Slutsteg för 2m, snake oil?

SM0RCL

Well-Known Member
Hej allihopa.

Har tittat lite på svenska HAM-butiker. Och jag noterar en flagrant brist på bra 2m slutsteg. För HF finns det många bra prylar, men för VHF?!

Är marknaden för liten?
Bygger alla själv?

Och med bra slutsteg menar jag inte italienska dito som lämnar mer i uteffekt än inmatad effekt i steget. Eller har HF-mässigt kassa egenskaper.

Ni som kör 2m, vad säger ni?

73 de Kai
 
Antagligen är det en för liten marknad.
Små förstärkare (50-100W) i klass C finns det nog en viss marknad för. Men linjära förstärkare med lite högre effekt är nog inte så efterfrågat. Med liten efterfrågan blir priserna för höga.
De som vill köra lite högre effekt bygger nog ofta själva. Ett hemmabygge kostar inte speciellt mycket, vilket gör det ännu svårare att sälja fabrikstillverkade förstärkare.
Detta är min gissning.
 
Jag tänkte närmast på att det finns företag som RF Concepts, Mirage, Daiwa m.fl. som tillverkar slutsteg. Men man hittar bara italienskt skrot på den svenska marknaden.

Effekt, tja, jag snackar om 10W in och allt från 80-300W i uteffekt.

73 de Kai

PS: Transistorer självfallet :)
 
Italienskt skrot finns det gott om, men det finns även utmärkta grejor från italien, I0JXX bygger förtsklassiga grejor, om än inte gratis :rolleyes:
www.i0jxx.com

Jag har haft hans 350W modul för 2m, proffsbygge rätt igenom!
(Numera har jag ett 170W från RFC som jag är supernöjd med)
 
Men min fråga är varför man INTE hittar RF Concepts hos svenska handlare. Eftersom det är produkter som uppenbarligen levererar utlovad effekt osv.

Jag har spanat in I0JXX prylar också. För många kronor/W enligt mitt förmenande. Jag efterlyser snarare klassen från 80W och uppåt. Inte 1kW, då blir det billigare att bygga själv. Ett exempel är följande nätaggregat som I0JXX säljer.

I0JXX di Donzello Rosanna

Det är ett EATON 48V aggregat som kostar 1800kr inklusive moms i Sverige. Den tar han €310 för. Plus att man kan INTE ställa spänningen på den med en skruv på ett enkelt sätt. Dvs. man kör lite "överspänning" till slutsteget...

Visst ser produkterna bra ut, men ibland vill man bara ha en "brick amplifier" som fungerar, speciellt för field-day etc...

73 de Kai


Italienskt skrot finns det gott om, men det finns även utmärkta grejor från italien, I0JXX bygger förtsklassiga grejor, om än inte gratis :rolleyes:
www.i0jxx.com

Jag har haft hans 350W modul för 2m, proffsbygge rätt igenom!
(Numera har jag ett 170W från RFC som jag är supernöjd med)
 
För "mindre slutsteg" i området 10 - 35W, se annonser i tyskspråkiga FUNKAMATEUR. De har små "klossar" från japan som ska "smyckas" med
lite andra komponenter för att fungera.
Enligt uppgift kan man med några få fler motstånd även driva dem för
AM eller SSB.
Priset verkar inte "byxberövande" (omedveten vits).
 
Tokyo Hy-Power har 100, 200, 350 och 500W.

TOKYO HY POWERiENGLISH-TOPj

Sen om de har de klisterlappar som ev. krävs känner jag inte till.


Till de dyra stegen kan man även lägga till tyska BEKO. Sen tror jag även Amerikanska Henry gör "brick" för i första hand repeaterbruk.
 
Det finns ju en övre gräns för effektuttag ur ett linjärt steg då det matas med 12V om man vill hålla kjolen nere och inte störa allt och alla.
Gränsen beror på stegets konstruktion och effekttrissor medmera faktorer.

Gränsen torde väl gå runt 150-180W ?

