1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

S-match enligt PA0FRI

Discussion in 'Antenner och master' started by SM6APQ, Sep 5, 2012.

  1. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    OK, det är väl därför PA0FRI skriver följande....

    S_match_inductance.jpg

    Han har troligen observerat detta redan.

    /Micke
     
  2. SM0BRF

    SM0BRF Well-Known Member

    Hm...
    Jag måste ha missat något grundläggande.
    Varför är det bättre med dessa "transformatorer" istället för en link eller rentav ett uttag på spolen där man ansluter sin koax.
    Kanske finns beskrivet i något skrymsle i någon länk.

    Skulle förstås ha provat själv, men det är lättare att skriva bokstäver :).
     
  3. SM7CBS

    SM7CBS Well-Known Member

    SM0AOM skrev:
    "Den stora frågan är dock att lyckas göra en strömbalun som har stort frekvensområde, hög CM-impedans, inga parasitresonanser och hög spänningstålighet samtidigt".

    Aha! Då förstår jag! Nästan en slamkrypare.
     
  4. SM7CBS

    SM7CBS Well-Known Member

    SM0BRF skrev!
    "Hm...
    Jag måste ha missat något grundläggande.
    Varför är det bättre med dessa "transformatorer" istället för en link eller rentav ett uttag på spolen där man ansluter sin koax.
    Kanske finns beskrivet i något skrymsle i någon länk."

    Ja, jag tror Du missat nåt! Eller missförstått!
    Det är inte fråga om att dessa transformatorer är bättre utan att förstå hur s-matchen fungerar. Du behöver inte söka i något skrymsle eller länk utan bara att följa denna tråd så inser Du det.
    Tore
     
  5. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Eftersom transformatorn uppvisade så dålig koppling (hög läckinduktans) skulle man kunna bortse från toroidkärnas elektriska egenskaper och betrakta den som en enkel stomme för tråden.

    .....vips har vi en link-kopplad luftlindad transformator.

    /Micke
     
  6. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Jag har ställt mig samma fråga.

    Ytligt sett så är S-matchen ett ganska krångligt sätt att anpassa en obalanserad källa till en balanserad last. Undrar om inte detta är resultatet av en hel del "labbande" utan någon teoretisk modell att utgå ifrån.

    I princip borde en link-koppling till induktansen fungera lika bra så länge man håller kontroll på kopplingsgraden och strökapacitanserna, och även som en strömtransformator med några varv primär och ett varv sekundär vilket driver kretsen.

    Att dela upp strömtransformatorn i två halvor på samma kärna och ge dem omsättningen 1:1 kan vara ett sätt att hantera strökapacitanserna som annars gärna vill påverka balansen på den högimpediva sidan, genom att skapa en mekaniskt och förhoppningsfullt också elektriskt symmetrisk komponent.

    Däremot kan det bli besvärligt att uppehålla balansen ifall man gör uttag på spolarna för att mata in effekt från en koaxkabel.

    S-matchens framgång bygger i mycket hög grad på det stora variationsområdet hos de reaktiva komponenterna, samt att den är ganska enkel och intuitiv att använda.

    Komponenter med stora områden ger annars bra resultat även i andra kopplingar.

    73/

    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  7. SM3BDZ

    SM3BDZ Well-Known Member

    Efter att ha läst PA0FRI's web-artikel med scheman och anvisningar för tillverkning av toroidtrafo lite mer ingående, blir det ännu mer förvirrande...:eek:

    När man vrider om perspektivet i hans slutgiltiga schema och ritar om det, blir det enl. bild 1 nedan.

    Men så blir det inte alls om man utgår från skiss och anvisning för toroidtrafon! Då blir det enl. det schema jag hade i tidigare inlägg, nämligen som bild 2 nedan. Irriterande!

    citat SM0AOM: "Undrar om inte detta är resultatet av en hel del "labbande" utan någon teoretisk modell att utgå ifrån."

    Jag tror du träffar huvudet på spiken, K-A!

    Skulle dessa olika sätt att mata toroidtrafon innebära någon skillnad??

    73/Lasse
     

    Attached Files:

    Last edited: Sep 8, 2012
  8. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Jag ser ingen anledning för att det ska vara någon skillnad.

    Är summan av primärlindningsvarven lika och sekundärlindningarna har totalt samma antal varv ska det inte skilja något i funktionen. Möjligen kan läckinduktanser och strökapacitanser skilja mellan konfigurationerna.


