar med 0,01 dB i sista siffran
 
SM0AOM said:
En forumdeltagare,SM5JAB har jag för mig, brukar citera en lektor i Elmät, som tillskrivs att ifrågasätta om decimaler av dB verkligen existerar.


I ett kompendium om dämpningsmätningar, skrivet av den store Bruno Weinschel, beskrivs vilka ansträngningar som krävs för att få.en enda signifikant decimal när man ska mäta dämpningsbelopp på mer än 10-20 dB.

Det enda storskaliga sammanhang som jag råkat på där man angett decimaldelar av dB i mättekniken har varit när nivån på pilotbärvågorna skulle ställas in i BF-,system.

Då användes selektiva nivåmetrar med 0,01 dB i sista siffran
Click to expand...

Tänkte det var något sånt, någon enstaka specialiserad funktion.

Tackar gör dagens kunskap :)
 
SM0AOM said:
En forumdeltagare,SM5JAB har jag för mig, brukar citera en lektor i Elmät, som tillskrivs att ifrågasätta om decimaler av dB verkligen existerar.


I ett kompendium om dämpningsmätningar, skrivet av den store Bruno Weinschel, beskrivs vilka ansträngningar som krävs för att få.en enda signifikant decimal när man ska mäta dämpningsbelopp på mer än 10-20 dB.

Det enda storskaliga sammanhang som jag råkat på där man angett decimaldelar av dB i mättekniken har varit när nivån på pilotbärvågorna skulle ställas in i BF-,system.

Då användes selektiva nivåmetrar med 0,01 dB i sista siffran
Click to expand...
Ja det kan vara jag som ligger bakom det. Professor Alexander Lauber vid någon föreläsning i mätteknik på 1980-talet sade att det var "kriminellt att ange decimaler på decibel". Om man ser vilken spänningsskillnad som motsvarar 1/10 dB så är den ofta löjligt liten. Så han hade inte fel.
 
Professor Lauber var dessutom SM5MH på 60-talet. När jag tänker på saken har jag nog träffat honom vid något SNRV årsmöte på FOI runt millenieskiftet.

Något man ska ha i minnet är att vid svagsignalkommunikation har även enstaka decibel en påtaglig betydelse. Ett minne som dröjer kvar från kursen "Mikrovågsförstärkare" är
hur mycket bättre en UHF-mottagare eller radiometer som är riktad mot kall himmel blir
om brusfaktorn reduceras med 0,5 dB från 1 dB till 0,5 dB.

1 dB brusfaktor motsvarar en systemtemperatur av c:a 78 K, medan 0,5 dB är 38 K.
Kvoten mellan 78 och 38 är c:a 2, så mottagaren har blivit 3 dB bättre genom att reducera brusfaktorn med 0,5 dB. Av denna anledning så föredrar man att karaktärisera lågbrussystem med temperatur istället för brusfaktor.

SM5AGM igen:

1669663155625.png
 
Last edited:
Antalet amatörer med LHe-kylda maserförstärkare tror jag kan räknas på den ena handens tumme. Men det är ett vackert exempel.
 
Det är nog ovanligt.
Men det går att köpa Peltier-elementkylda LNA:er med runt 10 K brustemperatur, vilket inte heller är så illa.
Då blir antennens sidolober den begränsande faktorn.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top