PTS och effektreglerna

SM0FKI

Katodkramare
Var kan jag hitta de av PTS satta effektgränserna för de olika amatörbanden? Jag letar alltså efter ett officiellt dokument....
 
Här har PTS en snabbkoll på frekvenser och effekt för amatörradio, som man kan skriva ut och ha på bordet..
Varför olika frekvensområden specar effekten i e.r.p. e.i.r.p. eller p.e.p.
Kanske vill man göra det krångligare att mäta upp effekten, och beräkna densamma?
Eller kanske okunskap hos PTS.
Vissa band har mellanslag mellan siffra och måttenhet?
Ex ett band kan ha 10 W ett annat 10W, vad är skillnaden där tro? Något för radioamatörens egen tolkning kanske?

SM4FPD
 
Varför olika frekvensområden specar effekten i e.r.p. e.i.r.p. eller p.e.p.
Kanske vill man göra det krångligare att mäta upp effekten, och beräkna densamma?
Eller kanske okunskap hos PTS.
Okunskap är en bidragande orsak, men huvudorsaken är att e.i.r.p. och e.r.p. är
de måttenheter som använts inom ITU när man i ganska modern tid gav amatörradio tillgång till frekvenser i långvågsområdet och runt 5 MHz.
1696170997499.png

Detta beror på att de program som används för systemplanering och beräkning av inbördes störningsrisker använder just de effektmåtten.
Sedan har PTS gjort sig av med i princip alla med "traditionella radiokunskaper", varför man inte formulerat någon översättning av dessa effektmått till motsvarande utgångseffekt från sändarens utgångskontakt utan bara flyttat över ITU-texten till svenska föreskrifter.

En sådan översättning beror i sin tur på ett ganska komplicerat samband mellan antennens strålningsdiagram och strålningsverkningsgrad inklusive markförluster,
men det ska faktiskt en radioamatör med HAREC-kompatibla kunskaper behärska.
På sidorna 188 och 189 i KonCEPT-boken finns sambanden härledda.

Tidigare effektgränser var bara "tillyxade" och grundar sig på "sedvanerätt" och skrivningen i Artikel 25.7 om effektbegränsningar:

1696171313081.png
Att effektgränserna på 160 m, 30 m och 6 m är olika satta kommer sig av bandets delade status, samt av "gammal vana". Den generellt sänkta effektgränsen från 1000 till 200 W ska ha berott på PTS "Spektrumstrategi" där man anser att undantag från tillståndsplikt primärt ska finnas för radiosändare med liten uteffekt. 1 kW från amatörradiostationer ansågs som en märklig avvikelse från denna praxis, och ursprungligen hade juristerna tänkt sig en gräns på 25 eller 50 W för att harmoniserad med användningar som t.ex. privatradio och 69 MHz, men någon insiktsfull person hade då upplyst dem om hur mycket arbete detta skulle ha medfört, varför gränsen sattes till de 200 W som gäller i dag.

Grovt räknat 400-500 svenska amatörer har gällande tillstånd för 1 kW, men sammansättningen av denna kategori går inte att utläsa ur offentliga data.
Dock kan man rent allmänt resa invändningen att regler vars efterlevnad inte går att kontrollera är ganska verkningslösa.
 
Det vore ju bättre om man angav max effekt som max fältstyrka en radioamatör får skapa exvis i sovrummet hos närmaste granne.
Eller TV-soffan då där ju folk tillbringar mesta tiden...

På så vis tvingar man radioamatörer att lära sig om fältstyrka och tvinga fram nya mätmetoder, och mätinstrument.
Men får en mer rättvisa bestämmelse...

SM4FPD
 
... och de fälten är skyhögt över vad hemelektronik tål. Den ska tåla 3 V/m. Folk ska tåla 28 V/m, nästan 20 dB mer! Folk bryr sig om medelvärde under 6 minuter, elektronik momentana toppvärdet. TV och klockradio låter nog illa långt innan det är farligt för folk. För att inte prata om datorhögtalare. Mitt DX-rekord som jag vet om är 1200 m, VBO hörde i högtalarna när vi körde test på SK4AO, 32 kW ERP.
/Jan
 
Last edited:
På så vis tvingar man radioamatörer att lära sig om fältstyrka
Det ingår sedan flera år i utbildningen för amatörradiocertifikat. SSA har även drivit en informationskampanj om exponering för elektromagnetiska fält på hemsida, i QTC och på distriktsmöten. Men det hjälper kanske inte, om amatörerna ändå inte vet var de ska hitta gällande effektgränser.

https://www.ssa.se/nytt-studiematerial-om-elektromagnetiska-falt/
 
Det vore ju bättre om man angav max effekt som max fältstyrka en radioamatör får skapa exvis i sovrummet hos närmaste granne.
Eller TV-soffan då där ju folk tillbringar mesta tiden...
Det skulle få ganska intressanta konsekvenser.

