Problem med λ/2 ändmatade trådantenner?

En resonant 1/2-våg får ju mycket hög impedans i sin ände vilket kan vara problematiskt för en ATU att klara av.
En manuell anpassare klarar oftast av detta mycket bättre än en automatisk dito med begränsat impedansområde.

...annars ser jag inga problem, jag kör ändmatat men har valt längd enligt tabellen.

/Micke
 
Ström och spänning lär fördela sig på något visst sätt längs tråden.

Om tråden är en halv våglängd lång, fördelar sig ström och spänning på så sätt att man i ändarna får samtidigt spänningsmaximum och strömminimum, alltså hög impedans. Mitt på tråden får man det motsatta förhållandet, alltså låg impedans.

Det är inte lika lätt att anpassa en hög matningsimpedans till sändaren, som en låg dito, därför brukar man hellre mata i mitt på än i ena änden.

Var det en alltför banal förklaring? (Jag har en stark känsla av att här finns de som kan utveckla saken.)

73,
Jonas/SM5PHU
 
Det är inte lika lätt att anpassa en hög matningsimpedans till sändaren, som en låg dito, därför brukar man hellre mata i mitt på än i ena änden.

Tack Jonas för ett mycket elegant och bra svar!
 
Kul om jag lyckades uttrycka mig begripligt ;-)

Om jag ska vända och vrida på resonemanget lite:

En ändmatad tråd lär väl ha som högst matningsimpedans just på de frekvenser där längden råkar bli en multipel av en halv våglängd. Om man gör den något längre eller något kortare, blir den lättare att anpassa, precis som Micke/GLD var inne på.

För att avvika från ämnet något: En mittmatad antenn som utnyttjar egenskapen att inte ha ohanterligt hög matningsimpedans på något av de band den är avsedd för, är den i vissa kretsar illa beryktade G5RV-antennen.

73,
Jonas/SM5PHU
 
Ytterligare att tänka på är, att om man använder någon form av matarledning t.ex. koaxkabel eller öppen stege så påverkar längden på den och dess karaktäristiska impedans vilken impedans det blir vid sändaren och anpassningseneheten (om den sitter där vid sändaren).

En annan fråga är hur bra antennen fungerar, vilket också beror på vilken väg strömmen går tillbaka i den slutna krets som utgörs av en "random wire" och något mer. ;-)
 
Här en tabell som är lite enklare att tolka.

tradlengd.jpg

Jag valde 27m trådlängd och skippade 30m-bandet.
Tyvärr träffar jag mitt på det röda bandet för 10m men det löste jag genom att förvandla antennen till en End Fed Zepp på 10m.

Har en utomhus-ATU vid antennen och den stämmer av fint på 160-10m.

/Micke
 
Vid fjällstugan kör jag med en "random" aluminiumpinne som råkar vara 10m lång. Den står visserligen vertikalt och har diverse jordplanstrådar på marken. Kör en IC-706MkIIg och en AH-4 autotuner som sitter ute vid antennpinnen. Går bra att stämma av på alla band från 80m-6m. Inga problem att stämma av på 20mb! Kanske lite lägre matningsimpedans än en tunn tråd som är en halv våglängd, men ändå ...

Jag undrar också om en del kör "random wire" utan "jordplan", motvikt, jord eller vad man vill kalla det?

Micke, vad menar du att du gör när du förvandlar antennen till en End Fed Zepp?
 
Jag undrar också om en del kör "random wire" utan "jordplan", motvikt, jord eller vad man vill kalla det?

Micke, vad menar du att du gör när du förvandlar antennen till en End Fed Zepp?

Kan inte jorda då jag bor på 5:e våningen men jag kör med motvikt, ett långt balkongräcke.


LONGWIRE eller End Fed Zepp.
Skall egentligen vara 1/2-VL men min är 2/1-VL
endfed_3.gif
Den parallella 1/4-vågstråden (2,6m) gör att antennen beter sig som en EFZ på 10m. Detta sänker impedansen så min ATU blir nöjd.
På alla lägre frekvenser ser denna tråd endast ut som en liten shunt-kapacitans som inte påverkar antennens egenskaper nämnvärt.

