Polarisation mm hos KV-antenner

SM5DXU

Well-Known Member
För c:a 35 år sedan använde jag en vertikalantenn HY-Gain 18AVQ, monterad uppe på ett platt tak och med 4 radialer per band - i en H-liknande layout på 80 och 40 m - anpassat till taket på det långa hyreshuset. På 80 m var signalstyrkan från/till "lokala" stationer inom avståndet 2-20 mil åtskilliga S-enheter lägre än vad andra lokala amatörer med horisontella antenner av varierande modell och höjd över marken kunde rapportera.

Hur stor del av detta kan ha berott på skillnaden i polarisation och vad händer med polarisationen på DX-avstånd med tanke på alla reflektioner på vägen mellan sändare och mottagare?

Till detta kommer faktorerna ineffektivt jordplan och strålningsvinkel (liten strålning "rätt upp").

Finns det måhända något bra skrivet om detta, på ett begripligt sätt utan Faradays alla ekvationer?

Göstha
 

SM5JAB

Well-Known Member
Med horisontell polarisation kommer mycket av energin att åka upp till jonosfären ovanför och sen studsa ner igen => bra för lokala kontakter.

Med vertikal polarisation strålar du mest åt sidorna och jonosfären i riktning mot horisonten får energin => dåligt för lokalqso, men bra för DX.

Hade du lutat din vertikal åtminstone 45 grader hade du nog hört inomlänningar bättre.

På 144 MHz märker du tydlig skillnad mellan V- o H-polarisation vid direktkontakter. På KV något mindre så och efter studs i jonosfären är det en mix av de båda. Men för att överhuvudtaget få upp signalen i jonosfären är markstudsen av betydelse och det är där den horisontella polarisationen kommer in.

/Micke
 
Last edited:

SM0AOM

Well-Known Member
En vertikalantenn får ett djupt minimum i strålningsdiagrammet rakt upp.

Därför kommer kommunikation via jonosfären på korta distanser att försvåras.
För en vertikalantenn kommer också markreflexen att motverka strålningen
i vissa vinklar, beroende på markens beskaffenhet.

Med horisontella antenner på låga höjder får man ett maximum rakt upp, och dessutom förstärks strålningen av markreflexen.

På nära håll behålls polarisationen, men efter ett antal reflexer i jonosfären och marken
blir de flesta rymdvågor mer eller mindre cirkulärpolariserade.

Ett specialfall är när vågor utbreder sig i låga elevationsvinklar över vatten eller bra ledande mark. Då blir vågorna primärt vertikalpolariserade, eftersom den ledande ytan strävar att kortsluta den horisontella elektriska fältkomponenten.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 

SM4FPD

Well-Known Member
Till det kan vi väl oxo lägga att 18AVQ är en förkortad antenn på 3750 kHz bandet.
Man kan nog säga att den tappar några dB eller så, jämfört med en fullvuxen 20 meter hög vertikal GP.
Jordplanet har givetvis betydelse för effetiviteten oxo.
Med bara några trådar kanske vi även där förlorar nån dB jämfört med 100 st 20 meters jordplan ovan marken.
 

SM5DXU

Well-Known Member
SM4FPD said:
Jordplanet har givetvis betydelse för effetiviteten oxo.
Med bara några trådar kanske vi även där förlorar nån dB jämfört med 100 st 20 meters jordplan ovan marken.
Det hade blivit en intressant konstruktion ovanpå ett avlångt, 3 våningars hyreshus, och kunde lätt ha förväxlats med en helikopterplattform. Hyresvärden (Mimer) skulle säkert ha reagerat snabbt och resolut, för att inte tala om min XYL. ;)
/ Göstha
 
Top