SM0GLD
Vänsterhänt
Jag började likt flera andra bygga mig ett slutsteg med rör.
Det uppstod flera frågor kring val av lämpliga komponenter och anoddrosseln var en av dom.
Denna drossel har i vissa konstruktioner snabbt lämnat jordelivet med en synlig rökpuff.
Anoddrosseln har inbyggda resonansfrekvenser pga sin geometri och sin induktans.
Om en serieresonans skulle ligga på en för radioamatörer olämplig frekvens så är risken stor att det går illa.
Vid serieresonans blir ju impedansen i drosseln mycket låg och förlusterna mycket höga med i vissa fall brand som resultat.
Det finns en hel del skivet om denna drossel på nätet och även instruktioner om hur man mäter upp resonansfrekvenserna.
Genom att sektionera lindningen kan man tydligen undvika resonanser på amatörbanden.
Man styr helt enkelt resonanserna dit där dom inte gör någon skada.
Jag gjorde ett enkelt prov med två drosslar, 19mm diameter och 109mm resp 116mm långa.
Den ena tätlindad 200varv och den andra likaså tätlindad men med en öppning på 7mm på mitten av drosseln. Induktansen blev 122uH resp 116uH.
Här syns de två testdrosslarna lindade på elektrikerrör. OBS! detta är bara för utprovning.
Jag använder min miniVNA som en GDO för att mäta på drosslarna.
Den tätlindade drosselns resonanser.
Den sektionslindade drosselns resonanser.
1:a och 3:e resonansen följer varandra men 2:a lever sitt till synes eget liv.
Här ser vi tydligt att lindningstekniken påverkar resonansfrekvenserna.
Dessutom kan jag nämna att resultaten är uppmätt i en "fri" omgivning och närheten av metall eller kött (min hand) påverkar resonanserna avsevärt och därför bör man som SM6OID sa i en annan tråd "när du väl har en vad du tror är en fungerande anoddrossel, sätt den på plats och kontrollera att du fortfarande inte har några resonanser inom "riskabla områden"
En fysiskt större drossel med en diameter på 50mm och 100mm lång, 150uH, uppvisade sin 1:a resonans på ca 15MHz och 3:e på ca 29MHz. Det var alltså inte skillnaden i induktans som resulterade i den låga resonansfrekvensen utan drosselns stora yta och resulterande kapacitans mot omgivningen som hade störst inverkan på resonansfrekvensen.
Genom att hålla nere induktansen och storleken kan man "tvinga " upp 1:a resonansen och klara sig med en enkel tätlindad drossel.
Sedan återstår bara frågan, hur mycket induktans behöver man? Detta beror ju på det valda rörets egenskaper.
Det uppstod flera frågor kring val av lämpliga komponenter och anoddrosseln var en av dom.
Denna drossel har i vissa konstruktioner snabbt lämnat jordelivet med en synlig rökpuff.
Anoddrosseln har inbyggda resonansfrekvenser pga sin geometri och sin induktans.
Om en serieresonans skulle ligga på en för radioamatörer olämplig frekvens så är risken stor att det går illa.
Vid serieresonans blir ju impedansen i drosseln mycket låg och förlusterna mycket höga med i vissa fall brand som resultat.
Det finns en hel del skivet om denna drossel på nätet och även instruktioner om hur man mäter upp resonansfrekvenserna.
Genom att sektionera lindningen kan man tydligen undvika resonanser på amatörbanden.
Man styr helt enkelt resonanserna dit där dom inte gör någon skada.
Jag gjorde ett enkelt prov med två drosslar, 19mm diameter och 109mm resp 116mm långa.
Den ena tätlindad 200varv och den andra likaså tätlindad men med en öppning på 7mm på mitten av drosseln. Induktansen blev 122uH resp 116uH.
Här syns de två testdrosslarna lindade på elektrikerrör. OBS! detta är bara för utprovning.
Jag använder min miniVNA som en GDO för att mäta på drosslarna.
Den tätlindade drosselns resonanser.
Den sektionslindade drosselns resonanser.
1:a och 3:e resonansen följer varandra men 2:a lever sitt till synes eget liv.
Här ser vi tydligt att lindningstekniken påverkar resonansfrekvenserna.
Dessutom kan jag nämna att resultaten är uppmätt i en "fri" omgivning och närheten av metall eller kött (min hand) påverkar resonanserna avsevärt och därför bör man som SM6OID sa i en annan tråd "när du väl har en vad du tror är en fungerande anoddrossel, sätt den på plats och kontrollera att du fortfarande inte har några resonanser inom "riskabla områden"
En fysiskt större drossel med en diameter på 50mm och 100mm lång, 150uH, uppvisade sin 1:a resonans på ca 15MHz och 3:e på ca 29MHz. Det var alltså inte skillnaden i induktans som resulterade i den låga resonansfrekvensen utan drosselns stora yta och resulterande kapacitans mot omgivningen som hade störst inverkan på resonansfrekvensen.
Genom att hålla nere induktansen och storleken kan man "tvinga " upp 1:a resonansen och klara sig med en enkel tätlindad drossel.
Sedan återstår bara frågan, hur mycket induktans behöver man? Detta beror ju på det valda rörets egenskaper.