SM6OID
Well-Known Member
Hej !
SM6OID här, bor i Trollhättan, C-cert sedan 1983, A-cert sedan 1995.
Radio och Teknikintresset har alltid funnits och påverkat mig på många sätt, förhoppningsvis mest i positiv riktning.
Mina första QSO med egen signal gjordes med en hemmabyggd CW-sändare enligt principen; 6AG7 kristallstyrd oscillator samt 807 slutsteg. Med omkring 500 V på anoden så var väl uteffekten i häradet 30 W på 3.5 MHz, vilket matades till en dipol klippt för 40 metersbandet. Mottagare var en BC-312-D. Efter ett litet tag modifierades sändaren så att slutsteget bestod av 2 st 807, uteffekten klättrade nu upp till det dubbla...
(till vilken nytta?)
Sändaren funkade bra på 7 MHz oxo, men min BC-312-D är ju kanske inte världens bästa på ett trångt 40 meters segment. Under en mycket kort period i början på 90-talet hade jag en CW-sändare; osc 6AG7- buff 807- PA 813 för 14 MHz, den fräste ur sig ca 300 W, tills HS-trafon med buller o bång gav upp.
Sedan införskaffades en IC-740 o en begagnad 3 elements Yagi för 10-15-20 m. Fram till slutet av 80-talet var jag ganska aktiv på kortvågen, sedan flyttade jag till ett ställe där radioläget inte är jättebra, men har kört en del kortvåg med 7 m longwireantenn innomhus med en försumbar uteffekt. Numera är störnivån mycket hög, varvtalsstyrda fläktanläggningar, plasmaskärmar, bredband o jag vet inte vad. Störnivån på t.ex. 7 MHz ligger på drygt S9. Så det blir inte mycket med QSO...
Är som tidigare nämnt teknikintresserad, har bl.a. en rysk torpedbåtsmotor från 1959, mycket trevlig pjäs, en stridsvagnsmotor från Centurion och en massa annat jox.
Jobbar åt en biltillverkare här i Trollhättan.
Nåväl, det är väl allt för nu, dags att käka lite lunch, lyssnandes på min Collins 51J-4.
SM6OID här, bor i Trollhättan, C-cert sedan 1983, A-cert sedan 1995.
Radio och Teknikintresset har alltid funnits och påverkat mig på många sätt, förhoppningsvis mest i positiv riktning.
Mina första QSO med egen signal gjordes med en hemmabyggd CW-sändare enligt principen; 6AG7 kristallstyrd oscillator samt 807 slutsteg. Med omkring 500 V på anoden så var väl uteffekten i häradet 30 W på 3.5 MHz, vilket matades till en dipol klippt för 40 metersbandet. Mottagare var en BC-312-D. Efter ett litet tag modifierades sändaren så att slutsteget bestod av 2 st 807, uteffekten klättrade nu upp till det dubbla...
(till vilken nytta?)Sändaren funkade bra på 7 MHz oxo, men min BC-312-D är ju kanske inte världens bästa på ett trångt 40 meters segment. Under en mycket kort period i början på 90-talet hade jag en CW-sändare; osc 6AG7- buff 807- PA 813 för 14 MHz, den fräste ur sig ca 300 W, tills HS-trafon med buller o bång gav upp.
Sedan införskaffades en IC-740 o en begagnad 3 elements Yagi för 10-15-20 m. Fram till slutet av 80-talet var jag ganska aktiv på kortvågen, sedan flyttade jag till ett ställe där radioläget inte är jättebra, men har kört en del kortvåg med 7 m longwireantenn innomhus med en försumbar uteffekt. Numera är störnivån mycket hög, varvtalsstyrda fläktanläggningar, plasmaskärmar, bredband o jag vet inte vad. Störnivån på t.ex. 7 MHz ligger på drygt S9. Så det blir inte mycket med QSO...
Är som tidigare nämnt teknikintresserad, har bl.a. en rysk torpedbåtsmotor från 1959, mycket trevlig pjäs, en stridsvagnsmotor från Centurion och en massa annat jox.
Jobbar åt en biltillverkare här i Trollhättan.
Nåväl, det är väl allt för nu, dags att käka lite lunch, lyssnandes på min Collins 51J-4.