SM0VEC / SM2VEC / SB2HB - Daniel

SM0VEC

Active Member
Hej gott folk, jag tänkte också bidra med en liten presentation av mig själv.

Mitt huvudsakliga radiointresse består av två delar;

- DX (konds-jakt) och contestkörning på VHF-banden, gärna semi-portabelt på en kulle ute i skogen, med en träpinne ut genom takluckan eller från en halvö ute i skärgården. Men kanske allra helst från den ändamålsbyggda radiostugan uppe i Lappland.

- Letande efter nya frekvenser utanför amatörradiobanden, inklusive identifiering och avkodning av digitala moder. Många scannerentusiaster klagar på att det inte finns något att lyssna på, men i själva verket finns det nästan hur mycket som helst, speciellt om man bor i en större stad. Problemet är nog mest avsaknaden av bra antenner, utrustning och kunskap.


På amatörradion är jag i princip aldrig aktiv på FM eller repeatrar annat än under konditioner. Jag håller helst till på SSB-delen på 6m, 2m och 70cm. Kortvåg kör jag ytterst sparsamt och i princip bara från Lappland som SB2HB.

Licensen
Amatörradiolicensen tog jag på 90-talet men jag var under rätt så många år väldigt inaktiv. Det var först för några år sedan när jag återupptog hobbyn med aktivitetstesterna.

Jag tillhör också den lilla grupp av amatörer som tagit sin licens på allra lataste och enklaste sättet. Jag skrev nämligen upp för licensklass NC som bara fanns under en kortare tid. Detta motsvarade teorin från C-licensen med utan telegrafi, dvs en enklare form av T-licens. N-licensen var egentligen tidsbegränsad så det var meningen att man inom något år måste gå upp till C-licens för att behålla denna. Nu han dock reglerna ändras under tiden så jag behövde aldrig göra något nytt prov. Så jag hoppas ni har överseende med mig eftersom jag nog tagit den mest gena genvägen in i amatörradiohobbyn.

Signalerna
Jag har sett diskussionen om fåfängesignaler, och för mig har det verkligen varit bra att ha kunnat skaffa en signal som jag bara använder i radiostugan, det blir då väldigt tydligt för alla var jag befinner mig, samt jag minskar risken för felloggningar. Jag har tidigare kört många 2-meterstester som SM0VEC, men när jag vid några tillfällen körde som SM2VEC märkte jag att flera stationer som var bekant med min signal skrev fel i loggen. Men som SB2HB blir det inte längre några ihopblandningar.

Om ni vill få en ny ruta i loggen, vrid då antennerna norrut (eller annan lämplig riktning om ni själv råkar vara norrlänningar). Jag kommer då att köra tisdagstesten som SB2HB i augusti från JP84NX.

Angående SB2HB kan man om man så vill omvandla detta till Skarvsjö By Hunddal Berget så ser ni var jag håller hus. (mer om radiostugan tänkte jag skriva i en separat tråd framöver).

Boende och arbete
Jag bor i Sundbyberg sedan 14 år men känner mig fortfarande som norrlänning. Till utbildningen är jag elektroingenjör men jag har aldrig arbetat direkt med detta, så de mesta kunskaperna har tyvärr gått förlorade. Jag har dock i 15 år arbetat som bl.a. projektledare, testchef och utvecklingschef inom flera intressanta elektronikprojekt, vissa med radioinnehåll (bl.a. Zigbee på 2,4 GHz och RFID på 66/132 kHz sant 125 kHz).

Sedan några år har jag dock mest arbetat med utvecklingsprocesser, verktygsstöd samt EMC-provning och EMC-regelverk. Så fort det dyker upp någon fråga om CE-märkning eller standarder så blir jag genast nyfiken, och speciellt de generiska standarderna inom EN61000-serien, IT-standarderna inom EN5502x och larmstandarderna inom EN5013x-serierna kan jag nog citera i sömnen.

Vill ni ha hjälp med att granska ett DoC eller EMC-testrapport hjälper jag gärna till. Det är faktiskt pinsamt ofta man hittar rätt så grova fel även i från de mest välkända och seriösa labben både i Sverige och utlandet.

