SM0GLD
Vänsterhänt
OK, det är väl därför PA0FRI skriver följande....
Han har troligen observerat detta redan.
/Micke
S-match enligt PA0FRI
- Thread starter SM6APQ
- Start date
OK, det är väl därför PA0FRI skriver följande....
Han har troligen observerat detta redan.
/Micke
Hm...
Jag måste ha missat något grundläggande.
Varför är det bättre med dessa "transformatorer" istället för en link eller rentav ett uttag på spolen där man ansluter sin koax.
Kanske finns beskrivet i något skrymsle i någon länk.
Skulle förstås ha provat själv, men det är lättare att skriva bokstäver
.
Jag måste ha missat något grundläggande.
Varför är det bättre med dessa "transformatorer" istället för en link eller rentav ett uttag på spolen där man ansluter sin koax.
Kanske finns beskrivet i något skrymsle i någon länk.
Skulle förstås ha provat själv, men det är lättare att skriva bokstäver
.SM0BRF skrev!
"Hm...
Jag måste ha missat något grundläggande.
Varför är det bättre med dessa "transformatorer" istället för en link eller rentav ett uttag på spolen där man ansluter sin koax.
Kanske finns beskrivet i något skrymsle i någon länk."
Ja, jag tror Du missat nåt! Eller missförstått!
Det är inte fråga om att dessa transformatorer är bättre utan att förstå hur s-matchen fungerar. Du behöver inte söka i något skrymsle eller länk utan bara att följa denna tråd så inser Du det.
Tore
"Hm...
Jag måste ha missat något grundläggande.
Varför är det bättre med dessa "transformatorer" istället för en link eller rentav ett uttag på spolen där man ansluter sin koax.
Kanske finns beskrivet i något skrymsle i någon länk."
Ja, jag tror Du missat nåt! Eller missförstått!
Det är inte fråga om att dessa transformatorer är bättre utan att förstå hur s-matchen fungerar. Du behöver inte söka i något skrymsle eller länk utan bara att följa denna tråd så inser Du det.
Tore
SM0GLD
Vänsterhänt
Hm...
Jag måste ha missat något grundläggande.
Varför är det bättre med dessa "transformatorer" istället för en link eller rentav ett uttag på spolen där man ansluter sin koax.
Kanske finns beskrivet i något skrymsle i någon länk.
Skulle förstås ha provat själv, men det är lättare att skriva bokstäver
Eftersom transformatorn uppvisade så dålig koppling (hög läckinduktans) skulle man kunna bortse från toroidkärnas elektriska egenskaper och betrakta den som en enkel stomme för tråden.
.....vips har vi en link-kopplad luftlindad transformator.
/Micke
SM0AOM
Well-Known Member
Jag har ställt mig samma fråga.
Ytligt sett så är S-matchen ett ganska krångligt sätt att anpassa en obalanserad källa till en balanserad last. Undrar om inte detta är resultatet av en hel del "labbande" utan någon teoretisk modell att utgå ifrån.
I princip borde en link-koppling till induktansen fungera lika bra så länge man håller kontroll på kopplingsgraden och strökapacitanserna, och även som en strömtransformator med några varv primär och ett varv sekundär vilket driver kretsen.
Att dela upp strömtransformatorn i två halvor på samma kärna och ge dem omsättningen 1:1 kan vara ett sätt att hantera strökapacitanserna som annars gärna vill påverka balansen på den högimpediva sidan, genom att skapa en mekaniskt och förhoppningsfullt också elektriskt symmetrisk komponent.
Däremot kan det bli besvärligt att uppehålla balansen ifall man gör uttag på spolarna för att mata in effekt från en koaxkabel.
S-matchens framgång bygger i mycket hög grad på det stora variationsområdet hos de reaktiva komponenterna, samt att den är ganska enkel och intuitiv att använda.
Komponenter med stora områden ger annars bra resultat även i andra kopplingar.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Ytligt sett så är S-matchen ett ganska krångligt sätt att anpassa en obalanserad källa till en balanserad last. Undrar om inte detta är resultatet av en hel del "labbande" utan någon teoretisk modell att utgå ifrån.
