1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

S-match enligt PA0FRI

Discussion in 'Antenner och master' started by SM6APQ, Sep 5, 2012.

  1. SM7FBJ

    SM7FBJ Bjarne

    Spole = 7µH (Biltemas bromsrör i koppar med en diameter på 5mm), mest använda varv är 11, som på bilden (40/80m)
    Minst använda varv är 1.

    Kondensatorn (HAMMALRLUND) är på 2 x 225pF och kan kopplas om så att båda halvorna ger 225+225pF, en halva 225pF eller båda halvorna i serie (vardera halva till varsin propp och rotorn svävande) 225/2pF.

    Täcker 160-10m och tål 400W. Krokodilklämman blir lite ljummen vid 400W.

    Trafo är en T200-6 Kärna med 16 och 8+8 varv med en tråd i koppar av en area på drygt 3kvadrat mm. (2mm i diameter) med PVC isolering.

    De gröna banankontakterna är för låg impedans och de röda för hög.
     

    Attached Files:

    Last edited: Sep 14, 2012
  2. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Detta borde väl oxo bli en S-match.

    S_match_parts_s.jpg
    Tyvärr har jag ingen antenn som behöver anpassas ......ännu.

    hooopps..där åkte visst kondensorn från ett annat projekt med i bilden:eek:

    /Micke
     
    2 people like this.
  3. SM7FBJ

    SM7FBJ Bjarne

    Wow....rigid parts!
     
  4. SA5A

    SA5A Well-Known Member

    "Vi kom ju fram till att det var lite osäkert med FK 1,5."
    Javisst, men jag ställde frågan utifrån vad jag har tillgång till, dvs FK 1,5 alternativt att använda mittledaren inkl isoleringen från RG58. Den senare har som jag ser det vid snabb okulärbesiktning mindre ledararea och mer isolering? Ett dilemma således.
     
  5. SM3BDZ

    SM3BDZ Well-Known Member

    Jag har då aldrig lyckats bränna hål i isoleringen på FK 1,5 när jag använt den för att linda toroidtrafos. Har använt dessa i t.e.x. "hybrid coupler" och fasvändare till fasningsbox för 4-square.

    Prov har även gjorts med högre effekt än 1 kW, c:a 6 dB mer, utan att något hänt!

    Måhända ger isoleringen rent akademiskt högre förluster än t.e.x. PTFE, men dessa torde ätas upp av svårare och oundvikliga effektivitetsförluster i ett antennsystem för HF.

    Så kör du med FK!


    73/Lasse
     
    1 person likes this.
  6. SA6BNV

    SA6BNV Well-Known Member

    1 person likes this.
  7. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Isolationsegenskaperna hos PVC är helt OK vid lägre impedansnivåer.

    Frågan är dock hur de klarar avstämda antenner med högre impedanser.

    T.ex. 1 kW in i en avstämd dipol med beloppet av matningsimpedansen 3000 ohm
    motsvarar U(topp) = roten(2*|Z|*1000) = 2500 V toppvärde.

    Det är ingen tillfällighet att man gärna använder PTFE-isolerad tråd för sådant.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  8. SA5A

    SA5A Well-Known Member

    Tack för info!
    Började google-leta PTFE kopplingstråd, och hittade 100m-rullar på ELFA. Behöver ju bara någon meter (och gärna i tre olika färger). Några tips om var sådan kan finnas?
    Sture
     
  9. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Jag brukar använda RADOX 155, kostar ca 10:-/m
    Den ska klara 3500V testspänning.
    Inte lika bra som PTFE men bättre än PVC.
    Isoleringen består av Polyolefin.

    /Micke
     
  10. SM3BDZ

    SM3BDZ Well-Known Member

    Det är utan tvekan så att PTFE är att föredra vid höga spänningsnivåer. För egen del har jag dock endast använt toroidtransformatorer i lågimpediva kretsar.