"Skyddskravet" i EMC-direktivet är att inte förorsaka störningar på materiel som uppfyller CE-märkningskraven. Kanske en rimlig nivå för immunitet för konsumentmateriel
är 10 V/m vilket skulle ge en del marginal.

Skulle man sätta en gräns för att inte överskrida 10 V/m hos sina grannar blir resultatet en ganska låg tillåten sändareffekt. Säg att det är 10 m till grannarna i genomsnitt i ett villaområde och att genomsnittsamatören använder en inverted-V dipolantenn för 3,5 MHz på 10 m höjd med 100 W.
Gör vi nu en närfältssimuering blir resultatet att vid dipoländarna finns en fältstyrka på dryga 10 V/m hos grannen. Man har alltså inte uppfyllt skyddskravet i detta fall.

Om grannar skulle kunna driva process mot radioamatörer som genererar starkare fält än vad apparaterna tål är en ganska öppen fråga, men man skulle kunna tänka sig att opinionen driver fram att de som stör får sändningsförbud som det var på 60/70-talen.

Amatörradions effektgränser är till nästan 100% satta av ren tradition och utifrån störrisker på andra radioanvändare. Det finns väldigt lite andra tankar bakom.
 
Jag hoppas ni insåg att jag var lite, ironisk när jag skrev om fältstyrka i grannens sovrum.
Men idag kan vi få uppleva nästan vad som helst, ofta från okunniga politiker som inte lyssnar på kunskapen, så helt ute och cyklar är vi ändå inte.

Fältstyrka, jag minns någon artikelserie i någon Tysk tidning där man som radioamatör skulle bygga en kalibrera fältstyrkemätare.
Byggprojektet blev nog ingen succe för jag har inte hört talas om någon som byggt. Inga uppföljande byggprojekt heller.
däremot enkla fältstyrkemätare med en diod och en uA-mätare byggdes ofta förr, men var till för att stämma av för max HF i luften....
En kalibrerad är något helt annat....

Men den dagen den sorgen.

Eller kanske på något band, då det tydligen är vanligt att man ändå har olika mätmetoder för olika band.

SM4FPD
 
Hur höga fältstyrkor får man av en mobil hållen mot örat? Finns det publicerat värden?
Det är inte meningsfullt att tala om fältstyrkor när man håller mobilen mot örat.
Däremot "specifik energiabsorption", och detta värde finns publicerat.
Vissa mobiler är sämre än andra. T.ex. har Iphone 12 stoppats för försäljning i Frankrike
p.g.a att värdet hos den överskrider de 4 W/kg som EU-normen föreskriver.

Mätning av fältstyrkor är svårt och kräver instrument av noggrannt utformat slag.
Det Narda instrument jag använt i min praktik kostar grovt räknat 1/4 miljon och dessutom 30000 kr per kalibrering som ska göras vartannat år.

Amatörradions effektgränser kommer nog att särskådas ytterligare i framtiden.

Gränserna är egentligen "tillhöftade" och enligt dr Nespers magnum opus "Der Radio-Amateur Broadcasting" vilket skrevs 1924 så var motiveringen i USA att välja 1 kW, att
räckvidden för dåtida gnistsändare grovt räknat är proportionel mot kvadratroten ur den tillförda effekten. En vanlig nivå för kommersiella och militära användare var 100 kW, så ifall man tillät 1 kW för radioamatörer skulle påverkansradien vara mindre än
1/10 av de kommersiella, vilket man kunde anse sig kunna leva med.


1696323964071.png

En amatörradiosändare är en "onödig störkälla" sedd ur utomståendes perspektiv, och den sedvanerätt gällande effekter som rått de senaste 100 åren kan nog knappast fortsätta.
Ur EMC-perspektiv så ska man rent allmänt nedbringa antalet onödiga radiofrekventa källor, och det återspeglar sig t.ex. i synen på hur WiFi skyddas mot starka signaler i samma band. PTS anser att WiFi, som generellt saknar varje form av regulatoriskt skydd ska ha det ändå.

WiFi är ISM, där man får skylla sig själv om man blir störd av andra användare i samma frekvensband, och dessa förväntas att hålla sig till en låg effektnivå för att göra samexistens möjlig. WiFi är ett av de bättre exemplen på att "kaotisk frekvensplanering" faktiskt fungerar, precis som J P Costas förutspådde redan 1959.
Nu så tolkar PTS detta som att WiFi är så viktigt för allmänheten att det ska skyddas mot radioamatörer i 2400 MHz-området. Inget, utom ointresse, hindrar PTS från att utsträcka resonemanget till andra band.

