Skarva antenntråd...

SM7TOG

Well-Known Member
Jag har en ca 160 meter lång liggande loop. Antenntråden är sån där grön teflonisolerad tråd för begränsningsslinga. Tråden är fixerad vid matningspunkten och löper "fritt" genom äggisolatorer från Granngården i tre upphängningspunkter. Jag är väldigt nöjd med antennen som fungerar bra på alla kortvågsband, dock ingen DX-antenn för 80 och 160 meter.

Vid några tillfällen har den gått av och det är alltid vid en tidigare lagning eller vid en skarv.
De först gångerna jag lagade/skarvade den så gjorde jag en knut med ögla för att avlasta skarven men då gick tråden av i själva knuten där det blir väldigt tvär böj. Därefter provade jag utan knut genom att skala lite längre och fläta ihop ändarna, löda och sedan lite krympslang över. Dessa skarver är väldigt starka initialt men jag antar att lödningen kallhärdar och därför håller inte länge.
Hur skulle ni göra? Hur får man till en bra skarv som blir dragtålig?

Jonny
SM5TOG/8S9J
 

Jag brukar använda denna metod för att få mekanisk styrka i skarven sedan löder jag för att få bra förbindelse. Man vill också få till en isolering som tätar höljet så inte vatten tränger in.

Har dålig erfarenhet av plastisolatorer och flytande loop då tråden tenderar att "såga" sig igenom isolatorn.
 
Jag använder Enesto skyddsfett SR1 med E-nummer 0650710 till alla elektriska förbindningar och bultförband utomhus. Det skyddar anslutningar och kontaktytor mot fukt, förhindrar korrosion och minskar övergångsmotståndet.

Några av de antennlinor jag har skarvat har tvinnats ungefär som på bilden till YouTube videon över ca 3-4 cm. Sen lödats med stor lödkolv. Infettning av all bar metall och lödningen. Sen en krympslang eller ett lager riktig Eltape (inte Biltemas).

Fettet är också perfekt för elementskarvarna i antenner med Al-rör. Fettet i sig är inte ledande men trängs undan när man spänner ihop klammer eller skruvar och fyller ut alla håligheter så att syre och fukt hålls borta.

När man använder det för Al-rör så är det viktigt att först rengöra ytorna som skall kontakteras från smuts och det naturliga oxidskiktet och sedan omedelbart därefter applicera fettet.

Blir inte bättre än så.
 
Om man lämnar en lödd skarv åt sitt öde på tex en longwire, hurpass inverkan har det efter låt säga ett år?

*hostharkel* en kompis som undrar
 
En lödfog tappar snabbt sin hållfasthet, därför måste man se till att den inte utsätts för mekaniska påfrestningar, som att tvinna på sättet som visas i videon.

Kommer inte ihåg hur snabbt en fog tappar sin styrka och de värden som jag lärde mig en gång i tiden gällde dessutom bly/tenn legeringar.
 
Om man tvinnar ihop t ex två FK1,5 hårt och som skalats ca 5-6 cm så går det inte att med handkraft dra isär dessa före lödning.

Jag gör så att trådändarna tvinnas mycket hårt 3-5 varv i mitten. Resterande längd kardeler tvinnas sedan nästan vinkelrätt över resp tråd, ungefär som när man lindar en spole. Dra åt så hårt som möjligt. Därefter några droppar flussmedel och lödning med stor lödkolv och minsta möjliga mängd lödtenn. Kapilärkraften drar in tennet mellan varje enskild kardel ända in i kärnan så anliggningsytan blir mycket stor. Nämnda fett och isolering hindrar sen fukt och troligen kommer tennet inte att mattas lika fort om det är helt inneslutet. Lödförbandet i sig belastas troligen inte särskilt mycket om man ser till att den mekaniska styrkan ligger i tvinningen. Inget jag vet säkert men kanske är det så.

Vill man sen vara 100% säker på att lödningen inte släpper så är det bara att intala sig själv att lödningen MÅSTE släppa och trådarna trilla isär så antennen faller till marken. Enligt Murphys lag kommer då detta aldrig att inträffa och skarven får därmed obegränsad livslängd. Så gör jag och det har alltid fungerat.

Innan jag använde nämnda kontaktfett så använde jag ibland Schellack som kan köpas som flingor och som löses i alkohol eller ev T-sprit. Det ger ett utomordentligt fint skydd och kan med fördel också användas för att fixera varven i spolar etc. Brunaktigt till färgen och användes flitigt i WWII-elektronik och i transformatorer.
 
Back
Top