Radio för prepping

Vad händer det när jag (kanske) varit duktig och förberett mig väl för alla eventualiteter och sedan upptäcker några andra att det ryker ur min skorsten, lyser i fönstren och det ligger massor med ved snyggt staplad. Luktar gott från nylagad mat på gasolköket (jag har ett!). Musik hörs från en batterimatad AGA transistorradio i äkta läderhölje (redo att ta emot info på flera olika våglängder).
Ute finns ett gäng med ruffiga typer som är hungriga och frusna, sannolikt påverkade av någon substans. Deras prepping har kanske inskränkt sig till att skaffa vapen och droger.
Detta är något som regelbundet diskuteras i prepperkretsar, och många oroar sig för. Många försöker att vara "grey man", eller "hide in plain sight". Se alldaglig ut, ha ett vanligt hus, skippa M90, Goretex, fjällräven och taktiska molle ryggsäckar osv.

Enkla knep är kanske att inte elda på dagarna när det är ljust och folk ser röken, ha mörkläggningsgardiner nere. Försök använda dieselgeneratorn så lite som möjligt, ljuddämpa effektivt osv. Många preppers lägger också stor tyngd på grannsamverkan.
 
Mardrömsscenarier går ju absolut att tänka fram, men det kan väl inte vara skäl att "göra ingenting", antar jag.

"Prepping" sker sannolikt i olika nivåer. Inom vissa grupper tänker man på sig själv, gruppen, familjen, och ger upp samhället, som ju just kraschlandat, medan andra sannolkt tänker, att utan att försöka med lite hjärt-lungräddning på samhället, så det åtminstone håller ihop hjälpligt, så kommer jag personligen (och min familj och mina vänner) att vara rökta, eftersom vi inte har tillgång till vapen, kamphundar, trampminor eller taggtråd att hålla resten borta med.
 
Ute finns ett gäng med ruffiga typer som är hungriga och frusna, sannolikt påverkade av någon substans. Deras prepping har kanske inskränkt sig till att skaffa vapen och droger.
Det här är något som man nog inte har funderat särskilt mycket på, utan ansett att samhället ska fortfarande fungera lite som vanligt, fast med större besvär. När sammanhållningen i samhället faller ihop kommer inte några vanliga regler att gälla, utan det blir situationen och slumpen som avgör utgången.

Saker som medicinförsörjning och sjukvård får det mycket svårt, eftersom de numera är helt beroende av IT-system och materielflöden. Jag tror att makthavarna och i någon mån "folket" fortfarande lever kvar i WW2, där trots bombningar och angrepp mot civilbefolkningen någon form av ordning gick att uppehålla.

Man kan t.ex. läsa den ytterst märkliga publikationen "Der Panzerbär" som gavs ut i det belägrade Berlin under de sista dagarna före sammanbrottet, och där historier om brevbärares hjältemod och notiser om distribution av ransoneringskort för andra halvåret 1945 återgavs.

Tyvärr kommer framtida krig att inte vara så "städade" att sådant kan fortsätta.

Ett mer rimlig återgivande av följderna av ett "totalt krig" är den som förekommer i Peter Watkins skakande "The War Game" från 1965. https://archive.org/details/TheWarGame_201405

Se den om ni törs...

Ett annat sätt att se på saken angavs av den samtide Tom Lehrer:

 
Last edited:
Ja det är ett skrämmande sårbart samhälle vi lever i. En EMP släcker ner det mesta med enorma konsekvenser som följd och som ingen kan föreställa sig. Det är då några av oss kan ta fram EMP-säker utrustning som Wireless Set No 19 från 1942 och koppla in 12 V bilbatterierna till den roterande omformaren. Men sen då. Vem skall vi anropa och finns det någon i andra änden tro? Kanske nån med BC-348 och BC-457A.

Jag tänker mig att det ändå måste vara bättre att vara förberedd och planera för tidsbegränsade "fredliga kriser" som inte hinner övergå i total anarki med beväpnade ligor som åker omkring i kulspruteförsedda jeepar, än att duka under redan efter några dagar i brist på mat och värme när det är minus 10 grader ute och kreditkorten slutat att fungera. Det är den första fasen som vi enkelt kan förbereda oss för.

De mer extrema utvecklingsförloppen blir omöjliga att hantera, i alla fall för de av oss som inte redan byggt hemliga underjordiska betongbunkrar i ödemarken och har tillgång till vapen och trampminor etc.
 
Last edited:
Situationen när statens våldsmonopol har upphört är skrämmande, men behöver förutses.

När man studerade saken på 70 och 80-talen var det ett "begränsat kärnvapenkrig" som föresvävade planerarna, där ett relativt begränsat antal politiskt och militärt viktiga mål skulle anfallas, t.ex. centrala Stockholm, flygbaser och hamnar samt kommunikationscentra.
Resten av landet skulle vara relativt skonade, så evakueringar av civila skulle i varje fall i teorin kunna ha genomförts, och produktionen av nödvändiga varor hade kunnat fortsätta. I en tid när landet var mer decentraliserat och det fanns produktionsresurser och lager mer utspritt fanns det en möjlighet att kunna försörja befolkningen även under sådana förhållanden.