Utbudet av brickamplifiers för 12V är som sagt dåligt i EU, i UK kan man hitta lite annat än enbart italienskt..
Linear Amplifiers, ML&S Martin Lynch and Sons Ltd
VHF & UHF Linear Amplifiers
Om än att det är skralt där med,
bästa rådet är nog att leta begagnat på dx-radio :)

Jag sätter tummen upp för RFC och Microset (Microset är väl italienska...?)
men tummen ner för Mirage som jag har dåliga erfarenheter av (2x självoscillation med rökharakiri som final)
 
Japp, håller med om att 150-180W verkar vara max. Man kan ju fixa till lite och få ut mer, men då börjar det kosta lite.

Jag har nog ganska bra koll på marknaden, men det verkar som om omsättningen på svenska steg verkar vara litet. Antingen samlar de damm eller så är folk nöjda. Nåja, jag ska söka vidare efter en brick... på modesta effektnivåer...

73 de Kai

Det finns ju en övre gräns för effektuttag ur ett linjärt steg då det matas med 12V om man vill hålla kjolen nere och inte störa allt och alla.
Gränsen beror på stegets konstruktion och effekttrissor medmera faktorer.

Gränsen torde väl gå runt 150-180W ?

Utbudet av brickamplifiers för 12V är som sagt dåligt i EU, i UK kan man hitta lite annat än enbart italienskt..
Linear Amplifiers, ML&S Martin Lynch and Sons Ltd
VHF & UHF Linear Amplifiers
Om än att det är skralt där med,
bästa rådet är nog att leta begagnat på dx-radio :)

Jag sätter tummen upp för RFC och Microset (Microset är väl italienska...?)
men tummen ner för Mirage som jag har dåliga erfarenheter av (2x självoscillation med rökharakiri som final)
 
Under 80 talet hade de flesta radiostationer "bara" 10 W och intresset för slutsteg var stort. 10 W in och 50 W till 150 W ut.
Det såldes ganska många sådana, på den "gamla goda tiden".
Framöver 90 talet ökade effekten i raiostationerna, och 25 W , ja kanske 50 W blev vanligt. Intresset för PA minskade.
I mitten av 90 talet blev det nödvändigt att till EU importerade prylar måste vara CE märkta. Intresset bland tillverkare som nu både hade ett mindre intresse från köparna och krav på CE-märkning gjorde att produktion, utveckling och export minskade kraftigt.
Idag har vi många radisostationer som direkt ger 50 - 100 W.
Dessutom E-mark som tillåter max 50 W i moderna bilar.
Kvaliteten på PA avalla slag var mycket varieranade under de år PA såldes.
Garantiåttaganden på mellan 50 och 80 procent var vanligt. Dvs att så stor del av de sålda gick sönder och skulle lagas gratis. En stor del av de trasiga var förståss inte garanti utan gick sönder av andra skäl. Som felanvändning, överspänning, självsvängande nätagg, strömslingor som gjorde sjävsvängning.
Särskslit dåliog kvalitet var exvis RF-Concept, Mirage och andra Amerikanska fabrikat.
DAIWA:s PA höll rätt bra men trimkondingar och DC ledningar kunde smälta ner.
Dessutom skulle PA av den typ som det talas om här vara alltför dyra idag.

En anledning ytterligare är att låga delen trafik på 144 och 432 MHz är nästan borta.

Rör-PA som Dressler gick att få sönder,genom att göra fel vid avstämning. Här talat vi om nära 100 procent garantiåtaganden

Slusteg av de flesta typer är känsliga saker, och kräver mycket av användaren för att användas rätt, och därmed överleva. Med för många skyddskretsar anses PA:t för "känsligt" för SWR och missanpassning och förkastas därför.

Men visst vore det möjligt med dagens teknik, och komponenter att utveckla PA till hobbyn. Men vem gör det?
Vi har under årens lopp sett fabrikat komma och gå.

Mängden byggprojekt för PA, i tidningar och på hemsidor har även det minskat kraftigt.