    1 kW i 50 ohm innebär strax över 220V RMS, vilket väl får anses vara normal spänningsmiljö för EL-kabel typ FK, även om det är vid betydligt lägre frekvens...

    73/Lasse
     
  11. SM3BDZ

    SM3BDZ Well-Known Member

    Prototyp under utprovning...

    :cool:

    73/Lasse
     

    Attached Files:

    • lab.JPG
      lab.JPG
      File size:
      59.5 KB
      Views:
      100
  12. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    feederströmmar

    Hej alla glada debattarörer!

    Det är roligt och lärorikt att läsa alla inlägg om s-matchen och tuners i allmänhet.

    En sak som aldrig har varit uppe i diskussionerna är att kunna mäta feederströmmarna vid den balanserade antennavstämningens utgång. Det låter sig lätt göras med två RF-amper-metrar s k termokors. Själv har jag under årens lopp samlat på mig ett "gäng" dylika mätare - 0-1, 0-3, 0-5, 0-10 amper. Har observerat att sådana instrument ofta säljs på loppisar.

    Jag har under årens lopp observerat att SVF-meter mellan TX och tuner vid SVF 1:! ej ger högsta feededrströmmar. Genom att "mjölka" på ingående komponenter i antennavstämmaren har jag ibland fått max. feeder-strömmar när ovan nämnda SVF-meter visat 1,1:1. Nyfiken om någon provat detta med s-matchen?

    Det observerade fenomenet kan kanske bero på att antennavstämmaren på något vis påverkar sändarens sändarens pi-filter?
    Jag erinrar mig att vi upplevde detta med en 10 kW sändare (RACAL) i Tanzania avsedd för SITOR/CW trafik med Mozambique. Antennavstämningen var en linkkopplad balanserad tuner, fabrikat TCI, och RACAL-sändaren hade ett Pi/L filter. Antennen var en Sterba/Curtain matad med en 600-ohms stege.

    Jag vill gärna höra vad herrarna har för kommentarer om detta?

    73
    Bengt SM6APQ
     
  13. SM3BDZ

    SM3BDZ Well-Known Member

    Hej Bengt! Väntar på den nya tråd du skulle starta, eller har jag kanske missat den?

    Att mäta feederströmmar och fasläge vid avstämningsenhetens utgång, har nog varit uppe tidigare fast kanske inte nämnts i denna tråd. Det är naturligtvis bra att veta att balansen är god där, men problemet, som påpekats av bl a AQW, är att man inte kan vara säker på att detta förhållande gäller utefter hela feederns längd. Snarare tvärt om.

    Min tro är att du är inne på rätt spår när du analyserar varför max feederström, eller ska vi säga antennström, ibland uppträder med någon liten avvikelse från SVF 1:1. Sedan, låt vara att det är tekniskt intressant att veta, men någon praktisk betydelse torde det knappast ha när det rör sig om så pass små avvikelser.

    73/Lasse
     
  14. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    BDZ de APQ

    Du skrev:

    Min tro är att du är inne på rätt spår när du analyserar varför max feederström, eller ska vi säga antennström, ibland uppträder med någon liten avvikelse från SVF 1:1. Sedan, låt vara att det är tekniskt intressant att veta, men någon praktisk betydelse torde det knappast ha när det rör sig om så pass små avvikelser.


    Ja om feederströmmen ökar så kommer naturligtvis antennströmmen också att öka.
    Med mitt inlägg ville jag snarare visa att max. feederström ibland inte sammanfaller med min. SVF. Sedan håller jag med dig att det saknar praktisk betydelse. Intresset var helt tekniskt orienterat från min sida.

    Får se om någon annan yttrar sig om "fenomenet"?

    73
    Bengt SM6APQ
     
  15. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Att mäta feederströmmarna och därmed antennströmmar via två termokorsinstrument är bra, men ger inte hela bilden, eftersom dessa bara visar belopp men inte fas hos strömmarna.

