SM6UA, SM5RM historia m.m.

SM2BPA

SM2BPA

Well-Known Member
Ju äldre man blir, desto mer verkar man bli intresserad av historia.
:)
Men - å, andra sidan - det är så mycket som har hänt sedan 1900-talets början, när det gäller radio och elektronik, så det är väl inte så konstigt. Ser man på bilens utveckling så går det inte att jämföra. Bilen är sig lik - fortfarande med samma ineffektiva kolvmotor från 1800-talet...
:(
Jag bläddrar med värme i mitt bröst i den gamla boken "Amatörradio" av Jan-Kuno Möller. På den tiden var det enkelt att bygga själv. Komponenterna var "grovkorniga" och det var långt mellan lödpenna/lödkolv och värmekänsliga ställen i apparaten. Darrhänta personer kunde med glatt hjärta tränga sig in bland motstånden och rörhållarna. Man lät också hela anläggningen ta plats och radiorummet såg mer ut som ett teknik-laboratorium på den tiden...
:eek:
Jag är jättenyfiken på SM6UA - Old John. Han lär ha bott bl.a. på Orust. Var bodde han? Finns det någon web-site som handlar om honom som radioamatör?
:confused:
Jag har sökt på google men inte hittat nåt.
 
2285607505_accde2d0ae.jpg

En verkligen läcker bild på vederbörande person.
//QRP
 
Vilka fantastiska bilder!

Är det någon som vet var på Orust SM6UA bodde? - Om det var ett sommar-QTH eller vad var det för nåt? (jag bor själv ganska nära Orust och har både jobbat och bott mitt på denna ö)...
 
Orust var ett av sommar-QTH:n för SM6UA, Arvika ett annat.
Ordinarie adress var Apoteket Korpen vid Redbergsplatsen.

En som forskat en hel del om SM6UA är SM6BLT Bengt Lindberg.

SM5RM var boktryckare i Stockholm och ivrig DX-jägare.
Han drev företaget Masterprint som bl.a. tryckte SSA:s loggböcker.

Stationen inkl. operatör såg ut så här 1960:

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 

Attachments

  • sm5rm.jpg
    sm5rm.jpg
    27,2 KB · Views: 1.136
Sm5rm

Stationen som SM5RM hade och som var avbildad i Jan-Kuno Möllers "Amatörradio" beundrade jag ytterst intensivt som 13-åring, när jag första gången fick boken i mina händer (det var förresten på biblioteket i Övertorneå :) ). Ack så många gånger som jag drömde mig bort i den bilden med alla dessa storslagna apparater bakom aluminiumfronterna...

Detta foto etsade sig fast i mitt minne och jag kan fortfarande komma ihåg alla detaljerna.

Det lustiga var att senare på 1970-talet ropade SM0RM upp mig (på 20 m, tror jag) och jag berättade då för honom om alla mina vurmiga ungdomsdrömmar. Vi skrattade gott båda två. Jag fick ett QSL av honom och där var han avbildad med sin (på den tiden) nya Collins-line.

Nu finns han förstås inte längre,
men det var jätte-Ql att jag fick QSO med honom.
(där han ropade upp mig, hi)
 
Du har tydligen ungefär samma "bildningsväg" som jag.

Jag tror att det var som 8-åring 1964 som jag fick "Radiobyggboken del 1" och "Amatörradio", 1948 års upplaga av en av min fars affärsbekanta.

Dessa böcker höll på att bli till "lösbladssystem" p.g.a. intensivt studium. 2-rörs mottagaren i "Amatörradio" knåpades så småningom ihop, och användes för att lyssna på amatörbanden och träna telegrafi.

På den vägen är det.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Bra med gamla böcker

Jag har 1955 års upplaga av "Amatörradio" Möller-Eliaeson.

Under arbetet med denna upplaga avled Hans Eliaeson.
Redigering av text och bildmaterial kunde slutföras tack vare civilingenjör Alf Lindgrens (SM5IQ) bistånd.
2m-bandet har öppnats för trafik sedan första upplagan utkom.
Bland annat har rävjaktskapitlet skrivits av SM5IQ.
Som bekant var han en pionjär på UK-området.

Jag har också en annan bok ( Modern Radioteknik) som jag fick av SM7BAU, min kollega på vår f.d. arbetsplats.
Den boken är från 1952 och är skriven av Matz Jenssen, Einar Kulvik och Wilhelm Ramm.
Sådana böcker är ovärderliga, även om det har hänt mycket sedan dess på komponentsidan, men saker som antenner, vågutbredning, olika formler är ju gångbara trots de gulnade bladen med någon droppe från kaffe, eller vad det kan vara...:)

/ Ingvar
 
Jag vet inte vilken upplaga som jag bläddrade i som 13-åring. Men jag lånadehem boken från biblioteket i många omgångar.