Att hembygga ett PA görs visserligen, men det är ofta stora projekt osm ställer krav på investering, uthållighet och kunnande hos byggaren. Faktorer som verkar minska numera.
Efter tredje haveriet och nya komponenter för 3000 kr börjar man tröttna....

de
Roy
SM4FPD
 
Last edited:
Mycket intressanta synpunkter.

Jag har faktiskt inte reflekterat över det faktum att dagens riggar har mer ut än det klassiska 10W. Men du har helt rätt i att marknadens behov är litet under dessa förutsättningar. Får väl fundera på att använda IC-7000 till 2m testerna. Elecraft K3:an har tyvärr bara 10W ut, och det är den som jag föredrar att ratta med.

Trist med så många garantiåtaganden måste jag säga. Hade själv en brick under slutet av 80-talet. Gick kalasbra. Minns inte fabrikatet, men det var 100W ut. Det enda som jag gjorde var en mod av pre-ampen till bättre trissa och omjustering.

Skyddskretsar kan jag förstå att man behöver, speciellt för de som kör med devisen: -"Friskt kopplat, hälften brunnet..."

Well, då får jag väl kämpa vidare med mitt hembygge då. Räknar med att få ut ca 200W. Och jag tänkte inte bränna för många trissor. Dessa har ju också blivit lite tåligare, särskilt från NXP. Den svaga länken idag verkar vara att bygga pålitliga combiners, om man ska köra mycket effekt.

Vi får nog betrakta ämnet som ganska uttömt efter Roys exemplariska förklaring till dagens marknadsläge.

73 de Kai

Under 80 talet hade de flesta radiostationer "bara" 10 W och intresset för slutsteg var stort. 10 W in och 50 W till 150 W ut.
Det såldes ganska många sådana, på den "gamla goda tiden".
Framöver 90 talet ökade effekten i raiostationerna, och 25 W , ja kanske 50 W blev vanligt. Intresset för PA minskade.
I mitten av 90 talet blev det nödvändigt att till EU importerade prylar måste vara CE märkta. Intresset bland tillverkare som nu både hade ett mindre intresse från köparna och krav på CE-märkning gjorde att produktion, utveckling och export minskade kraftigt.
Idag har vi många radisostationer som direkt ger 50 - 100 W.
Dessutom E-mark som tillåter max 50 W i moderna bilar.
Kvaliteten på PA avalla slag var mycket varieranade under de år PA såldes.
Garantiåttaganden på mellan 50 och 80 procent var vanligt. Dvs att så stor del av de sålda gick sönder och skulle lagas gratis. En stor del av de trasiga var förståss inte garanti utan gick sönder av andra skäl. Som felanvändning, överspänning, självsvängande nätagg, strömslingor som gjorde sjävsvängning.
Särskslit dåliog kvalitet var exvis RF-Concept, Mirage och andra Amerikanska fabrikat.
DAIWA:s PA höll rätt bra men trimkondingar och DC ledningar kunde smälta ner.
Dessutom skulle PA av den typ som det talas om här vara alltför dyra idag.

En anledning ytterligare är att låga delen trafik på 144 och 432 MHz är nästan borta.

Rör-PA som Dressler gick att få sönder,genom att göra fel vid avstämning. Här talat vi om nära 100 procent garantiåtaganden

Slusteg av de flesta typer är känsliga saker, och kräver mycket av användaren för att användas rätt, och därmed överleva. Med för många skyddskretsar anses PA:t för "känsligt" för SWR och missanpassning och förkastas därför.

Men visst vore det möjligt med dagens teknik, och komponenter att utveckla PA till hobbyn. Men vem gör det?
Vi har under årens lopp sett fabrikat komma och gå.

Mängden byggprojekt för PA, i tidningar och på hemsidor har även det minskat kraftigt.

