Tankar om PTS konsekvensutredning för reviderade undantagsföreskrifter

Ska vi motivera vårt privilegie att utöva amatörradio efter samhällsekonomisk nytta så sitter vi
i samma båt som 27 MHz folket. Kanske det är dags att vi tillsammans med dom värnar om våra
resp. hobbies mot de kommersiella krafter som styr våra politikers beslut.

Men det kanske är att gå för långt.
 
Privatradioutövarna sitter nog säkert inom överskådlig tid liksom KV-banden för amatörradio inte kommer att försvinna på ett bra tag ännu.

Inom EU och myndigheterna diskuteras i termerna samhällsnytta och det ekonomiska värdet av spektrum. På de högre frekvensbanden över 1 GHz kan vi näppeligen förvänta oss att få behåller de generösa frekvenstilldelningarna vi f n har. Möjligtvis kan vi få behålla vissa smalare frekvenssegment om vi kan visa på hög teknisk kompetens så att vi inte orsakar menliga störningar för andra radiotjänster. Möjligtvis om vi sköter våra kort väl.

Att i detta sammanhang ha radioamatörer som lobbar för att göra om amatörradio till någon allmän privatradioliknande radiohobby med sociala inslag och med lägsta möjliga kompetenskrav torde inte vara lösningen på det problemet i alla fall.
 
Ska vi motivera vårt privilegie att utöva amatörradio efter samhällsekonomisk nytta så sitter vi
i samma båt som 27 MHz folket. Kanske det är dags att vi tillsammans med dom värnar om våra
resp. hobbies mot de kommersiella krafter som styr våra politikers beslut.

Men det kanske är att gå för långt.

Vore intressant att se hur argumenten från 27 MHz-sidan skulle se ut.

Chansen att för den här gången lämna synpunkter i ett remissvar om PTS spektrumstrategi gick dock
ut vid midnatt i måndags.

Jag ser det dock som uteslutet att amatörradions argument för sin existens skulle kunna
fås att sammanfalla med de från privatradion.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Ska vi motivera vårt privilegie att utöva amatörradio efter samhällsekonomisk nytta så sitter vi
i samma båt som 27 MHz folket. Kanske det är dags att vi tillsammans med dom värnar om våra
resp. hobbies mot de kommersiella krafter som styr våra politikers beslut.

Men det kanske är att gå för långt.

Det är just den båten vi INTE skall sitta i.
Privatradion har ett litet frekvenssegment som säkerligen inte är speciellt hotat.
Amatörradion är mycket mer utsatt, tack vare det stora frekvensutrymmet som vi ockuperar. Enda sättet att försvara oss är att uppvisa att amatörradion medverkar till att upprätthålla en teknisk kompetens hos en grupp människor. Ju högre kompetens vi kan uppvisa, desto kraftfullare argument har vi till vårt försvar. Det spelar nog ingen större roll om vi är 3 000 eller 30 000 certifierade amatörer i Sverige.
 
PTS utkast till spektrumstrategi avser ett frekvensområde från 30MHz och uppåt varför PR-bandet ej omfattas.
 
Lite offtopic kanske - men har inte privatradion egentligen mer släktskap med mobiltelefoni? Så vitt jag förstår var syftet att "vanligt folk" utan kunskaper i radioteknik skulle kunna kommunicera med utvalda mobila enheter. Det är det behov som mobilerna i dag uppfyller.

Alltså bör väl då 27-folket försöka "sluta" sig till mobilindustrin :)
 
Last edited:
Lite offtopic kanske - men har inte privatradion egentligen mer släktskap med mobiltelefoni. Så vitt jag förstår var syftet att "vanligt folk" utan kunskaper i radioteknik skulle kunna kommunicera med utvalda mobila enheter. Det är det behov som mobilerna i dag uppfyller.

Alltså bör väl då 27-folket försöka "sluta" sig till mobilindustrin :)

Detta är en helt riktig iakttagelse. PR-bandet skapades för att kunna hålla kontakt mellan en basstation och en eller flera mobila stationer, vilka tillhörde en och samma ägare, som kunde vara ett företag eller en familj.

Avstånden som man skulle kunna kommunicera över var "små" och endast markvågsutbredning var tänkt.
Det intressanta är det nutida privatradiobandets föregångare, vilken var ett litet frekvensområde runt 460 MHz som temporärt avsattes för samma användningar under tidigt 50-tal. Detta blev ingen framgång mest beroende på att UHF-materiel med "någorlunda" prestanda var
ganska dyrt vid denna tid.

När försöket skulle upprepas några år senare valde "makthavarna" ISM-frekvenserna runt 27,12 MHz. Det skulle man inte ha gjort,
därför att dessa frekvenser är kapabla av jonosfärisk utbredning. Dessutom var ett slutsteg för 27 MHz ett betydligt enklare projekt än ett för 460 MHz. Resultatet blev en helt annan användning av bandet än vad som var tänkt, och efter bara några år var merparten trafik av ren amatörradiokaraktär. Detta försvårade den seriösa användningen av PR-bandet.

Med få undantag (läs t.ex. SM6APQ:s berättelse i en annan tråd http://www.ham.se/allmant-om-amator...ur-en-icke-amators-synvinkel-4.html#post49284) valde "makthavarna" att titta åt andra hållet, och lät denna olagliga amatörradiotrafik fortsätta. Under senare delen av 60-talet blev "27 MHz-amatörerna" en faktor att räkna med genom sin numerär.

Varierande försök gjordes att locka över dem till den legala amatörradion genom olika former av "tekniska licenser".
Tanken var att locka över PR-amatörerna till amatörradiobanden och där "göra folk av dem".

Samtliga upplägg byggde på antaganden om att det inom privatradiokåren fanns 10000-tals missförstådda radiotekniska genier vilka hindrades att bli radioamatörer genom telegrafikravet. Dessa antaganden visade sig föga förankrade i verkligheten, och anstormningen av sådana som ville bli radioamatörer för att förkovra sig tekniskt uteblev. Däremot attraherades ett klientel som ville ha så stora privilegier som möjligt utan motsvarande motprestation, och privatradiobandets trafiksätt flyttades över till amatörbanden, med början inom VHF-området.

Jag vill påstå att ifall privatradiobandet legat kvar på de 460 MHz där det var från början hade vi förskonats från utvecklingen under 1960 och 70-talen, vilken sedan kulminerade i avskaffandet av telegrafikravet även i HF-spektrum.

Det hade helt enkelt inte funnits några "privatradioamatörer".

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Då vet man vad som hotar amatörradions framtid. Ett gäng imbecilla "tatuerade raggare" som
invaderat våra band från 27 MHz.
 
Den moderna ersättaren till det som PR-bandet från början var tänkt användas till är väl PMR. Alltså de 446MHz-apparater som idag kan fås till en riktigt billig penning för dem som vill prata utan förkunskaper på kortare avstånd. Får användas utan förkunskaper men är så omgärdat av regler att även den som gör "fel" inte kommer kunna ställa till med så stor oreda.

Höga effekter och annat som var/är frestande att använda på PR-bandet p.g.a. den låga frekvensens möjligheter är ju inget som vare sig PTS eller någon annan har eller kommer stå bakom. Just för att sådan användning kräver en hel del kompetens för att förstå konsekvenserna av, hantera friheten och kunna ta ansvar ! Det hänger ju ihop, kompetens och förtroende/befogenheter. Gäller överallt.

Naturligtvis måste vi ha en viss kunskapsnivå och radioamatörerna måste kunna skiljas ut från de "bara allmänt radiointresserade" (oavsett vad dessa vill köra på för band eller tycker). Gäller egentligen att hålla hyfsad nivå på kompetensen rakt över också (tänker på SSA:s styrelsearbete) - annars försvinner förtroendet för oss.

Om andra tycker radioamatörer är "finare" eller inte får stå för dem som tycker så. Men om det tummas på kompetenskraven så kommer också friheten att begränsas. Är det så svårt att förstå för en del ? Lika lite som det är en rättighet att få köra bil är det en rättighet att få experimentera med radioslutsteg.

Ok, kör till. Vi ändrar på reglerna då så att ALLA får köra bil oavsett kunskaper, så ingen blir avundsjuk. Men vi ändrar också så att bilarna bara får gå i 10km/h. Och bara på vissa speciellt upplåtna vägar.

Är det så vi vill ha det ?

(Däremot tar jag - i annars välformulerade och sunda inlägg - starkt avstånd från SM0AOM:s antydningar att telegrafikunniga radioamatörer är bättre än icke telegrafikunniga, och att "T-certare" skulle vara någon oönskad avart. De tekniska kraven var faktiskt desamma för både T-cert och A-cert - endast telegrafikraven skiljde ! Sådana "vi och dom"-resonemang inom amatörradion när det gäller telegrafi hoppas jag inte vi behöver ägna oss åt....:mad:)
 
Last edited:
Just p.g.a de rättigheter/undantag som vi har så behövs det någon form av sållning.
Förr var det kombinationen CW/teknikkrav det som gav ett lagom filter för att få
fram amatörer av det "rätta" virket. Det fanns ju även karriärstege C,(T),B och A-cert.
Där det även fanns ett tid/aktivitets krav för att nå till A.

I och med att man tog bort CW-kravet samtidigt som det enda kravet är att klara det
alltför enkla teknikprovet, ja jag anser att ett prov som det räcker med fyra dagars
utbildning för att klara av är alldeles för enkelt.

Att då drömma om en CW-utopi, som vissa verkar göra här, är kanske mer ett utslag
för en önskan om en mer ordnad HAM-kår som faktiskt kan visa upp att det är beredda
att offra lite samt att de frivilligt tagit sig upp till en viss standard.

Frågan är hur kan vi återställa lite av de tidigare "sållen" så att vi mot övriga samhället
kan visa att vi faktiskt är värda och kan hantera de rättigheter vi har fått att utnyttja på
de band vi har oss tilldelade?


Själv anser jag CW är förlegat som bas för att bli radioamatör, men inser att kan
behövas mer än dagens enkla teknikprov för att uppnå den sållning som behövs.


PS
Jag har bara ett T-cert i botten men lärt mig CW på gamla dagar :)
Jag tror fullt och fast på att även tattuerade kan lära sig CW :)
DS
 
Last edited:
Frågan är hur kan vi återställa lite av de tidigare "sållen" så att vi mot övriga samhället
kan visa att vi faktiskt är värda och kan hantera de rättigheter vi har fått att utnyttja på
de band vi har oss tilldelade?

Håller helt med (och även SM0AOM om det mesta ;-). Kan faktiskt hålla med om att CW-stegen var en "morot" för att sålla de mer intresserade från de mindre, även om jag visserligen gick kurs men aldrig gjorde provet. När senare motivationen fanns (XYL tog A-cert), fanns inte tiden....

Tittar man på vad som ger oss den speciella friheten och befogenheter på frekvenserna som de flesta andra "operatörer" saknar, så är det just att vi har en bevisad lägstanivå på teknikkunskapen och kan ta ansvar för vad vi släpper ut i luften. Tummar vi på den, kommer särställningen i etern för oss att försvinna illa kvickt !

När jag tog cert så var det även andra lite mer unika krav, såsom svenskt medborgarskap och allmän lämplighet (belastningsregistret ?). Existerar sådant nu ? Min kompis som också var dansk medborgare fick dock lägga sitt prov senare, för utredningen huruvida han skulle vara betrodd med en radioamatörs friheter och om det kunde vara någon nationell risk att bevilja honom detta tog en månad extra ;).

Men var det fel ? Nej, det tycker jag inte. Det gjorde också att man visste att var det en radioamatör man blev hembjuden till, så var det i alla fall inte den värsta sortens kriminella. I alla fall inte då de tog sitt cert....
 
Den största utmaningen amatörradiorörelsen står inför är att förklara för oss själva vad det är som gör att vi har de unika privilegier vi har och hur viktigt det är att värna om att vi får behålla dessa på längre sikt. Varför får vi utnyttja enorma frekvensområden helt gratis när andra radioanvändare tvingas betala miljontals kronor för betydligt smalare segment.

Lejonparten av de etablerade radioamatörerna har ingen aning om hur det ligger till utan tar för givet att vi har fått till skänks en massa "rättigheter" och frekvenstilldelningar som varar för evigt. Av de som förstått och inser hur allt detta hänger samman i ett större perspektiv är det bara några få som orkar engagera sig och bland dessa finns tyvärr inte SSA med - den IARU-förening som enligt egen utsago säger sig representera de svenska radioamatörernas intressen, medlemmar såväl som icke medlemmar. Inte ens IARUs strävanden tar man tillvara.

SSA driver en populistisk politik som går ut på att maximera antalet radioamatörer och antal medlemmar i SSA i utbyte mot att minimera tillträdeskraven och primärt göra radiooperatörer av de nya amatörerna, sekundärt att de skall få inblick i andra områden allt efter intresse. Så anser SSA att amatörradions framtida existens skall tryggas.

ESR å sin sida fokuserar på den kärnverksamhet som baseras på de ursprungliga definitionerna i ITUs radioreglemente och som sedan länge legat till grund för de nationella telemyndigheterna (i Sverige PTS) att utarbeta lämpliga kompetenskrav och ett regelverk som säkerställer att vi som utövare av amatörradio har den kompetens som krävs för att dels möta de internationella överenskommelserna PTS ingått, dels säkerställa att vi kan förstå grundläggande funktioner i våra apparater och hantera vår radioutrustning på ett sådant sätt så att inte s k skadlig störning uppstår för andra radioanvändare.

Det är två vitt skilda synsätt jag målar upp här, där det första som SSA representerar bygger på att göra det så enkelt som möjligt och släppa in alla och låta amatörradion utvecklas och förändras i takt med de nytillkomnas intressen oberoende vilka dessa intressen är medan det andra synsättet som ESR står för är mer av en bevarande karaktär och i en smalare definition som att tydliggöra och marknadsföra den ursprungliga kärnverksamheten där fundamentet är radiotekniska experiment och en inbyggd strävan att genom sitt personliga radiotekniska intresse förkovra sig och ständigt förbättra sin radioanläggning och söka nya utmaningar inom hobbyn. Därmed inte sagt att man som medlem i ESR måste bygga sina egna radioapparater med radiorör och att morsetelegrafi är det enda som räknas som många tycks tro. Nej, även i ESR finns plats för det modernaste inom hobbyn och de som vill köra contest eller bara prata med varandra får naturligtvis göra det. Det är inte det saken gäller.

Ang KBW:S "provokation" om CW som sållningsmetod för att få fram "det rätta virket" (Tur det var KBW som skrev det och inte jag..) :)

Personligen hade jag inte gråtit blod om PTS återinfört krav på färdighet i morsesignalering men samtidigt inser jag naturligtvis att just det kravet är föråldrat och knappast kommer att återinföras. Inte heller är det något ESR arbetar för. (Bara så att den saken står klar, med tanke på SA0AND:s motion nr 1.)

Dock är det inte otänkbart att ESR i samband med de nya rutinerna för certifieringsverksamheten blir klara kommer att kunna erbjuda ett frivilligt prov i morsesignalering för de som vill ha sina färdigheter dokumenterade av någon anledning. En möjlighet som även SSA erbjuder sedan många år tillbaka.

Kikar vi på de lokala klubbarna så finns olika synsätt även här. Några klubbar fokuserar hårt på det radiotekniska och bedriver fortbildningskurser i syfte att stärka kunskaperna och hjälpa sina medlemmar att få ökat utbyte av hobbyn medan andra klubbar har helt andra inriktningar av mer social karaktär där man kanske värdesätter att träffas och ha kul med sina kompisar. Det finns så klart plats för alla och som enskild radioamatör står det en fritt att välja att gå med i den förening eller klubb som man anser bäst tillvara ta ens egna intressen och som står för en linje man känner sig vilja stödja. Trivs man med SSA:s synsätt så går man naturligtvis med i SSA och hjälper SSA att förverkliga sina visioner. Har man andra intressen kanske ESR passar bättre och har man inga särskilda intressen så finns möjligheten att stå helt utanför klubbar och föreningar och enbart rätta sig efter PTS undantagsföreskrifter som klargör på vilka frekvensområden man får sända och med vilken högsta effekt.

Det borde inte vara mer invecklat än så - eller vad?
 
...
Lejonparten av de etablerade radioamatörerna har ingen aning om hur det ligger till utan tar för givet att vi har fått till skänks en massa "rättigheter" och frekvenstilldelningar som varar för evigt. Av de som förstått och inser hur allt detta hänger samman i ett större perspektiv är det bara några få som orkar engagera sig och bland dessa finns tyvärr inte SSA med - den IARU-förening som enligt egen utsago säger sig representera de svenska radioamatörernas intressen, medlemmar såväl som icke medlemmar. Inte ens IARUs strävanden tar man tillvara.

SSA driver en populistisk politik som går ut på att maximera antalet radioamatörer och antal medlemmar i SSA i utbyte mot att minimera tillträdeskraven och primärt göra radiooperatörer av de nya amatörerna, sekundärt att de skall få inblick i andra områden allt efter intresse. Så anser SSA att amatörradions framtida existens skall tryggas.

ESR å sin sida fokuserar på den kärnverksamhet som baseras på de ursprungliga definitionerna i ITUs radioreglemente och som sedan länge legat till grund för de nationella telemyndigheterna (i Sverige PTS) att utarbeta lämpliga kompetenskrav och ett regelverk som säkerställer att vi som utövare av amatörradio har den kompetens som krävs för att dels möta de internationella överenskommelserna PTS ingått, dels säkerställa att vi kan förstå grundläggande funktioner i våra apparater och hantera vår radioutrustning på ett sådant sätt så att inte s k skadlig störning uppstår för andra radioanvändare.

Det är två vitt skilda synsätt jag målar upp här, där det första som SSA representerar bygger på att göra det så enkelt som möjligt och släppa in alla och låta amatörradion utvecklas och förändras i takt med de nytillkomnas intressen oberoende vilka dessa intressen är medan det andra synsättet som ESR står för är mer av en bevarande karaktär och i en smalare definition som att tydliggöra och marknadsföra den ursprungliga kärnverksamheten där fundamentet är radiotekniska experiment och en inbyggd strävan att genom sitt personliga radiotekniska intresse förkovra sig och ständigt förbättra sin radioanläggning och söka nya utmaningar inom hobbyn.

En klart intressant jämförelse av SSA och ESR som dessutom innehåller rätt skarp kritik mot SSA.

Såklart vore det intressant med SSA:s syn på detta. Vad säger SSA, har SM7EQL fel i sin kritik?
Tore?
 
Lite offtopic kanske - men har inte privatradion egentligen mer släktskap med mobiltelefoni? Så vitt jag förstår var syftet att "vanligt folk" utan kunskaper i radioteknik skulle kunna kommunicera med utvalda mobila enheter. Det är det behov som mobilerna i dag uppfyller.

Alltså bör väl då 27-folket försöka "sluta" sig till mobilindustrin :)

Mobiltelefonen uppfyller ingenting när det gäller kommunikation eftersom dom inte fungerar att kommunisera med om man inte är ansluten till en operatör som också haft trevligheten att ställa en antennmast i närheten.

Visserligen är jag inte "radioamatör" och även ny på forumet men det känns lite märkligt att nån ska verka för att få självständigt använda radio samtidigt förklara att det egentligen inte behövs eftersom man kan köpa tjänsten av telebolagen... Och kunskapen kan man säkert läsa sig till på universitetet istället för att sitta och pilla hemma.

Jag skulle önska att det fanns några lediga frekvenser för den som var intresserad av radiokomunikation och den tekniska utrustning som då behövs, mottagara, sändare, antenner, mm. Ett krav/prov på trafikdiciplin plus en enkel risk/säkerhets-utbildning om elektricitet vore allt som krävdes.

//David

edit: plus ett nytt pr/kom-radio band på lämplig vhf/uhf frekvens där man delat kanalerna så en del är avsedda för fm/am och resten för valfritt sändningssätt.
Nytt för att slippa dom stora antennerna och störningarna från utlandet.
 
Last edited:
Många av oss som häckar på detta forum har i tidig ålder börjat pilla med radio - sedan har de antingen
via formella skolor eller på egen hand skaffat sig betydande kunskaper.

Det du efterlyser är just det som amatöradio innebär och du får stora frekvensutrymmen att leka på.
Ett enkelt prov och du är igång. Det är endast då du lagligt kan bygga själv eller köra med icke
CE-märkt utrustning och du har en uppsjö av olika modulationsformer att leka med.


Om du tar cert så har du en hobby att växa med - hela livet, ta kontakt med en klubb i din närhet.


Det jag försökte klargöra är att PR inte på något sätt är släkt med amatörradio - utom att viss
amatörtrafik använder sig av röstmodulering.
 
Last edited:
Det kanske är så och ja har helelr ingen erfarenhet av vad pr-radio var (det skulle va kul om nån hade inspelningar om hur det lät på sin "storhetstid", bra och dåligt) men man får som utomstående en lite märklig känsla när man läser amatör och 27mhz forum på nätet. Amatörena verkar ha mer faktisk kunskap om radio men samtidigt mindre intresserade av själva apparaterna utan mer om frågor om "amatörradio". Medan dom på 27mhz-forumen verkar ganska intresseade av själva apparaten och vad man kan göra med den men kanske inte har så mycke teknisk kunskap. Och jag saknar det där entusiastiska. Tråkigt om allt känns som det redan är gjort för 80 år sedan och intresset därför mest är att diskutera olika föreningars stadgar istället för att modifiera eller bygga nåt kul.

Jag minns en tråd som handlade om allt från morse till dv/d-star, en del protesterade ganska kraftigt om att d-star inte passade i hobbyn för att man tvungen att köpa codecen. Det kändes ju väldigt märkligt i en hobby som i alla fall jag trodde mycke handlande om att testa och göra själv. Jag kunde inte fatta hur i hela världen fokus kom att hamna på om d-star var emot reglementet istället för att man fokuserade på att bygga sitt eget codec eller helt enkelt utveckla/knäcka ett som var kompatibelt med det befintliga. Den första och främsta frågeställningen borde ju vara "hur löser vi det" och inte "kan det förbjudas"

Men det kanske är en generatonsfråga, äldre verkar mer intresserade av stadgar och procedurer medan yngre vill testa och få nåt gjort.
Ibland känner jag mig också gammal men jag gillar fortfarande kablar och kontakter.

//David

edit. ibland funderar ja på att skaffa amatörradiolicens bara för att det påstås att det är enkelt just nu. Har alltid varit intresserad av teknik och radio och lyssnat sen jag var liten. Men då för några år sedan så var allt man läste om amatöradio rena lekstugan kändes det som. Det man läste och hörde kändes mest som aftonbladets chatt eller som att ringa heta linjen, så intresset dog lite. 27MHz och scanner forumen verkade mycke trevligare men 27MHz kan ju i praktiken av sin tekniska natur vara ganska praktiskt oanvändbart tyvärr.

Jag önskar nåt som har det bästa av två världar. mer avancerat än PR eller också en amatörradio som är friare när det gäller tekniken där det bara regleras att man sänder utan att förstöra.

Allternativt rena föreningsfrekvenser. Tycker SSA eller annan förening kan köpa några frekvenser åt medlemmarna som rena nybörjar, kommunikations och experiment frekvenser.
 
Last edited:
Amatörena verkar ha mer faktisk kunskap om radio men samtidigt mindre intresserade av själva apparaterna utan mer om frågor om "amatörradio". Medan dom på 27mhz-forumen verkar ganska intresseade av själva apparaten och vad man kan göra med den men kanske inte har så mycke teknisk kunskap.

Och:
Men det kanske är en generatonsfråga, äldre verkar mer intresserade av stadgar och procedurer medan yngre vill testa och få nåt gjort.

Du har just beskrivit skillnaden i mitt förhållande till det motsatta könet. Den tidiga puberteten - och när jag blev vuxen. :D
 
Jag är en av de som inte gillar D-star - detta för att det är ett låst system - du får inte
hålla på med dess inre - det är totalt förbjudet att på något sätt få reda på vilka
algoritmer (metoder) de använder i systemet. Det gör det ointressant för den som vill
experimentera just med digtal radio. Och i.o.m nyare codec system som Opus så
är D-star redan förlegat - just genom att det är låst till sin egen "hemliga" codec.


Telegrafi är kul för att det är du själv som är DSP/avkodare. Det krävs väldigt lite teknik
för att få en fungerande station - några transistorer eller rör. Du kan köra på låg effekt
och ändå nå runt världen. Nu finns PSK31 som t.o.m är lite skarpare - men den direkta
känslan av avkoda själv som CW ger är speciell, nästan magisk, i synnerhet om du själv
byggt din station - då är du nära själva essensen av att vara radioamatör.

Jag kan inte förstå vad du menar - på vilket sätt skulle du kunna vara friare än som
radioamatör - det är ett minimum regler som vi måste hålla oss till!
 
Men man ska ju kunna lyssna på d-star? Eller menar du att det bara går att lyssna men inte sända? Läste om nån som gjorde det, lyssnade alltså. Jag tänkte testa själv men har inte hittat något som verkar vara en d-star sändning. Var hittar man dom?

På vilket sätt skulle det vara förbjudet, menar du olagligt, att avkoda d-star? Det kan väl inte va så att dom (tillverkaren?) gör som Hollywood och skickar antipiratbyrån på dig?

Om en privatperson sänder ut en radiosignal så måste väl jag få lyssna på den om jag vill. Precis som man för avkoda morse så måste man väl få avkoda d-star. Annat verkar ju oerhört korkat. Avkodning av radiosändningar måste ju folk gjort i alla tider.


edit: hittade en film http://www.youtube.com/watch?v=-rdgP3IUdG0
Andra halvan av filmen verkar det höras tydligt tal. Är det inte på riktigt? Jag har som sagt inte hunnit testa än.

Har jag fel när jag trodde att amatörradio handlar om att göra saker själv? När FM-radion komm började inte folk försöka bygga sin egen fm-radio själv då? Då är det väl lika naturligt att man försöker bygga sin egen d-star-radio elelr väntar på att nån byggt en egen så man kan kopiera "ritningen".
 
Last edited:
Back
Top