I samma punkt, X i bilden, är alltså mitt långa balkongräcke anslutet och "tar över" rollen som motvikt på lägre frekvenser.

OBS! jag har ingen kortsluten stub i botten och ingen koaxmatning utan matar rakt på från min ATU.

/Micke
 
Last edited:
PHU skrev; "En ändmatad tråd lär väl ha som högst matningsimpedans just på de frekvenser där längden råkar bli en multipel av en halv våglängd. Om man gör den något längre eller något kortare, blir den lättare att anpassa, precis som Micke/GLD var inne på."
------------------

Just precis. Dessutom är det så att resonansfrekvensen i en tråd vilken som helst, påverkas av trådens höjd över marken, dess närhet till andra trådar och antenner, master och metallstrukturer. T o m plastisoleringen påverkar liksom ändkapacitanserna i isolatorerna. Tar man hänsyn till denna verklighet så blir frågeställningen som SE5X funderar över så komplex att den nästan blir överflödig.

Men det finns så klart både bra och dåliga val när det gäller trådlängderna. Kruxet är bara att finna de/den längden vilket tyvärr inte låter sig göras med generella tabeller och lathundar som författaren i länken som SE5X refererade till, presenterar.

Å andra sidan, så går det ju att mäta upp en trådantenns elektriska egenskaper och vid behov finjustera längden så att den komplexa impedansen hamnar inom det område som matchboxen klarar av att anpassa utan allt för stora förluster och därmed undvika de längder där impedansen varierar som mest p g a trådens vajande i vinden eller annan påverkan.

Är det inte så vi måste se på en teoretisk problemställning som denna - säg?

/Bengt
 
Men det finns så klart både bra och dåliga val när det gäller trådlängderna. Kruxet är bara att finna de/den längden vilket tyvärr inte låter sig göras med generella tabeller och lathundar som författaren i länken som SE5X refererade till, presenterar.

/Bengt

Tabellerna ger bra en fingervisning, så ser jag på det hela.
Om man inte kan varken simulera eller mäta så kan det vara lämpligt att gå efter tabellerna, något val av längd måste man ju ändå göra.

Om man sedan kopplar på ett balkongräcke så ingår ju detta i antennensystemet och vips så uppstår en ny impedans som helt klart skiljer sig från den enkla tråden och då gäller inte tabellängderna längre.

....man får experimentera så gott man kan och en tabell kan vara ett bra utgångsläge.

/Micke
 
>>>Tabellerna ger bra en fingervisning, så ser jag på det hela.
Om man inte kan varken simulera eller mäta så kan det vara lämpligt att gå efter tabellerna, något val av längd måste man ju ändå göra....

....man får experimentera så gott man kan och en tabell kan vara ett bra utgångsläge.
----

Visst är det så. Ett sätt att experimentellt reda ut om den valda trådlängden är lämplig eller ej kan vara att undersöka huruvida matchboxen måste stämmas om vid mindre frekvensändringar inom bandet. Nära antennens impedansmaximum blir ju matchboxens avstämning mycket kritisk och den användbara bandbredden smal, i vissa fall så liten som bara några tiotals kHz. Måste man stämma om antennen t ex vid regn och snö på omgivande träd och buskar så tyder det på att man valt en ofördelaktig antennlängd. Åtgärden är att förlänga eller förkorta tråden "en liten bit".

/Bengt
 
Ett sidospår som någon med rätt mjukvara gärna får simulera

8.3m ALUvertikal med 9:1 "balun" i botten
4x Radialer ca 10-15m parade 2 (ca 10-15grader mellan trådarna i ett par) det andra paret på motstående sida

Monterad i marknivå

//TSC
 
Ett sidospår som någon med rätt mjukvara gärna får simulera

8.3m ALUvertikal med 9:1 "balun" i botten
4x Radialer ca 10-15m parade 2 (ca 10-15grader mellan trådarna i ett par) det andra paret på motstående sida

Monterad i marknivå

//TSC

Ett sidospår:confused:....:)
Vad vill du veta?

/Micke
 
Back
Top