Utrustning
Radioutrustningen på amatörradiosidan består av en Yaesu FT857 med ett 2m-slutsteg som ger mig ca 200W ut. Jag har också en Vertex EVX539 som gör det möjligt att köra DMR-repeatrar. (D-Star ser jag ingen poäng med så det har jag hoppat över). Jag har dessutom en mängd kinesiska handapparater, scannrar och SDR samt antenner av olika slag. Inget är dock museiföremål utan allt har sitt syfte.

Jag tänkte också fortsätta denna tråd med lite mer historik från min radiohobby - mer om detta senare.
 
Last edited:

SM0VEC

Active Member
Grunden till mitt radiointresse lades nog i ett antal episoder som jag nu i efterhand inser var mycket slumpartade.

Första gången jag lyssnade på kommunikationsradio var när jag var runt 7-8 år. Jag bodde då i en lägenhet intill det som numera är E45. Utanför fönstret i mitt lekrum fanns en parkeringsplats, och en dag såg jag att en polisbil stod där utanför och plockade in fartsyndare. Pappa berättade då att han hade en apparat där vi kanske skulle kunna höra vad de gjorde, så från en låda på översta hyllan i garderoben plockade han fram en plåtlåda med flera röda lampor som snurrade runt, en så kallad polisradio från Commander.

Och visst fungerade polisradion, men så jätteintressant tyckte jag inte att det var den gången. Det som hördes var mest olika registreringsnummer och hastigheter rapporterade från radarbussen som stod längre uppe i byn.

Del 1 - TV-DX:ing och de första frekvensfunderingarna
Första intressanta upptäckten var nog TV-DX som jag upptäckte några år senare. Året var 1988 och jag hade med föräldrarna nyss flyttat in i det hus där min farmor och farfar tidigare hade bott. Huset var ett två vånings stenhus från 50-talet. Ett sådant tidstypiskt hus där alla sidor är lika långa, 8 meter brett, 8 meter långt och 8 meter högt.

I källaren hittade jag några gamla tidningar som farfar hade köpt; Radio & Television, nuvarande Ljud&Bild, från 50 och 60-talen. I dessa fanns en spalt för TV-DX där folk skickade in avfotade TV-skärmar med utländska testbilder. Eftersom det vid den tiden bara fanns två tv-kanaler att titta på så blev jag lite intresserad av det faktum att det gick att se mer än ettan och tvåan. Men det var ju på 60-talet, inte trodde jag att det skulle gå se något sådant längre.

En förmiddag när jag var hemma sjuk från skolan så passade jag på att testa att vrida runt lite på TV:n, och till min förvåning så fick jag också in sådana testbilder. På de låga kanalerna (runt 02, 03 och 04) så fick jag in Sovjetisk TV (svartvitt utan ljud på grund av skillnaden i system) och Tysk TV (bild och ljud, och ibland också i färg). Så jag fortsatte att skruva nästa dag också fick då också in lite mer spännande signaler, en testbild från Island och en från Tjeckoslovakien.

Detta var ju inte helt illa med tanke på att jag befann mig uppe i Lapplands inland, men en stor hjälp var givetvis det faktum att det var ganska bra solaktiviteter runt den tiden. Något som jag också märkte hjälpte signalerna var dimmiga dagar (huset står direkt bredvid en sjö) samt när TV-antennen var riktad rakt mot ett stort plåttak, en rejäl Västerbottnings timrad träloge, ca 100 meter bort.

Så med detta var ett första frö sått, jag började fundera över frekvenser, väderfenomen och hur man skulle kunna få in utländsk TV mer permanent. Ett tag trodde jag att jag kommit på den perfekta lösningen; antennen fungerade ju tack vare att den bestod av ledande element kopplade till en kabel som till TV:n. Genom experiment med min "Den lilla elektrikern"-lådan hade jag konstaterat att vatten var ledande. Och föräldrarnas hus stod ju bara 15 meter från en sjö, så rent logiskt så borde jag ju kunna få en gigantisk antenn genom att koppla en sladd som gick ner i vattnet. Jag kom aldrig så långt så att jag provade detta med TV-kabeln. Jag minns inte riktigt varför jag aldrig gjorde slag i saken, men det kanske var för att några enkla försök med att doppa teleskopantennen från den batteridrivna köksradion inte gjorde någon märkbar förbättring på mottagningen.
 