I princip borde en link-koppling till induktansen fungera lika bra så länge man håller kontroll på kopplingsgraden och strökapacitanserna, och även som en strömtransformator med några varv primär och ett varv sekundär vilket driver kretsen.
Att dela upp strömtransformatorn i två halvor på samma kärna och ge dem omsättningen 1:1 kan vara ett sätt att hantera strökapacitanserna som annars gärna vill påverka balansen på den högimpediva sidan, genom att skapa en mekaniskt och förhoppningsfullt också elektriskt symmetrisk komponent.
Däremot kan det bli besvärligt att uppehålla balansen ifall man gör uttag på spolarna för att mata in effekt från en koaxkabel.
S-matchens framgång bygger i mycket hög grad på det stora variationsområdet hos de reaktiva komponenterna, samt att den är ganska enkel och intuitiv att använda.
Komponenter med stora områden ger annars bra resultat även i andra kopplingar.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM3BDZ
Well-Known Member
Efter att ha läst PA0FRI's web-artikel med scheman och anvisningar för tillverkning av toroidtrafo lite mer ingående, blir det ännu mer förvirrande...
När man vrider om perspektivet i hans slutgiltiga schema och ritar om det, blir det enl. bild 1 nedan.
Men så blir det inte alls om man utgår från skiss och anvisning för toroidtrafon! Då blir det enl. det schema jag hade i tidigare inlägg, nämligen som bild 2 nedan. Irriterande!
citat SM0AOM: "Undrar om inte detta är resultatet av en hel del "labbande" utan någon teoretisk modell att utgå ifrån."
Jag tror du träffar huvudet på spiken, K-A!
Skulle dessa olika sätt att mata toroidtrafon innebära någon skillnad??
73/Lasse
När man vrider om perspektivet i hans slutgiltiga schema och ritar om det, blir det enl. bild 1 nedan.
Men så blir det inte alls om man utgår från skiss och anvisning för toroidtrafon! Då blir det enl. det schema jag hade i tidigare inlägg, nämligen som bild 2 nedan. Irriterande!
citat SM0AOM: "Undrar om inte detta är resultatet av en hel del "labbande" utan någon teoretisk modell att utgå ifrån."
Jag tror du träffar huvudet på spiken, K-A!
Skulle dessa olika sätt att mata toroidtrafon innebära någon skillnad??
73/Lasse
Attachments
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Jag ser ingen anledning för att det ska vara någon skillnad.
Är summan av primärlindningsvarven lika och sekundärlindningarna har totalt samma antal varv ska det inte skilja något i funktionen. Möjligen kan läckinduktanser och strökapacitanser skilja mellan konfigurationerna.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Är summan av primärlindningsvarven lika och sekundärlindningarna har totalt samma antal varv ska det inte skilja något i funktionen. Möjligen kan läckinduktanser och strökapacitanser skilja mellan konfigurationerna.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
BDZ skrev; "Tack för svaren mina herrar! Då kanske vi (äntligen) börjar närma oss vägs ände. Men det utvecklades till intensiva och intressanta diskussioner, i tråden som APQ startade!"
----
Ja det blev verkligen en intressant diskussion det här. Nästan som på 60-talet när man lyssnade på OZ-stationerna 80 m AM. Nu sitter vi här och skriver med varandra medan det diskuteras havregröt, lufttryck och sjukdomar på radion...
Till saken:
Finns det egentligen någon anledning till att trafon är lindad 1:1 eller skulle det kanske fungera ännu bättre med en 4:1 balun av det slag vi ser i stora bredbandiga PA-steg där den lågohmiga lindningen utgörs av 1 varv grovt kopparrör genom ferritringarna och med kortsluten gavel? Mindre serieinduktans i kretsen som då borde ge ett större frekvensområde.
Hela tanken med kopplingen är väl att mata in effekten i serie med resonanskretsen så lågimpedivt som möjligt och utan förluster i transformatorn samt att göra detta på ett sådant sätt att anordningen blir balanserad gentemot jord.