Sedan när jag äntligen fick C-cert och anropsignalen (som 15-åring) var jag en gång i Luleå och råkade hälsa på SM2AET (som naturligtvis inte finns längre). Han hade en svart "mystisk" BC-348 och ett hembygge med Geloso vfo och 807 som slutsteg. En LF-förstärkare med EL34 fungerade som modulator. Jag kan fortfarande minnas den brända doften från hans lilla kammare som låg intill garaget.

Stig-Olof, som AET hette, gratulerade mig till det nya certet och gav mig en brun skamfilad bok som välkomstgåva. Jag öppnade boken och fann att detta var också en version av Jan-Kuno Möllers "Amatörradio". Men den här boken hade ett försättsblad med en massa fina QSL i färgtryck.

Så småningom dog Stig-Olof/AET. Jag flyttade till ett vuxenliv i Luleå. Och efter en massa flyttningar där, försvann även den boken. Men så öppnades i Luleå ett bok-antikvariat under 17970-talet. Döm om min förvåning så fann jag ett tredje exemplar i denna butik! Jag köpte naturligtvis boken av känslomässiga skäl och fick behålla den några år, tills även den försvann.

Nu efter en massa år (och skilsmässor ;) ) har jag flyttat hit ned till Väskusten. Intresserad av alla slags loppmarknader och antikvariat hamnade jag naturligtvis också på bokantikvariatet i Uddevalla. Och vad fann jag inte där: - Jo, Jan-Kuno Möllers "Amatörradio". Jag köpte den och den ligger nu här på bordet... Den saknar tyvärr försättsbladet med de färglada QSL-en, men är nog ur samma upplaga som den bok jag först mötte som 13-åring.

På ett loppis på Pingskyrkan i Uddevalla hittade jag ett ytterligare exemplar - den boken har jag köpt till min nya sommarstuga i Luleå skärgård (köpte stugan i somras). Där i den sommarstugan ska jag upprätta mitt nya fina sommar-QTH utan störande grannar med radiorum och riktiga antenner (som får ta ordentligt med plats :p ).
Örjan Norberg's Photos - Sommarstugan på Sandön | Facebook
 
"Modern Radioteknik" är en mycket bra bok, och en sammanställning av "state of the art" i mitten av 50-talet. Den skrevs som kursbok för utbildning av radiotelegrafister i Norge, men blev sedan översatt bl.a. för de militära radioskolorna.

Jag brukar använda den för att visa nyanställda vad radio egentligen handlar om.
Även F.E Termans "Radio Engineering" tjänar samma syfte.

Dagens teknik har nu blivit sådan att inte ens en översiktlig beskrivning ryms inom ett rimligt antal inbundna boksidor.

Det var bättre förr...

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
SM0AOM said:
"Modern Radioteknik" är en mycket bra bok, och en sammanställning av "state of the art" i mitten av 50-talet.
Click to expand...

Jag håller med om detta. Jag hoppas vi pratar om samma bok. Jag lyckades komma över den som pojke och då var den inbunden, ganska tung och tjock, ca 15 x 25 cm, färgen var gråblå på omslaget (på pärmarna). Boken var lika innehållsrik som en riktigt god och mustig "köttgryta" :D . Det fanns också några foton i boken, bl.a. ett foto av en rumsligt stor fartygssändare som var liksom byggt i ett manshögt rack-skåp. Jag grubblade mycket över vilka frekvenser som denna sändare körde på...

Stämmer allt detta?

Jag hade den boken som ung pojke i alla fall, tillsammans med John Schröders radiobyggböcker och en liten grön häftad "rackare" som hette "Bygg för bättre DX".

Det var mycket roligare att bygga med rör, tycker jag. Jag som är klumpig på hand kände en enorm trygghet, framförallt med dessa 8-poliga gamla rörhållare (oktal) av keramik. Vem som helst kunde löda i dessa lödöron utan att hälften av de andra komponenterna brann upp.

Jag byggde aldrig detta men drömde ändå om att bygga en cw/am-sändare med geloso vfo och 6146B som slutsteg... Det var liksom det optimala just då i mitten och slutet av 1960-talet.
 
Nu börjar jag få riktiga retrovibbar
och inser vilken guldgruva jag har i min bokhylla.
Förutom "Modern radioteknik" finns där
också "Bygg och lär Radioteknik" av J Schröder
samt "EIA:s handbok för Radio och Television".

Dessutom en goding som:
"Instruktion för 2 Watts bärbar radiostation (2 W Br m/40)"
daterad januari 1941
tillika
"Soldatinstruktion signaltjänst för alla truppslag" 1945 års upplaga.

//QRP
 
Den stora sändaren som är avbildad i "Modern Radioteknik" var Standard Radio ST450.