Last edited:

SM0VEC

Active Member
tv-dx.jpg

På bilden ett försök att fota av TV-bild under riktigt bra konditioner, maj 1989.

TV:n på bilden var en Telefunken och på tvåsegments LED-displayen står kanal 27, vilket innebar att jag fick in denna bild från okänt land på 350 MHz. Detta var riktigt ovanligt eftersom konditionerna normal endast räckte upp till kanal 2 - 4. I södra delarna av landet och efter kusterna kanske det var mer vanligt, det har jag märkt numera, men i Södra Lappland händer det nog inte lika ofta.
 
Last edited:

SA6APZ

Well-Known Member
Kanal 27 är 522 MHz enligt Kjell & Co:s frekvenslista. Analog TVDX:ing var kul , sysslade själv en hel del med detta från -88 och framåt. Danmark på UHF gick ofta bra på somrarna vid högtryck. Tyskland var inte helt ovanligt heller. Storbritannien och Nederländerna är nog de bästa DX:en på UHF för min del. På låga VHF-bandet var väl Italien och Spanien vanligast, blandat med lite Nordnorge, Irland, Sovjet med flera. Har flera VHS-band liggande fulla med testbilder, vinjetter, reklaminslag och korta programsnuttar från olika länder. Just reklamen var ett spännande och "exotiskt" inslag när man var uppvuxen med endast SVT:s båda kanaler. :)
 

SM0VDT

Well-Known Member
- Letande efter nya frekvenser utanför amatörradiobanden, inklusive identifiering och avkodning av digitala moder. Många scannerentusiaster klagar på att det inte finns något att lyssna på, men i själva verket finns det nästan hur mycket som helst, speciellt om man bor i en större stad. Problemet är nog mest avsaknaden av bra antenner, utrustning och kunskap.


"Hur mycket som helst". Håller inte med dig riktigt, det finns förvisso kommunikation att lyssna på, men knappast ens i närheten av vad som fanns förr.

Om vi bortser Blåljusradion så har ju snutt på varenda ambulerande verksamhet övergått i mobiltelefoni - som vi inte kan lyssna på. Förr kunde vi till och med lyssna på mobiltelefoni och trådlösa hemmatelefoner.
Men berätta gärna om du nu har kunskapen, utrustningen och det bästa antennläget - hur lyssnar vi på Tetra, DECT, GSM/3G/4G?

Eller vad är det som är "Hur mycket som helst" som du finner intresse i att lyssna på?

Trevlig presentation gjorde du i vilket fall!:)
 

SA0BUX

Old Member
Undrar jag också som gammal scannerräv, iofs misstänker jag att en del som kör egna tetra system kör dom okrypterat, så verkar det vara i övriga Europa
 

SM0VEC

Active Member
Del 2- En gammal kommunikationsmottagare
Ungefär samtidigt som jag började fundera på TV-DX-ing så hittade jag också en gammal kommunikationsmottagare som min pappa hade. Radion var en gammal läderinklädd batteridriven radio från 60-talet med tre band; MV, KV och UKV. UKV-bandet är ju som bekant det vanliga FM-bandet, men på denna radio så gick skalan hela vägen ner till 50 MHz för att man också skulle kunna ta in TV-ljudet.

När jag skruvade lite lägre än P1 hittade jag snabbt olika intressanta kanaler att markera med penna på den analoga skalan. Den kanal det var mest trafik på låg mellan 76 och 77 MHz, där kunde man höra diverse telefonsamtal som kopplades manuellt av en bas med anropet ”Tele Umeå”. Under storhelger så verkade dessa ”Tele Umeå” ha stängt, och då servades istället det gamla manuella mobilnätet av Härnösand Radio.