    Har man en ATU med hög common-mode impedans har man bra fasbalans, så man kan därför utgå att fasläget är nära +/- 180 grader.

    Min åsikt om att max antennström kan avvika från min SWR är att det är direktivitetsfelet i riktkopplaren som märks.

    När fasläget hos impedansen som ATU:n uppvisar förändras kommer det indikerade SWR att ändras, och det finns ett läge när SWR 1:1 indikeras fast verkligt SWR i lasten är något annat. Ett indikerat SWR på 1,1:1 motsvarar en direktivitet på c:a 26 dB, och det är ganska få riktkopplare som är inbyggda i sändare som är så bra.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
    Last edited: Sep 18, 2012
  16. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    Bromsrör

    Jag ser att man ofta inhandlar s k bromsrör för att tillverka avstämningsspolar i såväl slutsteg som antennavstämningar.

    Jag pratade med en W3:a som varnade för att använda bromsrör för spolar.

    Han påstod att dessa rör numera inte tillverkas av ren koppar utan av en legering.
    Anledningen skulle då vara att bromsrören blir starkare eller att rören blir billigare p g a att koppar numera är dyrt.

    Om bromsrören är "uppblandade" med en annan metall kommer rf-resistansen att öka.

    Finns det någon här på forumet som är "kemiskt" kunnig och vet hur man ev. kan testa om bromsrören är en legering?

    Ett sätt vore ju att titta på "kilopriset" på bromsrören och jämföra med garanterat ren koppar och på det viset "räkna" baklänges" för att indirekt få fram om bromsrören är uppblandade.

    Nu tror jag inte att skillnaden blir så stor i dB räknat - en del kanske kallar detta för "hårklyveri" men det är just vad den här intressanta tråden handlar om - hårklyverier!

    73
    Bengt SM6APQ
     
    2 people like this.
  17. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    Den koppar-nickellegering som används i bromsrör brukar vara 90% koppar och 10% nickel. Resistiviteten för denna anges som 19 µohm/m jämfört med 17 µohm/m för elektrolytkoppar.

    Eftersom nickel är ferromagnetiskt så finns det anledning att anta att skindjupet är något mindre i denna legering än i den omagnetiska kopparn.

    En uppskattning på radiofrekvenser är att resistansen är c:a 5% högre, vilket sänker det obelastade Q-värdet Qu med ungefär lika mycket.

    Om Qu är 300 för rena kopparspolar så kan man räkna med Qu runt 280 för dessa, och om Ql är 20 så ökar förlusterna högt räknat med c:a 7% eller 0,3 dB.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
  18. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    AOM de APQ.
    Ja då hade inte yanken helt fel när han var misstänksam mot bromsrör som avstämningsspolar.
    I en antennavstämningsenhet ligger ju de största förlusterna i själva spolen.

    Är avsikten med "nickelinblandning" att göra bromsrören starkare?

    Tack för info - du är ju som ett mänskligt uppslagsverk K-A!

    73
    Bengt SM6APQ
     
  19. SM3ZBB

    SM3ZBB Grumpy ol´man

    Nickel gör röret styvare. Bromsrör är vanligtsvis dragna i bilens bottenplatta eller chassie och utsatt för bombardemang från sten och grus som i värsta fall kan slå hål eller platta till rören och strypa tillflödet av hydraultrycket från huvudcylindern. Styvare material, t.ex. stål har nackdelen att de oxiderar och svårare att forma, rena kopparrör är lätta att jobba med vid ledningsdragning, horning etc. men blir väl mjuka. Ett inslag av nickel i kopparröret ger ett rör som är hyfsat lättjobbat men ändå relativt styvt och som inte oxiderar så lätt.
     
  20. SM6APQ

    SM6APQ Well-Known Member

    ZBB de APQ.

    Tack för INFO ZBB!

    73
    Bengt SM6APQ
     

Share This Page