övningsprov hjälp att förstå

SM78692

New Member
Jag håller på att försöka ta cert, men tycker många frågor i övningsproven är konstigt formulerade.
Hjälp mig förstå hur man ska tänka. Tex på denna fråga

En 500 ohm, 1 watts resistor kopplas parallellt med en likadan resistor. Vad blir skillnaden i effekttålighet mot om bara den ena resistorn är inkopplad?

a. Resistanserna klarar nu 2W
b. Resistanserna klarar nu 4 W
c. Resistanserna klarar nu 0.5W
d. Effekttåligheten är oförändrad, 1W


Är svaret A eller B?
A borde vara rätt men kan vara B beronde på hur man tänker med "
Resistanserna" Det kan inte vara Resistanserna om bara en är inkopplad?

Resistanserna klarar nu 2 W vardera men 4 W totalt.
 
Är svaret A eller B?
A borde vara rätt men kan vara B beronde på hur man tänker med "
Resistanserna" Det kan inte vara Resistanserna om bara en är inkopplad?

Resistanserna klarar nu 2 W vardera men 4 W totalt.
Effekttåligheten hos varje motstånd är oförändrad vare sig om de är parallellkopplade eller inte.

Parallellkombinationen av två 500 ohms motstånd blir 250 ohm, vilket medger en högsta total ström av roten(2/250) = 90 mA när en total effekt av 2 W inte får överskridas. Strömmen fördelar sig lika mellan motstånden, alltså 45 mA genom varje.

Kopplar man bort det ena motståndet så sjunker effekten till 1 W i den kvarvarande vid konstant matningsspänning, medan om strömmen hålls konstant vid 90 mA det skulle utvecklas 4 W i den kvarvarande resistansen, och 0 W i det bortkopplade.

Effektformeln P = I^2*R ger då att det utvecklas 1 W i varje motstånd, eller 2 W i kombinationen.

Skulle det nu vara så att effekttåligheten per motstånd förändras när de parallellkopplas, så att den fördubblas, skulle en ström av 63 mA kunna flyta genom varje motstånd och en effekt av 2 W utvecklas, men motstånden tål fortfarande bara 1 W per styck.

Jag misstänker att avsikten med frågan varit att testa om tentanden förstått skillnaden mellan effekttålighet och effektutveckling. Om man parallellkopplar två likadana motstånd så fördubblas effekttåligheten.
 
Tack nu förstår jag. Helt klart att jag inte var uppmärksam på vad frågan gällde.

Använde ChatGPT för att får förklarat saker som jag inte tycker bli rätt men uppenbarligen klara inte den av denna fråga.

Svaret jag fick var:

Förklaring:​

När två 500 ohm, 1-watts resistorer kopplas parallellt:
  1. Resistansvärde i parallellkoppling:
    Den totala resistansen blir:
    Rtotal=11500+1500=5002=250 ΩR_{\text{total}} = \frac{1}{\frac{1}{500} + \frac{1}{500}} = \frac{500}{2} = 250 \, \OmegaRtotal=5001+50011=2500=250Ω
  2. Effekttålighet:
    Varje resistor är märkt med 1 W, vilket innebär att den kan hantera en effekt på 1 W utan att överbelastas. När två identiska resistorer kopplas parallellt:
    • Effekten som fördelas över varje resistor halveras eftersom strömmen delas lika mellan dem.
    • Därmed kan varje resistor fortfarande hantera upp till 1 W var.
    • Den totala effekttåligheten i parallellkopplingen är summan av de två resistorerna:
    Ptotal=Presistor+Presistor=1 W+1 W=2 W.P_{\text{total}} = P_{\text{resistor}} + P_{\text{resistor}} = 1 \, \text{W} + 1 \, \text{W} = 2 \, \text{W}.Ptotal=Presistor+Presistor=1W+1W=2W.
  3. Effekttålighet i kretsen:
    Eftersom strömmen nu fördelas lika mellan resistorerna och deras effekttålighet adderas, klarar den parallella kombinationen en total effekt på 4 W istället för 1 W om bara en resistor används.

Slutsats:​

När två resistorer kopplas parallellt ökar effekttåligheten till 4 W, vilket är svarsalternativ b.

 
Chat GPT och liknande, är många och myckna ord och ringa (om ens något) förstånd, och absolut fritt från någon form av självinsikt.

Ofta påminner det om nyhetsartiklar i tidningen i något ämne man själv känner till, då är det inte sällan att detaljerna skaver...

Som redan nämnts så är inte frågan egentligen speciellt svår, ofta ligger svårigheterna i hur frågan är formulerad, och vilken nivå svaret förväntas ha. Just i detta specifika fallet så klarar den enskilda resistorn av 1 watt förlusteffekt. Det gör den oavsett om den arbetar ensam, eller serie- eller parallellkopplas med nånting annat. Två stycken klarar då såklart av 2 watt, men vad menas, exakt, med ordvalet "resistanserna" i svarsalternativen?