Denna sändare tillverkades i flera varianter ända in på 70-talet och var en "stapelvara"
på svenska handelsfartyg. Den vanligaste varianten hade VFO-styrt långvågs (400 - 535 kHz) samt kristallstyrda gränsvågs (1,6 - 4 MHz) och kortvågs (4 - 22 MHz) områden, och kunde åstadkomma c:a 500 W amplitudmodulerad eller telegrafiuteffekt.
Genom sin enkla och oömma uppbyggnad var ST450 en populär sändare ombord.

En ytterligare variant, CT450, fanns i militära radiobussar Ra620. Den sändaren hade bara VFO-styrda kortvågsområden (2 - 10 MHz).

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 

Attachments

  • ST450_5.jpg
    ST450_5.jpg
    21 KB · Views: 194
Precis den bilden av sändaren minns jag ifrån boken.
Tusen Tack Karl-Arne!

Trist att jag inte har kvar denna goa "blädder-bibel".
Men kanske hittar jag den åter på något antikvariat.
 
Har Nostalgiska klubben möte?

I min bokhylla står John Schröders Radiobyggboken Del I-III delvis sönderlästa och sköra. Anteckningar och understrykningar med skolans blyertspenna vittnar om hur man kämpade med att försöka förstå saker och ting. En del "fria experiment" utfördes som 13 åring 1966 dock utan någon större framgång mer än svart rök.

Nästa bok som blev den som verkligen fångade mitt intresse för radio var Kortvågshandboken, också den av John Schröder. Särskilt Kapitel 1 som bär rubriken "Vad finns att höra på kortvåg?" var spännande. Här fanns frekvenstabeller för Fartygstelefoni, Kustradiotelefoni, Fast trafik, Flyg, Polis och massor av andra radioanvändare. Klart man var nyfiken!

Längre fram i boken beskrivs "Nybörjarens mottagare" som skulle visa sig alldeles för komplicerad för mig. Ivriga försök gjordes men kunskaperna räckte inte till. I stället blev det till att mixtra med rundradiomottagare s k träradioapparater som på den tiden ofta var utrustade med gränsvåg där Malmö Radio, Göteborg Radio, Lyngby och Rygen Radio med sin ständigt dunkande skrivmaskin avlyssnades med vidöppna öron.

I en egenhändigt tillverkad liten skrivmaskinsskriven bok med titeln "Malmö Radio 25 maj - 9 juli 1966, Avlyssnade båtar, Arbetsfrekvens 74 Del 1" listas 98 st båtar som tydligen ropat på Malmö Radio. Del II handlar om Göteborg Radio och arbetsfrekvens 1 med 30 båtar. Lyngby är med på slutet och det här med radio måste ha varit olidligt spännande för en 13-åring.

Sen fyllde jag 14 år och....

Nä, nu måste jag nog sluta innan jag får gåshud eller går in i dimman totalt.... Det var bättre förr. :D

Trevlig tråd du startade BPA

/Bengt
 
Jo, nog är det nostalgiska klubben som har möte :p

Det började med att jag en kväll för några dagar sen ville göra en liten avkopplande resa genom bokhyllans gamla radioböcker. Jag bläddrade bl.a. i Jan-Kuno Möllers "Amatörradio" och fastnade vid bilden av SM6UA i sitt radiorum. "Apotekare John Fr. Karlsson, SM6UA, de svenska amatörsändarnas nestor" ... står det som bildtext. När jag var 13 år visst jag inte vad "nestor" var, och jag associerade nog ordet till "pastor" eller "präst" :rolleyes: .

Nu har jag dock fått veta om en person som forskat lite kring "Old John"/UA. Jag ska ta kontakt med SM6BLT Bengt Lindberg när jag får tid till helgen. Kanske har han skrivit ihop något om denna säregna legndomspunna gubbe.

Kul att läsa vad dessa gamla böcker och minnen betyder för andra äldre radioamatörer. John Schröder verkar vara en monumental "minnes-fästning" som alla gamlingar vårdar i sitt minne. "Kortvågshandboken" minns jag väldigt svagt och suddigt, men det fanns en spännande bok som betydde väldigt mycket på den tiden och det kan vara just den.

Men jag måste fråga... Om man nu plötsligt skulle få den galna idéen att vilja bygga en riktigt gammaldags vanlig cw-sändare på bockat aluminiumchassi med 8-poliga oktal-hållare - med rör som t.ex. 6J5, 6V6, EL34 och 6146 - finns alla dessa prylar att köpa? Och finns transformatorerna kvar som ger anodspänningarna (250-750 volt) ?

