Smyga igång en gammal radio

SM5NFT

Well-Known Member
Finns det någon mer eller mindre vedertagen metod att "smyga igång" en gammal rörradio som stått oanvänd en länge tid?

Om man använder en vridtrafo, vilka spänningsteg, och hur lång tid på varje spänning kan vara lämpligt för att inte chocka komponenterna?

/Arne
 
Du kan koppla en voltmeter över elektrolytkondensatorn för anodspänningen och sedan försiktigt dra på nätspänningen via en vridtrafo tills likriktarröret (om det finns ett sådant) precis börjar likrikta. Ställ in c:a 25-50 VDC över elektrolytkondensatorn. Låt stå någon timma, öka ett snäpp till 100 VDC, låt stå någon eller några timmar, öka till 200 VDC som brukar vara fullt tillräckligt för att apparaten skall spela. Låt stå någon eller några dagar.

Ovanstående procedur är mycket skonsam och fördelen med den långa väntetiden är att samtliga elektrolyter i apparaten och en del andra kondensatorer hinner formera sig d v s att de isolerande oxidskikten mellan beläggen hinner återbildas.

Lösa elektrolyter kan formera på samma sätt men då ansluter man ett DC-aggregat via t ex 100 k motstånd som strömbegränsare. Jag har dragit igång åtskilliga lyter på detta sätt som med stor sannolikhet hade kortslutit och förstörts permanent om full arbetsspänningen lagts på direkt.

Söker du på nätet finner du många snarlika procedurbeskrivningar där några tycker att fem minuter räcker - vilket är helt fel - medan andra kör tätare steg och formerar under längre tid. Skonsamt men kanske överdrivet.

/Bengt
 
Bengt, tack för att du delar med av din erfarenhet.

Jag tycker att den beskrivna proceduren låter "rimlig". Mer än något dygn kanske man inte orkar vänta. Man vill ju veta om nyförvärvet fungerar :)

Finns det andra komponenter mer än elektrolyterna som kan beöva specialbehandling? Jag har hört att gamla rör kan behöva "luftas", gäller det bara oanvända i såfall, eller även begagnade? Och hur är det med "vanliga" kondensatorer? Har hört att vissa typer (papper?) kan innehålla fukt som skall bort.

Täcker proceduren ovan även detta eller bör man komplettera den med något?

/Arne
 
Du behöver inte bekymra dig om vanliga smårör som sitter i mottagare. Men när det gäller större rör till sändare så kan de behöva startas försiktigt. Tom W8JI skriver om detta på hans innehållsrika webbplats.

Vacuum power tubes, using old valves, and vacuum tube failures

När jag drar igång sändarrör från 40-talet så låter jag dom stå med glöd på några dagar och i övrigt gäller att katoden skall vara ordentligt varm innan man börjar dra ström igenom röret. Men här talar vi om normal uppvärmningstid om några minuter.

Så i fallet vanlig gammal mottagare så finns ingen anledning att vara orolig. Det är i princip bara kondensatorerna som behöver (måste) formeras.

Som Leif MCD skrev i en annan tråd ang läckmätning av papperskondensatorer så kan man baka sådana komponenter i ugnen vid 50 grader något dygn. Då vandrar fukten som kan ha samlats i kondensatorlindorna ut och genomslagsspänningen ökar.

Annat att tänka på när det gäller fukt är att även transformatorer har en viss förmåga att bli fuktiga i lindningarna om de stått lagrade i fuktiga miljöer under längre tid. Vill man inte sätta in hela radion i ugnen så går det att dra på nätspänningen till 75% eller tills rören så smått börjar glöda och låta radion stå på sparlåga någon vecka. Men ingen är väl så tålmodig eftersom man vill kolla om radion fungerar direkt...

I praktiken är den metod jag beskrev i förra inlägget helt tillfylles.

/Bengt
 
Last edited:
Mycket intressant läsning på den siten!

Det verkar som att om man har två 6146 i en grön låda :D så behöver man inte bekymra sig. Om man skall göra något så är det att med låg anodspänning låta dem dra ström så att anoden hettas upp för att "getter" skall bli aktiverad, men det känns som överkurs i mitt fall.

Jag kunde inte hitta någon om att köra med enbart glödström en tid på den sidan. Vad skulle vinsten vara med det?


/Arne
 
God morgon,

En av anledningarna till att rätt många nyblivna A-amatörer på 60-talet kom igång med 500 watt rätt snabbt, däribland jag själv, var en PA-ritning med 4 st gallerjordade 1625-rör, som modifierats. Man skulle såga upp sockeln och löda loss en gallertråd från katoden och ansluta den till övriga gallertrådar, som sedan jordades tillsammans.

Modifierbara 1625or såldes för en spottstyver lite här och där och åtföljdes av en liten papperslapp med rådet att de skulle sitta i sina socklar med glöden på i några timmar, innan man slog på anodspänningen och använde sitt nya slutsteg.

Ett råd som då alltså var "obegripligt" för mig m fl, men som det säkert var mycket vist att följa, jfr EQL:s råd ovan!

73,
Rolf
SM5MX
 
Last edited:
Efter ett yrkeslivs umgänge med sändarrör, stora som små, har jag dessa erfarenheter;

Nytillverkade rör med mindre än 50 - 100W anodförlust brukar sällan behöva köras in,
men om de har legat i årtionden så kan några timmars drift med bara glödspänning minska risken för överslag.

