Riktverkan 80M

SM7WSJ

Well-Known Member
Tror inte det är möjligt men vill ändå fråga i forumet. Jag skulle vilja få mer hörbarhet norröver utan att öka sändareffekten. Det gäller närliggande stationer uppåt SM4 området. Finns det någon antenntyp som skulle kunna hjälpa till? Bor helt fritt på landet men vill inte satsa för mkt tid på ett band jag bara använder en gång i veckan. (kan i princip bygga vad jag vill.)

3halfwavehorzve.gif

Kan montera den här antennen på ca 6M höjd utan för stor ansträngning, men då strålar den väl mest rakt upp.. (Lägger till att det är på TX sidan jag vill förbättra. RX redan perfekt)
 
Last edited:
Simulerat på 6m får man inte mycket nytta av den antennen.
Endast 1,83dBi

80m Vbeam at 6m.jpg

På 20m ser det bra ut.
Nu ger antennen 8,14dBi

80m Vbeam at 20m.jpg

Som kuriosa simulerade jag även en terminerad variant 2x80m lång.
Den ger mycket bättre F/B men lägre gain.

80m terminated Vbeam at 6m.jpg
 
Last edited:
På SK3AH riggade vi upp en lång Vee Bean för 80 meter på 70-talet.
Kommer inte ihåg hur många våglängder benen var men det var många.
Den var riktad mot Nordamerika.
 
En variant som ger mer "pulver"

Två element phased array. Alltså två lika långa dipoltrådar 6m över mark.
Dessa två är separerade 20m och den ena dipolen matad fasvriden 130grader.

80m phased 2el_elev.jpg
Så klart att den "skjuter" uppåt på den höjden över mark men den slår ju V-beamen.

80m phased 2el_azim.jpg

F/B blir ju också galet bra.

Detta blir ju lite glädjesiffror men båda antennerna är simulerade under samma förutsättningar så man kan jämföra de båda.
Antennerna är bara optimerade på en höft.
 
På SK3AH riggade vi upp en lång Vee Bean för 80 meter på 70-talet.
Kommer inte ihåg hur många våglängder benen var men det var många.
Den var riktad mot Nordamerika.
Kommer du ihåg vilken höjd över mark det kan ha handlat om?
 
Kommer du ihåg vilken höjd över mark det kan ha handlat om?
Den gick från masten över en dalsänka till en höjd så det var nog ganska högt, jag var bara en liten grabb på den tiden så jag kommer inte ihåg några detaljer.
 
Trevligt att SK3AH dyker upp. Den långa v-bemen som vi satt upp vid klubblokalen på Myran hade ca 300+ meter långa ben och var riktad mot NV. Matningspunkten satt nästan i toppen på den 30m höga masten invid klubbhuset. Benen slopad naturligt nedåt och hamnade till stor del bland träd. Vill minnas att den gick hyfsat bra mot nordamerika. Antennen satte vi upp inför en CQ-WW test, kommer inte ihåg året men var ca 1974-1978.
De som bl.a. deltog i projektet var Lennart (AFT sk), Östen (BYJ sk), Stig (PZ sk), Leif (RL sk), Sven (EKB sk), Kurt (FUA), Peter (HUA) jag själv och säkert några fler (och då även Lars sedemera BUX).
Inlägget blev lite 'off topic' men tyckte det var kul att SK3AH dök upp här.
 
Apropå fasade antenner... Jag hade för ca 30 år sen två vertikalpolariserade deltaloopar för 7 MHz som jag matade med halvvåg bandkabel var. I shacket satt två seriekretsar, en i var antennledning. En biffig gangad vridkondensator byggdes om så den ena sektionen ökade kapacitans när den andra minskade, dvs diffkondensator. Med den i mittenläge anpassades spolar till serieresonans. Genom att vrida på kondensatorn fasvreds strömmen kontinuerligt, och i sammankopplingen var impedansen tillräckligt bra för att rörsändarens PI-filter kunde ta hand om det. Ena matarledningen hade en stickpropp för att kunna fasvända den. Lokala signaler gick att nolla bort nästan helt, rymdvågssignaler fick inte lika skarpt minimum. Fasningskretsen isolerades åt alla håll med CM-drosslar.
För mätning använde jag ett XY-oscilloskop som råkade hamna hos mig som skrot. Pickup till det var ca 20 cm ledning fram o tillbaks längs med bandkabeln, det räckte gott för att mäta strömmen, se att den var lika och se fasvridningen. Tyvärr inte riktningen på fasvridningen men det märktes på vilka signaler som hördes. Med ett vanligt tvåkanaligt oscilloskop ser man riktningen på fasvridningen bättre.
/Jan
 
Trevligt att SK3AH dyker upp. Den långa v-bemen som vi satt upp vid klubblokalen på Myran hade ca 300+ meter långa ben och var riktad mot NV. Matningspunkten satt nästan i toppen på den 30m höga masten invid klubbhuset. Benen slopad naturligt nedåt och hamnade till stor del bland träd. Vill minnas att den gick hyfsat bra mot nordamerika. Antennen satte vi upp inför en CQ-WW test, kommer inte ihåg året men var ca 1974-1978.
De som bl.a. deltog i projektet var Lennart (AFT sk), Östen (BYJ sk), Stig (PZ sk), Leif (RL sk), Sven (EKB sk), Kurt (FUA), Peter (HUA) jag själv och säkert några fler (och då även Lars sedemera BUX).
Inlägget blev lite 'off topic' men tyckte det var kul att SK3AH dök upp här.
Jag var förbi stället förra sommaren och konstaterade att naturen återtagit sina domäner, fornminnet av AH gick att skönja, och mindes också de gånger jag var där med Gunnar(EHQ), Östen m.fl. Det var ju ett jättebra QTH, och stora antenner för låga banden kräver utrymme..

/Sven.
 
stora antenner för låga banden kräver utrymme.
TF4M fyllde en hel dal på nordvästra Island med rombantenner. Någon frågade varför han inte bara ställde en kortvågsyagi uppe på berget istället, varvid svaret blev "I didn't consider limited-space antennas, since I have unlimited space".
 
Jag var förbi stället förra sommaren och konstaterade att naturen återtagit sina domäner, fornminnet av AH gick att skönja, och mindes också de gånger jag var där med Gunnar(EHQ), Östen m.fl. Det var ju ett jättebra QTH, och stora antenner för låga banden kräver utrymme..

/Sven.
Har för mig att vi hade avslutningsmotstånd i våra v-beam ben men jag kanske kommer ihåg fel, var med på helgen då vi drog ut trådarna i skogen.
Var aktiv i SK3AH sedan 1974 ungefär.
 
Back
Top