Det skulle faktiskt vara kul att kunna genomföra detta. Det geniala med cw är just den totalt avskalade enkelheten. Ändå tränger cw:n fortfarande(?) bäst genom alla QRM pga av att mottagarna kan göras maximalt selektiva. Förr höll man på med Q-multipliers på mottagarna som fick telegrafin att låta som ringande vällingklockor - men nu är det väl DSP som gäller? (Har ännu aldrig använt DSP men längtar faktiskt dit)

Det är ju så populärt numera att starta nya nätverk, sällskap och klubbar....
Finns det något nätverk eller någon klubb som skulle kunna heta "oktal-klubben" ?
Ett sådant sällskap som förmedlar och utbyter kunskap och försäljningskontakter för hembygge med gamla oktalrör (6L6, 6J7, EL34, 6146 mm). Även 807or, 813 och andra gamla blåskinande "lampor" med röda kinder, skulle kunna få vara med :D

Vad säger ni Gubbar?
Kanske även ungdomar kan haka på?
 
Last edited:
Om man vill bygga med oktalrör så rekommenderas ett besök på
Swedish Radiotube Shop Swedish radiotube shop radio transmitter rbn trading telefunken old radio shop radiorör där man kan köpa alla gångbara
oktalrör.

I rent självförsvar bör man nog undvika EL34 om man inte vill bli ruinerad, p.g.a. att
"HiFi-dårarna" gärna betalar flera hundra för ett sådant.

I stället kan man välja klassikern 807 eller dess krympta militärkollega ITT/STC 5B/254M.

6146 är också rätt dyrt numera av samma orsak som för EL34.

En konstruktion som alltid fungerar är "grid-plate" kristalloscillatorn med 6AG7, och med ett effektsteg bestående av ett eller två 807 så är man i luften med 50 - 100 W.

Nätdelen ordnas lättast med en transformator från en gammal radio med c:a 2 x 250 V sekundär
i s.k. "ekonomi-koppling" där man får slutstegets anodspänning över hela sekundärlindningen via en
brygglikriktare, och oscillatorns + skärmgallerspänningen via mittuttaget.

Är man bekväm av sig kan ofta ett Heathkit HP-23E kraftaggregat inhandlas på någon "loppis".
Detta är "perfekt" för sändare innehållande 807, 6146 och dess släktingar som t.ex. ARC-5 Command-sändarna.

Slutligen vore "Oktalsockelns vänner" ett vällovligt initiativ. En "Oktalsockelsektion" inom ESR är något som ligger nära till hands.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Fantastiskt, Karl-Arne, Tusen Tack!
Jag bokmärkte direkt detta föräljningsställe!:p

Egentligen tycker jag inte att bygge med sådana gamla komponenter är särskilt nördigt.
När jag växte upp var de flesta radioamatörer någonting annat än fackfolk från elektronikvärlden. Det fanns lantbrukare, apotekare(SM6UA!), läkare, präster, lanthandlare och allt möjligt. Det som lockade denna brokiga skara var naturligtvis den hisnande känslan av att prata med någon långt borta - men också för att man kunde bygga grejerna helt själv.

Sedan har utvecklingen sprungit ifrån oss. Apparaterna som kan köpas har visserligen blivit bättre och mer komplicerade, men framförallt har de blivit kompaktare och mindre i fysisk storlek. De har blivit så små och komplicerade att en vanlig darrhänt ica-handlare inte längre klarar av att stoppa lödkolven i sådant gytter.

:mad: Det är meningslöst att förvänta sig att präster och korvhandlare ska börja bygga och serva i apparater av den senaste DSP-generationen.

Däremot kan nog en nyväckt "veteran-radio"rörelse locka både den ene och den andra. Precis som andra veteran-hobbies (vet.bilar, kolonilotter, gamla hus, möbler etc.) befolkas dessa av människor som längtar efter något mer jordnära att pyssla med i tillvaron. Det som är så kul med gamla rör är ju att man "ser" vad som händer. Vem har inte plågat gamla 813 så att anoderna har lyst röda :p

Själv är jag nu på väg att äntligen köpa en modern transceiver till sommarstugan (efter några års radiotystnad), men jag kommer definitivt att förverkliga drömmen om egna klassiska "oktal"-byggen. Synd bara att man inte kan köra gammaldags AM som förr. De moderna mottagarna är nog inte längre byggda för det trafiksättet. Dessutom är det väl för trångt på banden, förståss...

Om det blir en ny sektion inom ESR som tillvaratar ovanstående intressen så går jag gärna med. Jag är ju redan nu medlem i ESR.
 
Last edited:
BPA skrev; "Det som lockade denna brokiga skara var naturligtvis den hisnande känslan av att prata med någon långt borta - men också för att man kunde bygga grejerna helt själv."

Du får väl spika ihop en ECO 6L6-sändare som jag gjorde 1967-68. För några år sedan byggde jag en "exakt kopia" av den sedan länge skrotade apparaten baserad på mina minnesbilder från förr och komponenter plockade från skrotade BC-pytsar.

SM7EQL Radioteknik

Alla delarna du behöver finns på vilken radioloppis som helst för nästan inga pengar alls.

/Bengt
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top