Nya lite större rör med oxidkatod, som t.ex. 4CX250B, behöver nästan alltid köras med endast glödspänning under 8 - 12 timmar efter bara några års lagring.
Begagnade rör mår bra av att dels köras först med bara glödspänning och sedan med låg anodspänning och lite viloström. Man ökar sedan på både anodspänning/skärmgallerspänning samt viloström när de börjar få stabila arbetspunkter.

Rör, både nya och begagnade av "813-storlek", med torierade glödtrådar brukar klara lagring bra. Riktigt gamla rör kan behöva köras ett tag med reducerad anodspänning.

Stora sändarrör, 4CX5000A och uppåt, behöver körning efter leverans eller lång lagring med bara glödspänning i flera timmar och om möjligt med reducerad anodspänning efter det. Går inte detta så får man acceptera några överslag innan restgaserna absorberats.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Nu känner jag mig förvissad om att jag inte kommer knäppa någon rörpyts av misstag i framtiden. Tack för det allihop.

/Arne
 
Jag fick tips av en gammal radioamatör när det gäller att "mjuka upp" elektrolyter som har stått länge, sätta en 40W glödlampa i serie mellan radio och nätuttag. Jag har en gammal lampa som jag har modifierat med uttag och brytare.
 
är det skillnad på glödlampsWatt, halogenWatt, lysrörsWatt eller motståndsWatt när man gullar med gamla kondingar ?
 
Hej!

Nja, min tolkning av din fråga gör att jag svarar så här; lampor med glödtråd uppvisar ett beteende där resistansen är starkt temperaturberoende.
Inkopplingsströmmen blir förhållandevis hög.

Nåväl, sedan 13-årsåldern har jag samlar på gamla radioapparater, för att starta dem underkontrollerade former användes en Märklintransformator "tågtrafo" som matade sekundären på en utgångstransformator från en gammal stor Philipsradio, primärsidan gav lagom spänning för att mata radion.
För att minska förbrukningen så tog jag ofta ur alla rören utom likriktaren, drog upp spänningen till i storleksordningen 100 V och väntade några minuter på att likriktaren skulle börja göra sitt jobb, så fick den stå nå'n dag eller två.
Sedan i med alla rör och öka spänningen upp emot 175 V, då brukade man höra att radion brusade igång, om det var OK, så på med full spänning.
Notera att en Märklintrafo på 30 VA inte märktar med några underverk.
 
Ja det är skillnad, det är den olinjära resistansen hos en klassisk glödlampa man vill utnyttja om något inte funkar som tänkt. Moderna lågenergilampor funkar inte alls. Halogen kan säkerligen funka.

Mjukstart med vridtransformator är bättre än start med glödlampa, men i brist på detta så kan lampan förhindra att vitala delar skadas vid uppstart.
 
ja glödlamps Watt är att betrakta som motstånd men med en temperaturkofficient. Dessas resitans stiger med temperaturen, dvs när de glöder. Halogen är glöd.
Och effekten, Watt är samma vid växelström som för likström.

Lysrör, är en missanpassning, liksom lågenergilampor och LED ljuskällor med likspänningsomvandlare. Kan endast användas som ljuskälla och störkälla. Effekten hos dessa är reaktiv dvs sröm och spänning är fasförskjutna.

Glödlampor, halogenglödlampor är utmärkta som komponenter, för labbändamål.

de
SM4FPD
 
Om man skall smyga igång en halvledarbestyckad radio/mätinstrument som inte använts på många år så är en glödlampa helt fel metod. Använd vridtrafo.

Däremot kan en "lagom stor" glödlampa användas som nödlösning för en rörradio men då måste man ju veta ungefär hur stor effekt radion drar så att spänningsfördelningen mellan lampan och radion blir "lagom".

Är man osäker så börjar man med en 15 eller 25-ljusare och om lamporna lyser med fullt sken så kan man ju öka till en 40- eller t o m en 60-ljusare så att radion får högre spänning.

/Bengt
 
Hej jag är snart på gång med att driftsätta en gammal Luxor batteriradio

med 90 V anodspänning och 1.5 V till glödspänning.Jag har köpt 10 st 9V

laddnings bara celler som ska sätttas fast på någonting och kopplas ihop

så det blir 90 v och 8 st 1.5 V batterier som ska parrallellkopplas med

hjälp av batterihållare.Det finns en del gamla kondensatorer i radion

kan det hända något med dom om man direktstartar eller bör man mjuk-

starta på något vis? hur är det med glödtråden i batterirören är den känslig?

mvh Lasse sm0ydo
 
Hej!

Det finns ju några elektrolyter, men givetvis inte på samma sätt som i en nätansluten mottagare, kanske läge att köra med 45 V anodspänning?
Jag vill minnas att jag har någon batteriradio där det finns en fast förkopplingsresistor för glöden. Med nya batterier skall den vara inkopplad för att sedan när battereierna tröttnar byglas.
 
Jag har med intresse följt "smyg"-resonemanget och kan bekräfta att vridtranformatormetoden fungerar alldeles utmärkt. I slutet av 1990-talet satte jag på det sättet igång min Trio TS-510, som då inte använts på närmare 20 år. Inga knallar eller stinkande rökpuffar uppstod, och jag kunde köra ett antal QSOn från SM2 på lediga stunder i älgjakten. Radion fungerar faktiskt än idag om än litet sisådär, eftersom en del rör nog skulle behöva bytas och bandswitchen är sliten och glappar.

Är det förresten någon som har en "bunt" reservdelar över?

/ Göstha
 
Back
Top