Hur sjukvården, båda akut och mer långsiktigt, var tänkt att fungera är en mer öppen fråga.

Det läckte ut från insatta i mitten av 70-talet, att man ifall 100000-tals svårt skadade skulle förekomma samtidigt, skulle genomföra storskaliga "barmhärtighetsmord" och att kronikervård i princip skulle bestå i att dela ut frikostiga doser av smärtstillande och ångestdämpande mediciner.

Om det skulle finnas några centrala funktioner för att upprätthålla ordningen är också en öppen fråga. Mycket talar för att den modell som diskuterades i Storbritannien vid ungefär samma tid; att lokala organ skulle få rent medeltida befogenheter och ges bemyndigande att kroppsstraffa eller skjuta plundrare utan vare sig rättegång eller dom skulle ha genomförts.

Sverige var dock väldigt annorlunda för 50 år sedan.

I dag har vi situationen att statens våldsmonopol är ifrågasatt på allvar, det har blivit relativt lätt att få tag på vapen, och en hel generation har bibringats uppfattningen att "allt genast" och att "brott lönar sig". Hur man ska upprätthålla ordningen när strukturerna håller på att rämna utan drakoniska medel är en mycket "bra fråga".

Att skjuta några enstaka plundrare är genomförbart, men blir helt ohanterligt ifall de skulle börja räknas i 100000-tal. Dessutom kommer plundrarna i varierande utsträckning att även skjuta tillbaka.

På något sätt har jag en känsla av att den politiska kartan i stor utsträckning fortfarande präglas av önsketänkande.
 
Ja det är ett skrämmande sårbart samhälle vi lever i. En EMP släcker ner det mesta med enorma konsekvenser som följd och som ingen kan föreställa sig. Det är då några av oss kan ta fram EMP-säker utrustning som Wireless Set No 19 från 1942 och koppla in 12 V bilbatterierna till den roterande omformaren. Men sen då. Vem skall vi anropa och finns det någon i andra änden tro? Kanske nån med BC-348 och BC-457A.
Du kan ju ropa mig. Jag kör EMP-säkert och har även back-up om det skulle knipa
 
Vi är lite långt från ämnet med domedagsprofetior etc.
EMP det har tydligen skett en EMP en gång i historien som förstörde den första kommunikationsatelliten, Telstar hette den va?
Lite okänt faktum, men visst försvann den fort och inga rubriker om saken.
Så EMP är verkligt, men frågan är om det finns EMP vapen och om de kommer att användas, det kan vi nog inte spekulera i.

Utan vad jag tänker på är hur vi skall förvara exvis en 735, eller en 706:a så att den överlever en EMP.
En plåtburk, exvis en som det varit Falurödfärg i? Rätt så tättslutande lock och vi bör närma oss den omtalade Faradays bur.
Skulle en 735 och en 706 överleva i en sån, eller måste vi löda fast locket?
Duger det kanske med ett folieomslag kanske?

SM4FPD
 
Telstar 1 blev inte förstörd genom direkt EMP, utan genom en sekundär effekt från en kärnvapendetonation på 400 km höjd dagen innan satelliten sköts upp.

Detta utlöste ett intensivt bombardemang från elektroner med extremt hög energi i jonosfären. Påverkan fanns kvar i jonosfären under uppskjutningen vilket i sin tur utsatte satellitens halvledare för ackumulerade strålningsskador som slutligen fick den att sluta fungera ett halvår senare.

Dock blev sprängningen "Starfish Prime" orsak till den första storskaliga EMP-påverkan på jordytan som registrerats. Skador på telenät och larmsystem på Hawaii upptäcktes efteråt, och även på andra ställen.

Amatörmateriel är ganska tålig mot EMP. ARRL har provat saken 1986 i en EMP-simulator avsedd för att testa fordon i, och fann att så länge apparaterna inte har yttre ledningar anslutna var de svåra att skada genom en puls med 50 kV/m amplitud och mindre än 10 ns stigtid.

1666457647457.png

När mellankablar var anslutna utan transientskydd registrerades skador på en del apparater.

Filter och transientskydd är verkningsfulla mot EMP-pulser, men behöver väljas med omsorg. Gasrör har en viss responstid innan de börjar klippa pulsvågformen, så de behöver kompletteras med andra filterkomponenter som serieimpedanser, varistorer samt avalanche-dioder. Åtgärder som förebygger åskskador är verkningsfulla även mot EMP, eftersom det är finns mycket energi i ett åskslag.

