Läste att streaming av radioprogram, dvs att sända BC, på trådradionätet, (Internet), är mer energikrävande än RF sändningar. Förmodligen då beräknat på VHF UHF.
Energibehovet för Internet-distribution ligger primärt i serverhallar och annan tyngre infrastruktur.
Själva distributionen via fibermodem och liknande är underordnad. Däremot, när distributionen sker via
4G och 5G mobilnät kommer deras förbrukning in, och den är betydande med dagens utrustningar.
Det går ganska lätt att räkna ut en genomsnittlig energikostnad per kvadratkm för FM-täckning,
För en "storstation", t.ex. Nacka FM/TV med 4 "riksprogram" med vardera 2,5 kW sändaruteffekt och en antennhöjd av 250 m så blir täckningsområdet grovt räknat 50 km i radie, eller c:a 10000 km^2.
Ungefär 20 kW förbrukas, och vid en sändningstid av 8760 timmar/år blir summan 175 MWh/år. Säg att elen kostar Teracom 2000 kr/MWh i genomsnitt så blir kostnaden 350 kkr/år. Om vi slår ut detta på en miljon potentiella lyssnare så kostar detta 35 öre/år och lyssnare. Saken kommer dock i ett annat läge i mer glesbefolkade delar av landet.
Det fanns ju en sån mellanvågstation i Karlstad en gång i tiden.
En gång vid förmpedålder var amiljen på besök i Karlstad, jag köpte en kristallmottagare, och den funkde ju fint.
Men efter hemkomst till Haagfors var det tyst i mottagaren.
Under 40,50 och 60-talen fanns det lokala mindre mellanvågssändare i många städer. I början var de endast avsedda för "lokalprogram" och återutsändning av riksprogrammet, men kom senare att användas för "synkronnät" eller "
Gleichwellen" där flera sändare delade frekvens. Karlstadsändaren på 1562 kp/s var en sådan.
När P2 kom omdisponerades många av dessa för att sända P2 innan FM-utbyggnaden tagit fart på allvar.
Dessa mellanvågsändare i USA, verkar enligt min kompis som bor därborta, mest vara av religiös karaktär, sam konspirationsteoreteiker som ju då kan samla in stora pengar.
De lär vara tänka för markvåg, dvs något tiotals km räckvidd, med vertikal antenn, därav att de sänker effekten på natten för att "drabbas" av överräckvidder.
Idag med den svåra störmiljö som råder så blir den användbara täckningsradien liten för en AM-sändare på, säg, 5 kW. Tittar man noga på 50-talets fältstyrkekonturer över land så ligger 2 mV/m på c:a 20 km avstånd från sändarantennen, och det ansågs vara vad "god lokalmottagning" krävde.
Man kan numera räkna med att störfältstyrkorna ligger 30-40 dB över de som fanns på 50-talet, och då krymper området rejält. Har inte sett några exakta uppgifter på vad störfältstyrkorna ligger på, men en antennbrusfaktor av 80 dB motsvarande runt 30 µV/m i 10 kHz bandbredd är nog inte i överkant,
Då blir det högsta signal/brusförhållandet c:a 25 -30 dB, vilket knappast är njutbart. För att få en ljudkvalitet jämförbar med FM-radio så behöver nog områdets radie reduceras med 2/3, till högst 10 km.
Om jämförelsen görs med FM med samma effekt och antennhöjd, säg 60 m, blir täckningsradien där ungefär 25 km och utbredningsdämpningen mellan isotroper mellan 145 och 155 dB. En 5 kW sändare har en EIRP av 70 dBm, så
det skulle bli -85 dBm kvar. Bruströskeln hos en FM-mottagare på 100 MHz ligger i häraden -110 dBm så det är 25 dB S/N innan FM-detektorn. FM-vinsten vid 75 kHz deviation ligger på 20 dB när tröskeln passerats, så 45 dB kommer ut ur högtalaren. Detta upplevs som "bra" av de flesta lyssnare.
Det går alltså att täcka grovt räknat 4 gånger så stor areal med god lyssningskvalitet med FM jämfört med AM på mellanvåg.
arcticradioclub.blogspot.com
Shortwave bulletin KORTVÅG:
www.wwdxc.de