    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  9. JanneG

    JanneG Well-Known Member

    Lasse - dina båda kretsschemor ovan är helt ekvivalenta! //Janne 0AQW
     
  10. SM3BDZ

    SM3BDZ Well-Known Member

    Tack för svaren mina herrar! Då kanske vi (äntligen) börjar närma oss vägs ände.
    Men det utvecklades till intensiva och intressanta diskussioner, i tråden som APQ startade!

    God middag!

    /Lasse
     
  11. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Även denna koppling borde fungera lika bra.

    S_match_alt connection.jpg

    Det krävs dock en kondensator med separata halvor men transformatorn blev enklare.

    /Micke
     
  12. SM7CBS

    SM7CBS Well-Known Member

    PA0FRI har diskuterat olika kopplingar och hur de uppträder. Rulla ned till "repet testing" så har du hans erfarenheter.
    God Middag!
    Tore
     
  13. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    BDZ skrev; "Tack för svaren mina herrar! Då kanske vi (äntligen) börjar närma oss vägs ände. Men det utvecklades till intensiva och intressanta diskussioner, i tråden som APQ startade!"
    ----

    Ja det blev verkligen en intressant diskussion det här. Nästan som på 60-talet när man lyssnade på OZ-stationerna 80 m AM. Nu sitter vi här och skriver med varandra medan det diskuteras havregröt, lufttryck och sjukdomar på radion... :rolleyes:

    Till saken:

    Finns det egentligen någon anledning till att trafon är lindad 1:1 eller skulle det kanske fungera ännu bättre med en 4:1 balun av det slag vi ser i stora bredbandiga PA-steg där den lågohmiga lindningen utgörs av 1 varv grovt kopparrör genom ferritringarna och med kortsluten gavel? Mindre serieinduktans i kretsen som då borde ge ett större frekvensområde.

    Hela tanken med kopplingen är väl att mata in effekten i serie med resonanskretsen så lågimpedivt som möjligt och utan förluster i transformatorn samt att göra detta på ett sådant sätt att anordningen blir balanserad gentemot jord.

    Kommentarer?


    Edit: GLD:s skiss i inlägg 91 är tilltalande. Minimal seriekapacitans i helt urvridet läge samt möjlighet till balanserad uppbyggnad rent mekaniskt. Kanske behövs ett batteri med in/ur-kopplingsbara paddingkondensatorer för att täcka de lägre frekvensbanden.

    /Bengt
     
    Last edited: Sep 8, 2012
  14. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Det borde fungera lika bra med transformatorer av andra slag.

    Man får se upp med att det hela blir symmetriskt. Om man använder en annan konfiguration får man också vara uppmärksam på att både höga och låga impedanser från antennen behöver kunna tas om hand.

    På den tiden som amatörradio fortfarande kunde skiljas från privatradio var sådana här diskussioner legio på amatörbanden.
    En stor del av de QSO:n som jag körde på 144 MHz och 3,5/7 MHz under första halvan av 70-talet var just tekniska diskussioner.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
    1 person likes this.
  15. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Förra gången vi diskuterade S-match så skissade jag denna koppling i mitt kladdblock.

    S_match_4to1.jpg
    vem blir först med att testa denna koppling?

    /Micke
     
  16. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    >>>Det borde fungera lika bra med transformatorer av andra slag.

    Jag var mer ute efter om det skulle vara en fördel att använda en 4:1 balun och mata in lindningen för 12,5 ohm i serie med LC-kretsen.

    Omvänt om man skulle vända på balunen och mata in 200 ohm, vad skulle det medföra.

    Den ena "ytterligheten" mot den andra, för- och nackdelar?

    /Bengt
     
  17. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    OK EQL, du menade en sån här....

    balun_s.jpg

    Tillverkad av silverlödda mässingrör och -43 ferriter.

    /Micke
     
  18. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    Ja, just en sådan. Förekommer i olika varianter men samma princip. Den lågohmiga till L/C-kretsen.

    /Bengt
     
  19. SM7MCD

    SM7MCD Well-Known Member

    Skissade lite snabbt hur schemat för min S-match när jag testade olika balansexempel. Jag har använt transformator enligt PA0FRI, samt även med ferrittoroid. Med ferrit blev det bara 1 (ett) varv för varje ritad lindning i schemat och kopplingen blev som ungefär den trafo som visas ovan i inlägg nr: 97, vilket funkade "bra".
     

    Attached Files:

    Last edited: Sep 8, 2012
  20. JanneG

    JanneG Well-Known Member

    Leif,
    varför är sammankopplingspunkten mellan de två kondensatorerna jordad i schemat ovan? Motverkar inte detta behovet att få en hög commonmode-impedans ?
    undrar Janne/SM0AQW
     

Share This Page