För c:a 35 år sedan använde jag en vertikalantenn HY-Gain 18AVQ, monterad uppe på ett platt tak och med 4 radialer per band - i en H-liknande layout på 80 och 40 m - anpassat till taket på det långa hyreshuset. På 80 m var signalstyrkan från/till "lokala" stationer inom avståndet 2-20 mil åtskilliga S-enheter lägre än vad andra lokala amatörer med horisontella antenner av varierande modell och höjd över marken kunde rapportera.
Hur stor del av detta kan ha berott på skillnaden i polarisation och vad händer med polarisationen på DX-avstånd med tanke på alla reflektioner på vägen mellan sändare och mottagare?
Till detta kommer faktorerna ineffektivt jordplan och strålningsvinkel (liten strålning "rätt upp").
Finns det måhända något bra skrivet om detta, på ett begripligt sätt utan Faradays alla ekvationer?
Göstha
Hur stor del av detta kan ha berott på skillnaden i polarisation och vad händer med polarisationen på DX-avstånd med tanke på alla reflektioner på vägen mellan sändare och mottagare?
Till detta kommer faktorerna ineffektivt jordplan och strålningsvinkel (liten strålning "rätt upp").
Finns det måhända något bra skrivet om detta, på ett begripligt sätt utan Faradays alla ekvationer?
Göstha