Att hembygga ett PA görs visserligen, men det är ofta stora projekt osm ställer krav på investering, uthållighet och kunnande hos byggaren. Faktorer som verkar minska numera.
Efter tredje haveriet och nya komponenter för 3000 kr börjar man tröttna....

de
Roy
SM4FPD
 
ju fortare omodifierade mirage och liknande s.k "linjära" 2m +12V 100+Watt bricks slutsteg går sönder desta gladare blir man.
Om dom däremot är modifierade (ny bias & >25% lägre effektuttag) är dom troligen OK.

den mest prisvärda vägen till ett nytt 200-300W slutsteg är nog att skaffa en bestyckad ldmos platta och sen göra resten själv om man har en junkbox värt namnet. För högre effekter så drar även priset iväg rejält på plattorna så för PA i 300-400 W effektklassen så rimmar t.ex rörPA med ett Gi7b rätt bra, relativt enkel och få DC-spänningar att managera, och om man har en junkbox värt namnet.
 
Det som gjorde att transistor-PA i 100 - 150 W klassen ofta splattrade eller gick sönder, och fick dåliga rykten, har felra förklaringar.
Jag har sett ihopkpplingar där 23 A skall ledas genom skärmenpå koaxen mellan TRX och PA. eller där 10 W riggens DC sladd används som matare även för PA:t. Ja det finns inte ens fantasi nog för att föreställa sig hur det har kopplats, och hur det splattrade och levde på dessa slutstegs stortid.
Det värsta jag var med om var någon som hade en mastoppsförstärkare för VHF uppe i antennen, denna hade RF VOX och skullle då slå om vid TX då effekt kom. Det funkade vid FM men splattrade våldsamt vid SSB. Ingen delay, och i manualen stod det att om man skall köra SSB måste manöverlednig dras. Dvs reläna smattrade vid SSB och gav splatter. Grejerna sändes till SRS för felsökning många ggr, tusentals pengar i fraktkostnader för "inget fel" och garantikrav. Att PA höll är en annan story....

Rätt använda och uppkopplade funkade många PA i denna klassen väl.

De flesta PA var nästan kopior ur transistortillverkarens appar, med den skillnanden att det många ggr inte fanns tillräcklig kunskap hos tillverkaren för att skapa en layout med tillräckligt låga ströinduktanser. Följden blev parasitsvängningar bus och onödig bandredd, samt i värsta fall att de dyra kompisarna (transistorerna) lämnade in.
Det kan finns stora kunskaper i transistorernas elektriska egenskaper, parametrar, kurvor, anpassning och strömmar, men med fel layout blir det bara skit ändå. Dessutom åldras många layouter.
Ett vanligt fel var att epoxilaminaten, dvilket det ju var striplines på, blev internt överhettat. Dvs kretskorten som komponent i sig fick en helt annan eleketrisk egenskap och det gick aldrig mer att få igång ett sådant PA.
Än idag görs försök att få liv i "fynd" som är skadade på detta sätt.

de
SM4FPD
 
Hej är det någon som kommer ihåg transistorslutstegen som beskrevs i Radio och
Television någon gång på Åttiotalet vill jag minnas.

Bhiab i Norrtelje sålde mönsterkort till dom men jag kommer inte ihåg om det var för
kortvåg eller 2 meters bandet.

mvh Lasse sm0ydo
 
Mycket bra synpunkter igen.

Jag har eftersökt kretskortsmaterial i teflon, men det verkar inte vara helt lättfunnet. Så hembyggen är också relativt begränsade vad gäller tillgång till material. Några online-butiker säljer t.ex. NXP:s referenskretskort. Dessa verkar vara ganska ok, dock verkar många försöka krama ut den sista deciBelen än att köra linjärt.

Då vet jag att jag ska akta mig för renovering av trasiga steg. Trasig pre-amp kan jag leva med, men inte trasigt kretskort...