Det jag hörde här det gamla MRT-systemet från början av 70-talet som senare ersattes av Mobitex. På nätet kan man hitta uppgifter om att detta systemet togs ur bruk på 80-talet, men i Lapplands inland var det definitivt inte så. Jag har anteckningar om trafik i alla fall till 1990 och kanske även 1991, så det var någonstans då i tiden som man byggde om dessa baser till Mobitexnätet här uppe.
 
Last edited:

SM0VEC

Active Member
"Hur mycket som helst". Håller inte med dig riktigt, det finns förvisso kommunikation att lyssna på, men knappast ens i närheten av vad som fanns förr.
...
Eller vad är det som är "Hur mycket som helst" som du finner intresse i att lyssna på?

Trevlig presentation gjorde du i vilket fall!:)

Kul att du gillade presentationen.

Jo mitt påstående var kanske lite tillspetsat. Så mycket blåljus och mobiltelefoner kan man inte längre höra, men det finns mycket annat i luften, både analogt och digitalt. Men jämfört med exempelvis S80 så är ju vissa signaler svaga, tex väktarkanaler i olika köpcentrum där man bara behöver inomhustäckning, eller användare som bara behöver simplextrafik (och jo, det är långt ifrån endast byggbolag och bilskolor man kan hitta på egna simplexfrekvenser)
 

SM0VDT

Well-Known Member
Det andra, det som finns kvar, är ju dock inte superintressant. Visst, det finns ett intresse i att monitorera och fastställa vem som brukar en frekvens, men nyttjarna av den är inte nämnvärt mycket att lyssna på. Det finns ingenting som går upp emot bylingen, inte ens något substitut som är närheten.

Det är intressant att du nämner MRT-system och liknande, man blir liksom fylld av nostalgi. :) Bland de första radioapparaterna jag hade var en sådan där multibandsradio från skrotimport för 200 spänn. Den tog väl med nöd och näppe in rundradio och lite flyg samt även MRG-basarna på 170 MHz. och det var ju helt klart intressant att lyssna på.
Men allt sådant här är ju väck - alla som använde dessa system kör ju Iphone idag. Ingen MRG, ingen NMT, inga CT1:eek:r. Det som varit intressant att lyssna på är ju helt väck. På den tiden CT1:eek:rna hade sin storhetstid så visste man ju mer om grannarna än de visste om sig själva. Man kunde ju inte se en del ögonen ens..:D
 

SM0VEC

Active Member
Presentation av SB2HB
Här kommer en presentation av min radiokoja SB2HB med tillhörande antennpark.

SB2HB är beläget i en rastkoja på en bergstopp i södra Lappland (JP84NX).

Kojan är belägen ca 100 meter över omgivande sjöar och myrmarker, och med några km till närmsta bebyggelse samt med den allmänt låga störnivån i norrlands inland är det ett riktigt trevligt radioläge.

Tyvärr hjälper inte låga störnivåer om man själv ställer till det för sig. Jag hade tidigare en laddningsregulator som orsakade otäcka kabelbunda störningar på olika frekvenser. Regulatorn var av typen MPPT (Maximum Power Point Tracker), och jag är rätt så övertygad om att det är den magiska tekniken som enligt reklamen ger 100W ur en panel på 80W också är det som ställer till det med störningar som knappast möter kraven för det CE-märke som sitter klistrad på lådan. (jag tänker vid tillfälle mäta upp denna för frånstrålad och kabelbunden emission enligt EN61000-6-3 för att se om det finns någon anledning att tipsa elsäkerhetsverket)

All utrustning i kojan drivs av 12V. Det enda som behöver en 12-220V-konverter är antennrotorn, och just denna konverter är något jag kommer att byta ut. Att konvertern drar lite ström i tomgång kan man ju räkna med, men tyvärr går det inte på något snabbt och enkelt sätt slå av och på konvertern. Om konvertern hade en enkel switch hade det varit möjligt att slå på den vid behov, men nu måste jag hålla en touch-knapp intryckt i några sekunder både för att slå på och av 220V vilket gör att den får stå igång och tjuvdra värdefull solström under tiden man behöver använda rotorn.