Vill man vara helt säker är en sluten plåtburk ett gott val. Även en plåttjocklek av ett par tiondels mm hindrar EMP-pulser effektivt. Folie kan hjälpa, men man vet inte hur bra den skärmar genom skarvarna.

Armerad betong med tät armering är också bra, så om man har grejorna i en sådan byggnad är de relativt skyddade. Dock måste man se till att armeringsjärnen verkligen gör kontakt med varandra i skarvar och fogar.

Genom att välja genomtänkta komponenter och byggsätt så går det att göra apparater och hela system med mycket hög tålighet mot EMP.
 
Så en foliehatt hjälper inte?
Inte att det hör till tråden så jag ber om ursäkt för det och hoppas med överseende men på tal om foliehatt i radiosammanhang så kände jag för att dela den här från Hasse och Tage angående TV-antenner och barn inlindade i just folie. Undrar om det inte är en kort sekvens från Grimeton i filmsnutten men där kan jag ha fel.
 
Det finns flera sekvenser från Grimeton i inslaget. Dels när antenntornen restes, och dels från alternatorn i drift med närbild på reläerna för nycklingen via magnetiska förstärkare i antennkretsen.
 
Ang EMP, ja då är en plåtburk ett gott skydd om man vill odödliggöra den gamla 706:an eller 735 :an.
Har en mjölkflaska stående, en av Aluminium, som köptes från försvaret för många år sen.
Förmodligen en 30 - 40 liter i den ryms många grejer.
Locket är rätt tätt då det trycks ner och en rätt lång yta ger kontakt.

En sak jag missade i förra inslaget om EMP var att GIVETVIS skall alla sladdar tas ur, om EMP kan förväntas.
Mikrofon, DC sladd telegrafnyckelsladd.
Något man ofta ser är just att mikrofonen och DC-sladden hänger kvar i radiogrejer, både vid försäljning på amatörradioloppisar, och när man skickar på post.
Ett bra skydd om radion står kvr är då att strippa från alla sladdar, även jordledning.

En sån där EMP simulator som KA visade bild på, borde varje radioamatör ha för att testa sina hembyggen om inte annat.

För att bli CE märkt skall alla apparater klara en EMP test, då heter det ESD, då handlar det om mindre pulser, man har en "testfinger", som ger en gnista likt den man får själv om man är uppladdad och tar i något.
Så köper man en CE märkt radio har den utsatts för sådan ESD-test.


Var har du dina radiogrejer? I en mlölkflaska.....


SM4FPD
 
Last edited:
Hatten av för Ölands radioamatörer som byggt upp ett nödradiosystem på Öland med 15 stationer att bemanna vid kris.


Jag ser även fram emot SSA årsmöte nästgårds 2024. bra jobbat.
 
Digitala moder kan mycket väl vara bra i vissa sammanhang. Jag tänker då inte på PSK31 utan snarare på JS8CALL eller VARA och inte minst Winlink.

Protokoll med bra genomtränglighet för felfri text. Möjlighet till "brevlåde-funktion" och i Winlink fallet även möjlighet till E-post elle "point to point" kommunikation.

Under skogsbranden i Västmanland 2014 var det stora problem med kommunikationen via RAKEL. Det var väl dålig täckning i området vill jag minnas. Någon som vet hur täckningen ser ut idag?

Största utmaningen med hjälpinsatser som är långvariga över flera dygn är nog att få tillräckligt med personal. Det krävs mycket logistik för att få en kommunikationsplats att fungera dygnet runt. Om din hjälp behövs helt plötsligt på första semesterdagen och resten av familjen har packat resväskorna och ser fram mot sol och bad i Medelhavet...vad säger du då till din fru?
 
Största utmaningen med hjälpinsatser som är långvariga över flera dygn är nog att få tillräckligt med personal. Det krävs mycket logistik för att få en kommunikationsplats att fungera dygnet runt. Om din hjälp behövs helt plötsligt på första semesterdagen och resten av familjen har packat resväskorna och ser fram mot sol och bad i Medelhavet...vad säger du då till din fru?
Det var just uthålligheten som gjorde att vi tackade nej till ett likande uppdrag för många år sedan. Men det hade varit jättekul att få vara med och hjälpa till när samhället behöver hjälp.
 
Just vad man kan ställa upp på måste väl vara avgörande för vilket beslut man fattar, men beslutet borde då bli beroende av allvarlighetsgraden i situationen. Vore det fråga om allvarlig kris, krig eller nåt verkligt stort förutsätter jag att min fru agerar bilförare/hjälpreda medan jag bidrar med det jag kan...
 
Det finns ett mycket bra dokument på SSA:s hemsida som väl beskriver vidden av att hjälpa till vid tillfällen då samhället behöver kommunikationshjälp. Jag bifogar det här. 73 de Bertil
 

Attachments

  • Nodsamband-1.4_2017-10-24-BE.pdf
    471,1 KB · Views: 23
Back
Top