Kommentarer?
Edit: GLD:s skiss i inlägg 91 är tilltalande. Minimal seriekapacitans i helt urvridet läge samt möjlighet till balanserad uppbyggnad rent mekaniskt. Kanske behövs ett batteri med in/ur-kopplingsbara paddingkondensatorer för att täcka de lägre frekvensbanden.
/Bengt
----
Ja det blev verkligen en intressant diskussion det här. Nästan som på 60-talet när man lyssnade på OZ-stationerna 80 m AM. Nu sitter vi här och skriver med varandra medan det diskuteras havregröt, lufttryck och sjukdomar på radion...
Till saken:
Finns det egentligen någon anledning till att trafon är lindad 1:1 eller skulle det kanske fungera ännu bättre med en 4:1 balun av det slag vi ser i stora bredbandiga PA-steg där den lågohmiga lindningen utgörs av 1 varv grovt kopparrör genom ferritringarna och med kortsluten gavel? Mindre serieinduktans i kretsen som då borde ge ett större frekvensområde.
Hela tanken med kopplingen är väl att mata in effekten i serie med resonanskretsen så lågimpedivt som möjligt och utan förluster i transformatorn samt att göra detta på ett sådant sätt att anordningen blir balanserad gentemot jord.
Kommentarer?
Edit: GLD:s skiss i inlägg 91 är tilltalande. Minimal seriekapacitans i helt urvridet läge samt möjlighet till balanserad uppbyggnad rent mekaniskt. Kanske behövs ett batteri med in/ur-kopplingsbara paddingkondensatorer för att täcka de lägre frekvensbanden.
/Bengt
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Det borde fungera lika bra med transformatorer av andra slag.
Man får se upp med att det hela blir symmetriskt. Om man använder en annan konfiguration får man också vara uppmärksam på att både höga och låga impedanser från antennen behöver kunna tas om hand.
På den tiden som amatörradio fortfarande kunde skiljas från privatradio var sådana här diskussioner legio på amatörbanden.
En stor del av de QSO:n som jag körde på 144 MHz och 3,5/7 MHz under första halvan av 70-talet var just tekniska diskussioner.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Man får se upp med att det hela blir symmetriskt. Om man använder en annan konfiguration får man också vara uppmärksam på att både höga och låga impedanser från antennen behöver kunna tas om hand.
På den tiden som amatörradio fortfarande kunde skiljas från privatradio var sådana här diskussioner legio på amatörbanden.
En stor del av de QSO:n som jag körde på 144 MHz och 3,5/7 MHz under första halvan av 70-talet var just tekniska diskussioner.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0GLD
Vänsterhänt
Förra gången vi diskuterade S-match så skissade jag denna koppling i mitt kladdblock.
vem blir först med att testa denna koppling?
/Micke
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
>>>Det borde fungera lika bra med transformatorer av andra slag.
Jag var mer ute efter om det skulle vara en fördel att använda en 4:1 balun och mata in lindningen för 12,5 ohm i serie med LC-kretsen.
Omvänt om man skulle vända på balunen och mata in 200 ohm, vad skulle det medföra.
Den ena "ytterligheten" mot den andra, för- och nackdelar?
/Bengt
Jag var mer ute efter om det skulle vara en fördel att använda en 4:1 balun och mata in lindningen för 12,5 ohm i serie med LC-kretsen.
Omvänt om man skulle vända på balunen och mata in 200 ohm, vad skulle det medföra.
Den ena "ytterligheten" mot den andra, för- och nackdelar?
/Bengt
Skissade lite snabbt hur schemat för min S-match när jag testade olika balansexempel. Jag har använt transformator enligt PA0FRI, samt även med ferrittoroid. Med ferrit blev det bara 1 (ett) varv för varje ritad lindning i schemat och kopplingen blev som ungefär den trafo som visas ovan i inlägg nr: 97, vilket funkade "bra".
Attachments
Last edited: