BUX de APQ, hej igen...
BUX
Finns det någon analys som visar att W3DZZ är en luftkyld konstantenn ?
Att T2FD är det kan man förstå men att att enkel dipol med traps skulle bränna effekt har jag svårt att förstå.
En T2FD-antenn ”togs fram” i slutet av 40-talet av en tekniker i US Navy som blev hänvisad till en upphängningspunkt (fartygsmast). Han knåpade då ihop en folded dipol med ett omkring 600-ohms icke induktivt motstånd i ”symmetripunkten”, i mitten av tråden ovanför matningspunkten.
Namnet T2FD skall tolkas som Terminal Tilted Folded Dipole, terminerad slopande vikt dipol. Efterhand har antennen installerats som ”vanlig” dipol eller inverted Vee.
Namnet borde alltså ändras till TFD – Terminated Folded Dipole,
Med en lämplig passande balun i förhållande till avslutningsmotståndet kan man i allmänhet erhålla ett VSWR < 3:1.
I kommersiella och framförallt militära applikationer är man intresserad av antenner som inte kräver ”ny avstämning” för snabba frekvensbyte p g a operatörens begränsade kunskaper (utbildning). Installationer som scannar ett frekvensområde, t ex 4 – 11-MHz och vid anrop svarar med sin TX, är antennavstämning otänkbart.
(Det finns transceivrar som svarar och stämmer av när dom får ett anrop. Detta på bekostnad av ett högre pris och komplicerad utrustning).
Det råder delade meningar hur effektiv – hur mycket avslutningsmotståndet ”äter upp” i förhållande till den effekt som tillförs antennen. En försiktig gissning är att en T2FD har en verkningsgrad runt 60% om totala längden på tråden är omkring en våglängd på lägsta frekvensen. ”30 meter mellan vingspetsarna” innebär totalt 60 meter tråd = 5-MHz. Man kan då förvänta sig ”hygglig” verkningsgrad ner till frekvenser runt 5-MHz.
En viss källa tipsar att avslutningsmotståndet skall ha ett värde cirka 10% högre än vad balunens utgångsimpedans är. Det skulle betyda att om balunen har en omsättning motsvarande 50 : 600 ohm, motståndets värde borde vara 660-ohm.
Här finns verkligen tillfällen att prova olika längder på antennen och olika kombinationer balun/avslutningsmotstånd!
Flera radiofabrikanter tillverkar denna antenn. CODAN, Australien, levererar en T2FD tillsammans med en HF-transceiver, Power Supply och ett Pactor modem.
CODANs T2FD är tillverkad av 49-trådig rostfri c:a 6mm wire. Antenntråden var ingjuten till avslutningsmotståndet och balunen vilket omöjliggjorde att kunna mäta och avgöra vilket värde dessa komponenter hade. Vid leverans var antennwiren ”uppkvaljad” i slingor låsta med buntband. När antennen installerades uppstod inga ”kinkar” på antenntråden. M a o en antenn mycket lättinstallerad.
Jag har installerat, för flera FN-organ, T2FD i Congo-Kinshasa, Uganda, Burkina Faso, Mali, Sierra Leone, Mali, Zimbabwe, Mozambique, Tanzania, Djibouti etc och i de flesta länder i Mellersta östern minus Afghanistan.
Jag påstår att jag har en hel del erfarenheter av denna antenntyp. På ”dagtid” har antennen använts för kommunikation inom respektive land, och viktigt, för förbindelse med WHOs HQ i Harare, Zimbabwe – ett ofta rejält avstånd (t ex Djibouti – Harare!)
På kvällar, när FN-trafiken var mer eller mindre avslutad, hade jag ofta sked på 18 eller 21-MHz med SM. Hade bl a flera QSO med Enar, SM7ABO (SK) som rapporterade ”stark som ett hus”. Med hjälp av PACTOR hade jag regelbundet e-mail-QSO med familjen.
Samma antenntyp tillverkas även av Barker & Williamson. Antennen gick ofta under namnet ”BW” bland FNs radiotekniker.
En firma nära Skövde tillverkar också denna antenntyp och har blivit döpt till FRA-antennen. Vid förfrågan hos firman angående detta vilseledande namn fick jag som svar: FRA betyder Folded Rhombic Array. Jag påpekade det olämpliga att använda ett sådant namn som kan förväxlas med försvarets FRA och att antennen dessutom inget har med en rhomb att göra, men fick inget gehör för min anmärkning. Konstigt är att inte försvaret har reagerat på detta ”namnplagiat”!
Jag vill tillägga att den s k FRA-antennen är tekniskt mycket elegant välgjord och fungerar lika bra som övriga bredbandsantenner av samma typ.
Jag har haft tillfälle att stöta på en elegant konstruktion av en sådan här bredbandsantenn. Under Biafrakonflikten var jag stationerad på den portugisiska ön Sao Tome. På sändarstation, för fast trafik med Lissabon, stoltserade teknikerna med ett ”hemmabygge” av en T2FD. Från sändarstationen räknat – 50-ohms koax ut till en stolpmonterad 50 : 600-ohm balun. Från balunens utgång 600-ohms öppen stege till den cirka 40 m lång folded dipolen. Från motsatta sidan av tråden, symmetripunkten, 600-ohms öppen stege ner till två seriekopplade 300-ohms (resultat 600-ohm) vars mittpunkt var jordad. Teknikerna framhöll att installationen möjliggjorde mätning av RF-ström eller spänning vid motståndet med lätthet och man kunde då enkelt få fram hur mycket man ”förlorade” i avslutningsmotståndet och därmed antennens verkningsgrad.
Jag har själv tillverkat flera T2FD-antenner och då valt att göra dom cirka 40 meter långa (80 m tråd) med tanke på att få hygglig verkningsgrad på 3,5-MHz-området.
Som spridare har jag använt 1 m långa s k VP-rör. Som antenntråd har jag valt plastisolerad mångtrådig cu-wire ,motsvarande ”1,5 kvadrat”.
Jag har experimenterat med olika avslutningsmotstånd och guanellabaluner med passande omsättningstal men resultatet i test-QSO har varit svårbedömt. Jag har inte haft någon referensantenn och rapporter från SM5
r, 59+, säger inte så mycket.
Firman nära Skövde rekommenderar att värdena på balun och avslutningsmotstånd skall ligga så ”högt” som möjligt – helst mer än 600-ohm.
För den amatör som är intresserad av att knåpa ihop en T2FD för hemma-QTH eller sommarstugan hänvisar jag till nätet där det finns en hel del att läsa om denna antenn-typ. Du är också välkommen att skicka ett mail till, BLU9@TELIA.COM för kompletterande information och tips.
BUX de APQ
Hoppas denna information har fått dig på andra tankar när det gäller bredbandsantennen typ T2FD.
När jag ändå är inne på antenner vill jag också gärna framhålla följande. Jag ogillar i allra högsta grad när amatörer använder uttryck som luftkyld konstantenn, molnvärmare etc.
Jag vägrar att använda dessa uttryck i såväl skrift som tal. Kanske man kan tolka amatörer som vräker ur sig dessa ord att dom saknar fundamentala kunskaper om antenner och tillhörande matarledningar. Har intrycket att man med tuffa ord vill dölja sin okunnighet!
Min åsikt är att det finns inga värdelösa antenner i sig själv. Metallföremål såsom järnsängar, eldgafflar, tvättlinor av aluminium eller rostfria wire, en hästsko etc – allt kan ”tämjas” till att radiera om korrekta åtgärder görs med sändarens pi-filter plus eventuella antenntuners utanför sändaren.
73
Bengt
SM6APQ
BUX
Finns det någon analys som visar att W3DZZ är en luftkyld konstantenn ?
Att T2FD är det kan man förstå men att att enkel dipol med traps skulle bränna effekt har jag svårt att förstå.
En T2FD-antenn ”togs fram” i slutet av 40-talet av en tekniker i US Navy som blev hänvisad till en upphängningspunkt (fartygsmast). Han knåpade då ihop en folded dipol med ett omkring 600-ohms icke induktivt motstånd i ”symmetripunkten”, i mitten av tråden ovanför matningspunkten.
Namnet T2FD skall tolkas som Terminal Tilted Folded Dipole, terminerad slopande vikt dipol. Efterhand har antennen installerats som ”vanlig” dipol eller inverted Vee.
Namnet borde alltså ändras till TFD – Terminated Folded Dipole,
Med en lämplig passande balun i förhållande till avslutningsmotståndet kan man i allmänhet erhålla ett VSWR < 3:1.
I kommersiella och framförallt militära applikationer är man intresserad av antenner som inte kräver ”ny avstämning” för snabba frekvensbyte p g a operatörens begränsade kunskaper (utbildning). Installationer som scannar ett frekvensområde, t ex 4 – 11-MHz och vid anrop svarar med sin TX, är antennavstämning otänkbart.
(Det finns transceivrar som svarar och stämmer av när dom får ett anrop. Detta på bekostnad av ett högre pris och komplicerad utrustning).
Det råder delade meningar hur effektiv – hur mycket avslutningsmotståndet ”äter upp” i förhållande till den effekt som tillförs antennen. En försiktig gissning är att en T2FD har en verkningsgrad runt 60% om totala längden på tråden är omkring en våglängd på lägsta frekvensen. ”30 meter mellan vingspetsarna” innebär totalt 60 meter tråd = 5-MHz. Man kan då förvänta sig ”hygglig” verkningsgrad ner till frekvenser runt 5-MHz.
En viss källa tipsar att avslutningsmotståndet skall ha ett värde cirka 10% högre än vad balunens utgångsimpedans är. Det skulle betyda att om balunen har en omsättning motsvarande 50 : 600 ohm, motståndets värde borde vara 660-ohm.
Här finns verkligen tillfällen att prova olika längder på antennen och olika kombinationer balun/avslutningsmotstånd!
Flera radiofabrikanter tillverkar denna antenn. CODAN, Australien, levererar en T2FD tillsammans med en HF-transceiver, Power Supply och ett Pactor modem.
CODANs T2FD är tillverkad av 49-trådig rostfri c:a 6mm wire. Antenntråden var ingjuten till avslutningsmotståndet och balunen vilket omöjliggjorde att kunna mäta och avgöra vilket värde dessa komponenter hade. Vid leverans var antennwiren ”uppkvaljad” i slingor låsta med buntband. När antennen installerades uppstod inga ”kinkar” på antenntråden. M a o en antenn mycket lättinstallerad.
Jag har installerat, för flera FN-organ, T2FD i Congo-Kinshasa, Uganda, Burkina Faso, Mali, Sierra Leone, Mali, Zimbabwe, Mozambique, Tanzania, Djibouti etc och i de flesta länder i Mellersta östern minus Afghanistan.
Jag påstår att jag har en hel del erfarenheter av denna antenntyp. På ”dagtid” har antennen använts för kommunikation inom respektive land, och viktigt, för förbindelse med WHOs HQ i Harare, Zimbabwe – ett ofta rejält avstånd (t ex Djibouti – Harare!)
På kvällar, när FN-trafiken var mer eller mindre avslutad, hade jag ofta sked på 18 eller 21-MHz med SM. Hade bl a flera QSO med Enar, SM7ABO (SK) som rapporterade ”stark som ett hus”. Med hjälp av PACTOR hade jag regelbundet e-mail-QSO med familjen.
Samma antenntyp tillverkas även av Barker & Williamson. Antennen gick ofta under namnet ”BW” bland FNs radiotekniker.
En firma nära Skövde tillverkar också denna antenntyp och har blivit döpt till FRA-antennen. Vid förfrågan hos firman angående detta vilseledande namn fick jag som svar: FRA betyder Folded Rhombic Array. Jag påpekade det olämpliga att använda ett sådant namn som kan förväxlas med försvarets FRA och att antennen dessutom inget har med en rhomb att göra, men fick inget gehör för min anmärkning. Konstigt är att inte försvaret har reagerat på detta ”namnplagiat”!
Jag vill tillägga att den s k FRA-antennen är tekniskt mycket elegant välgjord och fungerar lika bra som övriga bredbandsantenner av samma typ.
Jag har haft tillfälle att stöta på en elegant konstruktion av en sådan här bredbandsantenn. Under Biafrakonflikten var jag stationerad på den portugisiska ön Sao Tome. På sändarstation, för fast trafik med Lissabon, stoltserade teknikerna med ett ”hemmabygge” av en T2FD. Från sändarstationen räknat – 50-ohms koax ut till en stolpmonterad 50 : 600-ohm balun. Från balunens utgång 600-ohms öppen stege till den cirka 40 m lång folded dipolen. Från motsatta sidan av tråden, symmetripunkten, 600-ohms öppen stege ner till två seriekopplade 300-ohms (resultat 600-ohm) vars mittpunkt var jordad. Teknikerna framhöll att installationen möjliggjorde mätning av RF-ström eller spänning vid motståndet med lätthet och man kunde då enkelt få fram hur mycket man ”förlorade” i avslutningsmotståndet och därmed antennens verkningsgrad.
Jag har själv tillverkat flera T2FD-antenner och då valt att göra dom cirka 40 meter långa (80 m tråd) med tanke på att få hygglig verkningsgrad på 3,5-MHz-området.
Som spridare har jag använt 1 m långa s k VP-rör. Som antenntråd har jag valt plastisolerad mångtrådig cu-wire ,motsvarande ”1,5 kvadrat”.
Jag har experimenterat med olika avslutningsmotstånd och guanellabaluner med passande omsättningstal men resultatet i test-QSO har varit svårbedömt. Jag har inte haft någon referensantenn och rapporter från SM5
r, 59+, säger inte så mycket.Firman nära Skövde rekommenderar att värdena på balun och avslutningsmotstånd skall ligga så ”högt” som möjligt – helst mer än 600-ohm.
För den amatör som är intresserad av att knåpa ihop en T2FD för hemma-QTH eller sommarstugan hänvisar jag till nätet där det finns en hel del att läsa om denna antenn-typ. Du är också välkommen att skicka ett mail till, BLU9@TELIA.COM för kompletterande information och tips.
BUX de APQ
Hoppas denna information har fått dig på andra tankar när det gäller bredbandsantennen typ T2FD.
När jag ändå är inne på antenner vill jag också gärna framhålla följande. Jag ogillar i allra högsta grad när amatörer använder uttryck som luftkyld konstantenn, molnvärmare etc.
Jag vägrar att använda dessa uttryck i såväl skrift som tal. Kanske man kan tolka amatörer som vräker ur sig dessa ord att dom saknar fundamentala kunskaper om antenner och tillhörande matarledningar. Har intrycket att man med tuffa ord vill dölja sin okunnighet!
Min åsikt är att det finns inga värdelösa antenner i sig själv. Metallföremål såsom järnsängar, eldgafflar, tvättlinor av aluminium eller rostfria wire, en hästsko etc – allt kan ”tämjas” till att radiera om korrekta åtgärder görs med sändarens pi-filter plus eventuella antenntuners utanför sändaren.
73
Bengt
SM6APQ
Last edited:
