Resistivitet hos material

SMØWKA

Well-Known Member
Hej Jag har funderat på hur resistiviteten hos ett material påverkar effektiviteten på en antenn, det har ju i andra trådar dikuterats att bygga antenner av SS (Rostfritt Stål) material, men är det så bra egentligen, någon som vet?

Det är ganska stor resistivitet hos Järn, vet inte hur det förändras vid processen till SS, men jämför resistiviteten 0.105 Ω * mm2 /m hos järn mot 0.028 Ω * mm2 /m hos aluminium.

Hur påverkar skillnaden i resistiviteten hur antennen fungerar, om man ex använder en mast som radiator för 160m bandet, vad blir skillnaden om masten skulle vara av ex Galvat/Rostfritt stål eller av aluminium?

73 de Teemu SM0WKA
 
Eller varför inte koppar?`
Flera jag känner som har kvartsvågar eller 4-square på 80 o 160m har gjort dem av vattenledningsrör.
73 Magnus
 
Det är inte så bra överhuvudtaget med ferromagnetiska material i HF-kretsar.

Så länge som elementen är någorlunda grova märker man nog inte någon större
praktisk skillnad i förluster, eftersom förlustresistanserna ännu är låga jämfört med strålningsresistansen,
men volymresistiviteten hos rostfritt stål är c:a 50 gånger högre än koppar.
Dessutom är skindjupet mindre än i koppar.

Sammantaget kan man räkna med att de resistiva förlusterna blir runt 50 - 100 gånger större i en resonant antenn byggd i rostfritt stål, jämfört med en i koppar eller aluminium.
Det finns också anledning att anta att förlusterna i rostfritt stiger snabbt med frekvensen.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
K-A,
Hur påverkar Stål vs Aluminium hur antennen fungerar, dvs, lönar det sig ett köpa alu rör för att tillverka vertikaler om man istället kan få stålrör billigare..

73 de Teemu
 
Är stålrören någorlunda grova så kan man fortfarande bortse från förlusterna i
dem jämfört med de andra förlusterna som finns i vertikalantennsystem.

Jordplanets förluster blir dominerande i praktiskt taget alla vertikalantennsystem som amatörer kan bygga.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
SM0WKA de SM6ENG

Gå in på ESR ock läs senaste numret av resonans nr 3/2011! Där tar jag upp hur ledarens resistivitet och permeabilitet påverkar strömförträngningen och antennens verkningsgrad. I ESR arkivet ligger också ett excel ark där du själv undersöka hur strömförträngning, växelströmsresistans samt verkningsgraden för dipolantenn ,vid en given frekvens och radie hos ledaren. påverkas av materialval (resistivitet och permeabilitet).

73 de SM6ENG
 
Hej -6ENG !

Va bra :) 7 år efter mitt första inlägg kommer svaret! hehe :p

73 de Teemu SM0W & SM0WKA
 
SS, dvs rostfritt, eller långsamrostande material, är Järn legerat med Krom och Nickel.
Dvs samma material som används som motståndstråd i trådlindande motstånd för högre effekter.
Olika legeringar ger förstås olika resistand per tråddiamter och längd.
Vad jag vill säga är att rostfritt material inte är de bästa där man kräver god ledningsförmåga, tvärt om. Som motstånd används det till just det vi itne vill ha i en antenn.

Kanthal-tråd är motståndstråd som används till värmelement då den legeringen har en positiv tempeaturkoficient.

Hur mycket det påverkar en antenn är förståss en bra fråga. Fördelen kan vara att antennen sitter uppe i många fler år än koppar, och pga av resistansen blir lite bredbandigare.
En nackdel är att det inte går att löda i rostfria stålkvaliteter, däremot hårdlödning med mässing eller silverlod går det utmärkt, och detta kan vara ett bra uderlag för tennlödning.

Jag vet de som byggt kavitetsfilter till relästationer, dvs där det ställs mycket stora krav. Trots materialvalet har filtren fungerat bra. Dock har vi ju stora areor där.

Man måste lägga en praktiskt aspekt på valet av material i många fall.

de
SM4FPD
 
Hmmm, men hur är det med oxideringen, om man jämför aluminium och koppar? Om jag minns rätt från skolan (40 år sedan) så utgör det oxidskikt som bildas på aluminium ett skydd mot fortsatt oxidering. Är därmed aluminium att föredra, framför koppar, i antennkonstruktioner? Behöver koppar skyddas mot oxidering, t.ex. genom applicering av något skyddande skikt?
 
Koppar får ett katodiskt skydd av en tenn/bly-blandning som är en oädlare metall än kopparen och fungerar som en offeranod.
Tenn/bly-blandningen kan läggas på elektrolytiskt, kemiskt eller mekaniskt (smälts på).

En metallbeläggning på kopparen av en ädlare metall som t.ex. silver ger inte syret tillgång till kopparen - om silverskiktet är tätt - och det blir det vanligtvis med en elektrolytisk påläggning av silvret. Man får inget katodiskt skydd med hjälp av silverbeläggningen och beläggningen fungerar alltså inte som en offeranod. Fördelen med silverbeläggningen är 'skin'-effekten på högre frekvenser.

Elektrolytiskt kan man lägga på metaller på flera olika sätt varav cyanidbad nog inte är att rekommendera för privatbruk.
För mindre detaljer kan borstplätering vara en användbar metod.

Aluminium förefaller nog ändå enklast att jobba med, hyfsat korrosionsbeständigt, lätt, även starkt om man använder legerad aluminium.
Och så slipper man söla med elektrolytvätskor...
Men svetsa inte i legerad aluminium, då förloras spänsten.
 
Back
Top