Menar frågeställaren en enskild komponent, en i taget, eller alla totalt? Språkligt sett kan det betyda det ena eller det andra, men en sån slarvigt formulerad provfråga är inte till nytta för någon.

Som du helt riktigt redan är inne på (och då kanske tänker "för långt" för frågan) får ju kretsen i sin helhet ändrade egenskaper, vilket frågeställaren är inne på "lite grann" genom att efterfråga den nya effekttåligheten, men att kretsen i övrigt rimligen också får ett förändrat uppträdande, det blir att tänka "för långt" för frågans besvarande.

Har haft förmånen att besvara en ganska stor mängd prov i diverse ämnen genom åren, och det är ofta ett lika stort arbete med att hitta in till vad frågeställaren egentligen menar med sina formuleringar, som att besvara själva frågan...

:)
 
Last edited:
Chat GPT och liknande, är många och myckna ord och ringa (om ens något) förstånd, och absolut fritt från någon form av självinsikt.
I AI:s tidiga barndom skrevs detta:

"If we accept the existence of 'Artificial Intelligence',
we also have to accept the existence of Artificial Stupidity
".

De demonstrerade exemplet visar på sanningen i detta påstående.
 
Hej!

ChatGPT är stundtals tämligen inkompetent, jag som jobbar med utbildning står ofta inför uppgiften att konstruera inlämningsuppgifter för de studerande som ChatGPT inte klarar. Så jag brukar köra vissa uppgifter genom nämnda AI och svaren är inte sällan stoff för gapskratt vid möten med kollegor...

Nä, tacka vet jag ChatAOM...
 
I alternativen a, b och c är det i nuvarande ordval missbruk av det svenska språket som förvillar. Ordet "tillsammans" borde läggas till i de tre alternativen. Nuvarande lydelse pekar på de enskilda resistanserna, inte den resulterande parallellkopplade kretsens egenskaper.

EDIT: Rättade till min svenska lite, lade till "den". ;)
 
Last edited:
På något mystiskt sätt har nu svarsalternativen justerats i provfrågebanken:

a. Resistanserna klarar nu tillsammans 2 W
b. Resistanserna klarar nu tillsammans 4 W
c. Resistanserna klarar nu tillsammans 0,5 W
d. Kretsens totala effekttålighet är oförändrad, 1 W
 
Eftersom ChatGPT lär upp sig genom att läsa text "på nätet" provade jag att ställa några frågor om vågutbredning. Många studier och artiklar kostar orimliga pengar för en vanlig människa, men tänkte att ChatGPT-maskinen kanske hade tillgång till dem. Men ut kom bara snömos.
 
Trådskaparen har helt rätt i att frågan och alternativen är konstigt formulerade! Tur att jag redan har cert...

I ett tidigare liv som examinator på Chalmers använde jag aldrig flervalsfrågor på mina tentamina. Flervalsfrågor är förstås perfekta för digitala prov, men verkligheten är inte digital (särskilt inte om det rör sig om analog teknik;)). Om man inte formulerar problemet och alternativen väldigt noga riskerar man att få slamkrypare som resulterar i en massa tjafs. Om tentanden får utveckla vilka antaganden som görs kan man på ett bättre sätt bedöma svaret. Ökar definitivt tidsåtgången för rättning, och allt är förstås en avvägning om vad man prioriterar.

Exemplet nedan från X (f d Twitter) är en "enkel" flervalsfråga som inte kan besvaras utan att man utvecklar resonemanget. Ett alternativ är teoretiskt omöjligt, och ett är praktiskt omöjligt. I teorin är teori och praktik samma sak, i praktiken inte...

1736093081862.png
 
Gör gärna det! :)
OK, eftersom detta har viss bäring på originalfrågan så är detta min take:

Vi börjar först med en naiv användning av Ohms lag: I=U/R som ger 6 V/3 ohm =2 A, vilket de flesta har svarat. Detta förutsätter att vi har en ideal spänningskälla utan inre resistans. Dock är spänningskällan angiven som ett batteri, och det gör att vi faktiskt bör anta att detta har en ändlig inre resistans.

Den totala resistansen (R+R_inre) kan beräknas genom Oms lag (U/I) och vi får då R_inre=U/I-R. Om vi sätter in värdena i alternativen får vi då:
R_inre= 9 ohm, 0,077 ohm, 0 ohm eller -2,77 ohm. Det sista svaret är då alltså orimligt, och det näst sista ett idealt fall som inget verkligt batteri har. 9 ohm skulle kunna vara realistiskt för ett litet primärbatteri, och 0.077 ohm för ett någorlunda stort batteri (klassen mindre än startbatteri). Med detta resonemang är alltså 0,5 A eller 1,95 A de mest realistiska svaren.

Resonemanget gäller om vi har ett idealt motstånd, och just precis då vi slår till spänningen. Värmeeffekten i motståndet kan beräknas till R*I^2, och då blir det 0,75 W, 11,4 W eller 12 W i de tre realistiska fallen. Vad blir då strömmen efter ett tag? Då motståndet blir varmare ändras resistansen. Temperaturkoefficienten är ofta positiv, men även nära noll eller negativ förekommer (vi bortser här från renodlade PTC- och NTC-motstånd). Om temperaturkoefficienten är negativ skenar förloppet och vi får strömrusning. Strömförloppet går alltså inte att beräkna utan att göra antaganden.