73 de Kai


Det som gjorde att transistor-PA i 100 - 150 W klassen ofta splattrade eller gick sönder, och fick dåliga rykten, har felra förklaringar.
Jag har sett ihopkpplingar där 23 A skall ledas genom skärmenpå koaxen mellan TRX och PA. eller där 10 W riggens DC sladd används som matare även för PA:t. Ja det finns inte ens fantasi nog för att föreställa sig hur det har kopplats, och hur det splattrade och levde på dessa slutstegs stortid.
Det värsta jag var med om var någon som hade en mastoppsförstärkare för VHF uppe i antennen, denna hade RF VOX och skullle då slå om vid TX då effekt kom. Det funkade vid FM men splattrade våldsamt vid SSB. Ingen delay, och i manualen stod det att om man skall köra SSB måste manöverlednig dras. Dvs reläna smattrade vid SSB och gav splatter. Grejerna sändes till SRS för felsökning många ggr, tusentals pengar i fraktkostnader för "inget fel" och garantikrav. Att PA höll är en annan story....

Rätt använda och uppkopplade funkade många PA i denna klassen väl.

De flesta PA var nästan kopior ur transistortillverkarens appar, med den skillnanden att det många ggr inte fanns tillräcklig kunskap hos tillverkaren för att skapa en layout med tillräckligt låga ströinduktanser. Följden blev parasitsvängningar bus och onödig bandredd, samt i värsta fall att de dyra kompisarna (transistorerna) lämnade in.
Det kan finns stora kunskaper i transistorernas elektriska egenskaper, parametrar, kurvor, anpassning och strömmar, men med fel layout blir det bara skit ändå. Dessutom åldras många layouter.
Ett vanligt fel var att epoxilaminaten, dvilket det ju var striplines på, blev internt överhettat. Dvs kretskorten som komponent i sig fick en helt annan eleketrisk egenskap och det gick aldrig mer att få igång ett sådant PA.
Än idag görs försök att få liv i "fynd" som är skadade på detta sätt.

de
SM4FPD
 
ju fortare omodifierade mirage och liknande s.k "linjära" 2m +12V 100+Watt bricks slutsteg går sönder desta gladare blir man.
Om dom däremot är modifierade (ny bias & >25% lägre effektuttag) är dom troligen OK.

den mest prisvärda vägen till ett nytt 200-300W slutsteg är nog att skaffa en bestyckad ldmos platta och sen göra resten själv om man har en junkbox värt namnet. För högre effekter så drar även priset iväg rejält på plattorna så för PA i 300-400 W effektklassen så rimmar t.ex rörPA med ett Gi7b rätt bra, relativt enkel och få DC-spänningar att managera, och om man har en junkbox värt namnet.

Så sant så, står det specat 150W SSB så bör man knappt dra ut mer än 100-110W ur de flesta steg innan det börjar skita ner etern runt om nyttosignalen, biasen är allt som oftast satt till en märklig nivå på många steg.
Jag hade ett TE systems (bra i övrigt) som direkt från fabrik behövde justeras om då biasen var så snålt ställd att det var i praktiken bara FM som funkade :rolleyes:

Det ena Miraget jag hade var benäget att självsvänga så som det förra var så efter lite meckande upptäckte jag att det kröp väldigt mycket RF i biaskretsen och regulatorn som satt där blev nervös av RF och sprutade ut mer spänning ju högre ineffekt man hade, några småkondingar och bättre filtrering så lugnade det ner sig och funkade bra men jag behöll inte det steget länge ändå, jag var trött på skiten :p

För rörsteg så är GI7b jäkligt bra och billigt, jag har ett själv och det levererar glatt 400W med rätt trafo i nedförsbacke mot konstlasten men normalt tuffande är 300W en sansad nivå att ligga på, billiga watt!

Fördel rör mot brick är ju SWR-tåligheten, ett sätt att göra brick tåligt är att sänka kollektorspänningen från tex. 48V till 38V och acceptera lägre uttagen effekt eller hitta en shysst VHF-cirkulator eller isoduktor som inte dämpar så mycket.
 
Hej är det någon som kommer ihåg transistorslutstegen som beskrevs i Radio och
Television någon gång på Åttiotalet vill jag minnas.

Bhiab i Norrtelje sålde mönsterkort till dom men jag kommer inte ihåg om det var för
kortvåg eller 2 meters bandet.

mvh Lasse sm0ydo

Har R&T boken i hyllan.
 
Back
Top