Några diskussioner rent allmänt om amatörradio och EMC har inte varit på bordet sedan 70/80-talen efter det att EMC-immuniteten hos konsumentprodukter blivit förbättrad, utan
istället har amatörradioanvändare blivit utsatta för störningar.

Det återstår att se ifall det försämrade säkerhetsläget kan göra så att HF anses samhällsviktigt på nytt så att EMC-efterlevnad även i detta spektrum blir mer prioriterat.
 
PMFJI, men med tanke på hur länge amatörradiohobbyn nu funnits, borde väl de skador som gällande effektnivåer kan ha gett upphov till vara allmänta kända. Och om några sådana skador ej är kända, kan man då verkligen motivera generella effektinskränkningar p g a "farorna"?

Jag kan inget (d v s noll) om ämnet, men jag kan föreställa mig att de potentiella farorna möjligen lurar på mycket höga frekvenser, som få av oss använder, eller?

Själv pensionerade jag mitt slutsteg för 20 år sedan och är helt tillfreds med att köra 100 watt. Det kan man också ha mycket kul med.
 
Joniserande strålning räknas såvitt jag förstår företrädesvis i "absorberad dos", dvs hur mycket av strålningen som fastnar i kroppen. Enheten är visst Gray (Gy) men översätts oftast till Sievert. Den strålning som "fastnar i kroppen" kan ställa till elände på cellnivå.

Icke joniserande strålning absorberas också, men ställer inte till det i cellerna, däremot alstras värme. Sannolikt är det väl en fråga om hur väl kroppen kan suga upp den aktuella strålningen och omvandla den till värme, som avgör om det finns en fara vid en viss effektnivå eller inte. Jag föreställer mig att olika frekvenser absorberas olika mycket i vävnad, och att högre frekvenser absorberas "bättre" = skulle kunna vara mer fara med högre frekvens vid samma avstånd från antennen och samma effektnivå.

Sen betyder ju avståndet från strålningskällan en hel del. Avståndsskillnaden mellan en mobil vid örat och en 1 kW antenn på gården blir ju avgörande i och med att det väl är en intensitetsminskning med kvadraten på avståndet som gäller...
 
Några direkta risker av EMF exponering från amatörradiosändare har aldrig kunnat påvisas, varken på "likströmsbanden" eller på högre frekvenser. Möjligen skulle den som tittar rakt in i en vågledarände kunna skada synen. Den undersökning som gjordes 2015/16 visade på ett övertygande sätt att några hälsorisker genom EMF-exponering från amatörradiosändare inte förekommer så länge som antennerna monteras på ett någorlunda genomtänkt sätt. Dessutom visade den geografiska och demografiska fördelningen av radioamatörer på att potentiellt ogynnsamma fall ur exponeringssynpunkt var extremt få.

Problemet med amatörradio som störkälla ligger mer i att det har satts immunitetsnormer för EMC som inte förutsätter existensen av sändare med relativt höga effekter i händerna på "publikum". T.ex. en mobiltelefon eller enklare kommunikationsradio har en effekt på högst några watt, vilket ger fältstyrkor som inte tangerar EMC-immunitetsnormerna annat än i undantagsfall. Basstationer och andra delsystem vilka använder högre effekter finns på ställen som dels är relativt få, och som är valda för att inte utsätta omgivningen för fält som ens kommer i närheten av immunitetsnivåerna.

1696352051791.png

Det går att se att sannolikheten att komma upp i 1 V/m (120 dBµV/m) är bråkdelar av procent, och 3 V/m (130 dBµV/m) försvinnande liten.

Sett ur EMC-perspektiv är det dock märkligt att kunna tillåta sändare med höga effekter, 10-potenser högre än kommersiellt använda, mitt bland konsumentelektronik, och dessutom för användarnas höga nöjes skull, och utan att vare sig betala något eller kunna visa på någon samhällsnytta. Att juristerna ville ha 25 W som initial effektgräns är därför inte direkt förvånande, eftersom andra användare i undantagsföreskriften med få undantag ligger på eller under denna nivå. Undantagen är navigationsradar i S, C och X-banden, samt upplänken i Ka-band satellitsystem. Dock måste alla sådana terminaler ingå i överordnade system med noga reglerade egenskaper.

Som tidigare konstaterats har amatörradio mycket stora privilegier och friheter, vilka knappast motsvaras av någon motprestation.
 

Attachments

  • 1696350239089.png
    1696350239089.png
    202,7 KB · Views: 5
Back
Top