Det är också skillnad på om motståndet har en effekttålighet på 1 W eller 100 W. I förstnämnda fallet kommer troligtvis strömmen att plötsligt bli noll efter ett tag om vi antar alternativen 1,95 A eller 2 A . Eftersom det rör sig om 6V, kan vi kanske för skojs skull anta att det rör sig om ett batteri för motorfordon, och att företaget Lucas varit inblandat. Motståndet kommer då släppa ut sin magiska svarta rök och följaktligen "cease to exist". För ett 100 W motstånd är det lugnt (såvida vi inte stoppar in det i vacuum ;)).

Sedan kan man gå in på hur man tolkar "6 V" och "3 ohm". Är det 6,00 V och 3,00 ohm som vi förutsätter, då ett av svaren ju har tre signifikanta siffror? Många av oss har tidigt blivit drillade i REN = Rimlighet, Enhet, Noggrannhet, och denna goda princip fångas inte av denna typ av flervalsfrågor. Kanske vi skall tolka "6 V battery" som ett typiskt blybatteri? Då har ju ett fulladdat batteri polspänning på runt 6,4 V.

Alltså, det finns ingen enkel fråga som inte en ingenjör kan krångla till bortom all räddning!
 
Fast just denna fråga var nog egentligen inte sådär väldigt tvetydig ;) men återigen, det beror på vilken nivå det handlar om. Är det en enklare kurs i grundläggande ellära, så är svaret "2A" fullt rimligt, kanske "1,95A" om frågan föregåtts av ett resonemang om batteriers inre resistans.

Detta framgår inte av uppgiften, men mest troligt så existerar det ändå ett sådant sammanhang, vem är det som frågar? Vem är det som tillfrågas, och varför? Vilka övriga frågor ställs före, och efter, denna fråga? Det ger nog mer ledning om vilket som ska betraktas som "rätt" svar, än att snurra till det för sig med egna antaganden och påhitt, sånt flyttar bara frågeställningen till vems antaganden som är mer "rätt" än andras...

:)
 
Fast just denna fråga var nog egentligen inte sådär väldigt tvetydig ;) men återigen, det beror på vilken nivå det handlar om. Är det en enklare kurs i grundläggande ellära, så är svaret "2A" fullt rimligt, kanske "1,95A" om frågan föregåtts av ett resonemang om batteriers inre resistans.

Detta framgår inte av uppgiften, men mest troligt så existerar det ändå ett sådant sammanhang, vem är det som frågar? Vem är det som tillfrågas, och varför? Vilka övriga frågor ställs före, och efter, denna fråga? Det ger nog mer ledning om vilket som ska betraktas som "rätt" svar, än att snurra till det för sig med egna antaganden och påhitt, sånt flyttar bara frågeställningen till vems antaganden som är mer "rätt" än andras...

:)
Just i detta fall är det uppenbart fråga om "click bait" eller "engagement farming" för ett konto som vill ha trafik. Jag tog den som ett exempel på att det blir svårt att utse "rätt" svar i denna flervalssituation. Man kan ju spekulera i varför frågeställaren satte både 1,95 A och 2 A som alternativ? Jag hade i alla fall nog inte gjort det för "en enklare kurs i grundläggande ellära".
 
Jag hade i alla fall nog inte gjort det för "en enklare kurs i grundläggande ellära".
Sannerligen inte.

Som introduktion och för att illustrera grundläggande begrepp så blir
idealiseringen med ideal spänningskälla (Ri = 0) och last utan temperaturkoefficient och tidsberoende mest lämplig.

Börjar man redan på ett tidigt stadium att blanda in "högre ordningens effekter" blir
alltför ofta studenterna mer förvirrade än vad som är nödvändigt. Första ordningens linjära approximationer har fördelen av att fortfarande vara intuitivt begripliga.
 
I frågebanken för certifikatsprov försöker man undvika frågor där flera av svarsalternativen kan vara rimliga. Samtidigt ska inte alla alternativ utom ett vara såpass orimliga att man med uteslutningsmetoden kan gissa sig till svaret utan att ha förstått teorin. Snarare ska de felaktiga svarsalternativen kunna framstå som rimliga för den som inte har tillägnat sig kunskaperna.

Om man förväntas ta hänsyn till saker som inre resistans eller andra förluster så anges det i frågan.

Som exempel fanns tidigare en fråga om längden på en halvvågsdipol för 40-metersbandet. Flera svarsalternativ kunde vara rätt, beroende på var på bandet som man ville ha resonansen, om man skulle ta hänsyn till förkortningsfaktor och kanske rent av hur högt den hängde. Men enligt facit var endast det ideala svarsalternativet korrekt. Såna frågor ska numera vara bortstädade, men som framgår av trådstarten kan en del otydligheter fortfarande ha slunkit igenom.
 
Last edited:
Back
Top