220V-konvertern har också en irriterande högljudd fläkt. Att fläkten går när kyla behövs kan vara ok, men denna fläkt startar också av den HF som genereras från min radio, och lustigt nog startar den också av höga ljud?! Eller kanske det är den EMP som genereras när jag klappar händerna eller smäller en luftfylld plastpåse som gör att fläkten går igång?

Jag var aktiv vid månadstesten på 2 meter förra veckan men på grund av två åskväder blev det bara totalt 40 minuter radiokörande (mellan åskvädren), så tyvärr blev det inte så många poäng. Jag kunde dock höra några SM0or, men hade inte tid att hinna köra dessa. Kvällens 70 cm-test kändes inte meningsfull eftersom det inte var någon tropo i luften, men vid behov så kan jag tillfälligt sätta upp en 21-elementare, men med bara 20W ut behöver jag nog lite konds som hjälper till för att nå¨någonstans. På torsdag kommer jag att vara aktiv på 6 meter, men med vertikalen och 100W ut så behöver jag nog lite konds-hjälp även på detta band, men vis av tidigare erfarenhet så är det ju värt att sitta och lyssna för helt plötsligt kan ju bandet öppna upp under några minuter.

sb2hb.jpg

I tornet kan ni från vänster se följande;

- Rotorstyrd riktantenn för 144 MHz
Jo, röret är inte stagat, men detta är medvetet eftersom fästet för rotorn tar upp den mesta av kraften vid vindkänning. Skulle jag staga upp röret kommer jag att få mer brytningar i rotorn eftersom själva fästet fortfarande kan svikta.

- Kortvågsvertikal (GPM-1500)
Bara bra SWR på två band och användbar på ytterligare ett band utan anpassning, men med anpassningsenhet så är den i alla fall användbar på samtliga band från 7,4 till 50 MHz. Normalt i nedskjutet läge när den inte används.

- 29 MHz stubbe
Reservantenn för kortvåg (dvs är alltid redo att använda till skillnad från vertikalen som tar ca 5 minuter att göra körklar), funkar ok för lyssning med anpassningsenheten går det sända på vissa band.

- 144 MHz 2x5/8 / 434 MHz 5x5/8 (Diamond X-300N)
Vertikal för 2 m och 70 cm. Antennen har hyfsad SWR för 2 m, men sämre för 70 cm, men detta gör inte så mycket eftersom jag mest använder antennen för lyssning på det bandet.

- Solpanel 80W
För laddning av 2x100Ah batterier i stugan. Som ni ser finns det plats för en till panel och jag funderar på att sätta upp en till för att klara den norrländska vintern med endast 3:30 timmars solljus när det är som mörkast. Jag har viss utrustning som alltid är aktiv och drar ca 150 mA, så för att klara någon mulen vecka på vintern vore det bra med lite extra laddningskraft.

- GP för 80 MHz
Här uppe i norr är det fortfarande trafik på 80 MHz (Polisens S2K, Vattenfall, Skadeplatsradio, LMK:er mm).

Det som saknas på bilden är en liten pinne som används för att koppla på bärbar 2m/70cm-radio vilket kan vara bra att ha som andra-radio under 2-meterstester.

De kablar som används är favoritkablarna Aircell 5 och Aircell 7. Längsta kabeln (144 MHz riktantennen) är 12 meter, övriga är under 10 meter långa.


Och för eventuella skurkar kan jag berätta att jag inte förvarar någon radioutrustning i stugan. När jag skall köra radio bär jag med mig min Yaesu FT857 tillsammans med slutsteg för 2 meter, anpassningsenhet eller annan utrustning som behövs. Det mest värdefulla att sno är nog koaxen :)
 
Last edited:

SM0VEC

Active Member
Det kan vara svårt att se på bilden men antennerna är placerade så att de skall störa varandra så lite så möjligt, separation i höjdled i flera fall. Riktantennen kan visserligen inte snurra ett fritt varv när kortvågsantennen är uppe, men i den riktning som vertikalen blockerar finns det knappast någon körbart. I övriga viktiga riktningar ligger riktantennen högre än övriga antenner.
 
Top